Feminismen i kristillstånd

Feminismen befinner sig i kris. Från början en rörelse som kämpade för kvinnors rättigheter. Utgångspunkten var kvinnors verkliga behov och livsvillkor. Av denna rörelse återstår i dag endast namnet. Dagens feminism är en allmänt människofientlig och direkt kvinnofientlig kraft. Ingenstans blir detta så tydligt som när man diskuterar aborter. Allra mest skrämmande är det när de hårdföra ideologerna uttalar sig. Det talas, utan minsta darrning på rösten, om den ”mänskliga rättigheten” att låta ofödda barn dödas. Då det inte anses vara värre än att döda en fluga, behöver heller ingen prövning göras av skälen. Inte heller ska man ha dåligt samvete. Ingreppet jämförs ofta och gärna med en enkel blindtarmsoperation.
I de bredare folklagren ser argumenten annorlunda ut. Detta då gemene kvinna inte är lika förhärdad som avantgardet. För att tysta empatin och samvetet, intar man en mellanposition som samtidigt både bejakar och tar avstånd från dödandet. I korthet anses aborter vara ett nödvändigt ont, som får nyttjas i svåra livssituationer. Det ofödda barnet betraktas som något slags halvt människoliv i gråzonernas skymningsland.