Abort är alltid ett utsläckande av mänskligt liv

Med jämna mellanrum, med sakliga argument och med sorg i rösten, måste vi upprepa det som är och förblir ovillkorligt sant. Abort är att utsläcka en människas liv. Abort är att medvetet döda en oskyldig människa. Det är en mycket allvarlig synd, en synd som i alla tider kallats för dödssynd, det vill säga den skiljer mig från Gud.
För att undvika allt detta har samhället, myndigheter och opinionsbildare skapat ett nytt språk och förändrat definitionen av gamla begrepp. Det är en klassisk metod som i alla tider använts för att förvirra och manipulera åhörare. Helt plötsligt betyder saker något helt annat. Definitionen av vem som är en människa, när man blir en människa och när det mänskliga livet egentligen uppstår har i grunden förändrats.
Abortförespråkare tycker inte om att vi hävdar att livet uppstår vid konceptionen. Man ser fostret som en näst intill livlös, neutral cellklump och inte som en fullgod människa. Det är en fullgod människa, om än inte fullt utvecklad. Att förneka livets början underlättar beslutsprocessen att välja bort de liv man inte önskar ska få leva.

Man säger att valet måste få vara fritt och glömmer då att valet redan gjordes, när den akt ägde rum som förenade ägg och sperma med varandra. Där gjordes valet och liv uppstod. Detta liv äger vi inte rätt att utsläcka.
Ändå sker det dagligen – och hundratusentals, miljoner, ja hundratals miljoner ofödda människor har på detta sätt dödats i modern tid. Aposteln Johannes säger att ingen mördare har evigt liv i sig,
1 Joh. 3:15. Den kultur som ägnar sig åt detta systematiska dödande, eller ger sitt medgivande till det, kan inte automatiskt göra anspråk på det eviga livet, utan betjänar i stället dödens rike, helvetet.
Vi har fått, för att använda ett känt uttryck, en dödens kultur. Resultatet av detta, de tragiska konsekvenserna och Guds dom över en sådan kultur och över oss alla som på olika sätt deltagit, kommer att bli allvarligare än vi anar. Det kan mycket väl leda till, om vi inte omvänder oss, vår civilisations sönderfall och undergång.

Om vi inte reagerar kraftfullt, sviker vi alla de barn som aldrig fick möjligheten att leva. Vi sviker också alla dessa som av olika skäl begått abort och som i dag plågas av ett ont samvete. Om de i stället får hjälp att se, ångra och bekänna den synd som abort verkligen är, finns fullständig förlåtelse i Jesus Kristus och upprättelse, befrielse och ett nytt liv.
Vår tystnad och våra lama ursäkter i denna fråga är ett skamligt svek mot miljontals människor och något vi aldrig kan förklara bort inför den Gud som har skapat oss och en dag ska döma oss alla.

Ulf Ekman
huvudpastor, församlingen Livets ord i Uppsala