När kriget i Ukraina bröt ut för drygt ett år sedan var Sverige ett av de länder som människor på flykt sökte sig till. Många skulle komma att passera Migrationsverket i Sundbyberg. Bokstavligen ett stenkast från Centrumkyrkan.
– Då i februari-mars 2022 var det långa köer av människor utanför Migrationsverket och det var fantastiskt hur så många olika kyrkor och hela civilsamhället engagerade sig samtidigt, säger Malin Aronsson, en av pastorerna i Centrumkyrkan.
Hon berättar att församlingen i Sundbyberg bland annat bjöd de köande människorna på pizza.
– Även när flyktingströmmarna minskat och Migrationsverket flyttat den enhet som hanterar människor från Ukraina har en av våra medlemmar fortsatt att dela ut pizza på det nya stället i Solna, säger hon.
I början av februari i år höll församlingen en fest i sin kyrka för människor från Ukraina. Bakgrunden var att skapa ett event där de kunde träffas, mingla och ha trevligt.
Då vid det första tillfället kom cirka trehundra besökare. Satsningen i februari gav mersmak och 17 mars arrangerade församlingen en ny festkväll, där Världen idag var på plats. Denna kväll var andelen ukrainare större.
– De tankar som vi alltid har haft med våra engagemang för ukrainarna är att visa medmänsklighet på kristen grund. Tanken med fredagskvällen var – precis som vid det förra tillfället att arrangera en kväll där vuxna och barn som flytt och som bär på mycket oro får inneslutas i en varm gemenskap med musik, fest och glädje, förklarar Malin.
Inför kvällen hade församlingen flyttat på delar av bänkraderna för att öppna upp kyrkorummet för mingel och dans. Festen började med just mingel där det bjöds på piroger och dryck. Malin Aronsson med tolken Iryna Bilousova citerade Johannes evangelium kapitel 1 och vers 5 med bibelordet översatt på storbild.
– Här står det att ”Ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det”. Det är mycket som är mörkt i världen, men i kväll vill vi att ni ska känna ljuset, sade Malin Aronsson och välkomnade upp på scen tolvårige Tymur som sjöng Ukrainas nationalsång.
Det var stämningsfullt och många stod upp i bänkarna och sjöng med.
Något som präglade kvällen var glädje och lekfullhet, och att det fanns något för alla åldrar. Bland annat fantasifulla och vackra ansiktsmålningar för de allra yngsta. Man hade pyssel i barn- och ungdomsvåningen och de som ville kunde utmana varandra i bordtennis.
Under kvällen arrangerades en lekfull landskamp mellan ukrainska och svenska ungdomar som lockade fram många skratt. Det handlade om allt från att fånga popcorn med ett tomteskägg av raklödder till att slå ned tomburkar från ett bord utan att använda händerna.
Precis som i februari hade församlingens musiker övat in ukrainska sånger som sjöngs av ett antal ukrainska sångare. Och det syntes att det var uppskattat. Det var många som sjöng med under kvällen. Det skulle bli en hel del av den varan och det filmades flitigt med mobilerna under kvällen.
Sångerna som låg nära den ukrainska folksjälen var omsorgsfullt utvalda och ramades in med en kort historisk bakgrund och översättning för oss svenskar. Dessutom vävdes musiken in i en – kvällen till ära – svensk-ukrainsk frågesport där besökarna kunde delta via sina mobiler.
Här var man tvungen att svara blixtsnabbt på flervalsfrågor i sin mobil. Och det engagerade verkligen publiken. En av de enklare frågorna var vilken bild som föreställde Malin Aronsson som liten. Få tryckte nog fel på bilden med Pippi även om det fanns vissa likheter …
En annan av frågorna som kom efter en klassisk ukrainsk kärleksvisa gällde Shakespeares kärlekspar Romeo och Julia. En av de kanske klurigaste frågorna var vilket av substantiven svamp, parasoll, garage och helikopter som inte uttalas likadant på både svenska och ukrainska. Det finns nämligen många ord – särskilt substantiv – som låter mycket lika på båda språken.
Mot avslutningen av kvällen öppnade Malin Aronsson och den ukrainske pastorskollegan Pavlo Yakobenko upp för möjligheten att lämna in böneämnen i en korg som församlingen kunde be för. Kvällen avslutades med bön för Ukraina och man berättade att det även fanns möjlighet för personliga samtal för dem som så önskade.
Malin Aronsson berättar för Världen idag att det inte är bestämt exakt hur nästa festkväll kommer att se ut, men att man har planer på en fortsättning.
– Just nu är det svårt att se en lösning på kriget som drabbat de här människorna. Men vi som kristna har alltid i uppgift att envist fortsätta sprida Guds goda omkring oss, och vi får så mycket tillbaka. De vuxnas ögon som tåras när de hör sin favoritsång, barnen som skiner av lycka över sina ansiktsmålningar och tonåringarna som får med alla i dans. Att bjuda in till fest är ett fantastiskt sätt att vara kyrka.