Äktenskap och sexualitet är två av de ämnen som just nu dominerar i svensk kristenhet. Frågorna tillhör de svåraste för oss nutidsmänniskor och tveklöst har frikyrkan också skuld i hur man hanterar människor.

I Jesu undervisning finns emellertid endast ett skäl till skilsmässa, en makes/makas otukt. Det finns ingen undervisning alls om omgifte, inte heller att en skild person automatiskt kan gifta om sig. 

Ändå är detta tankar som Niklas Piensoho, pastor i Filadelfiakyrkan i Stockholm, öppnar upp för vid ett bibelstudium nyligen (även publicerat på Youtube, ”Skilsmässa och omgifte? Brännande frågor” 20 okt). 

Utifrån en text i 2 Mos 21:10-11 argumenterar Piensoho för att Jesus skulle stödja skilsmässa och omgifte av en rad olika skäl. Han menar att man inom judendomen och på Jesu tid, utifrån detta bibelord, hade hittat tre saker som utgör äktenskapslöftena, tre saker som man har rätt till i ett äktenskap, nämligen mat, kläder och samliv. 

”Det är det man lovar varandra, och om man inte får det så är äktenskapet brutet, menar Piensoho i sitt bibelstudium där han hävdar att detta var en helt oomtvistad tolkning i judendomen på Jesu tid.

Han argumenterar att denna tolkning således måste ha delats av Jesus, och att både ”Jesus, Paulus och alla i Jesu samtid ansåg detta vara skäl nog för att upplösa ett äktenskap.”

Men i Piensohos framställning finns en rad problem. Först: Piensoho återvänder aldrig till vad Jesus faktiskt sade och hur restriktiv han var. När samtida rabbiner lät män skiljas från sina fruar ”av vilket skäl som helst” säger Jesus: ”Nej, endast på grund av otukt.” Och denna skulle bevisas i domstol. 

För det andra: versen om samliv i 2 Mos 21:10-11 är oklar och forskarna är oeniga om betydelsen; ordet samliv förekommer bara i den här versen.

För det tredje kan vi inte alls veta att alla i Jesu samtid var överens om detta, det vill säga att dessa skilsmässoskäl var aktuella för Jesus och den första församlingen. I evangeliet ser vi ju att hanteringen av skilsmässa var en punkt där Jesus inte var överens med de judiska laglärde och samtida tolkning. Jesus gör ju tvärtom i sina så kallade antiteser en huvudsak av att skärpa den samtida judiska etiken, just som i Matt 5:31–32: 

”Det är sagt: Den som skiljer sig från sin hustru ska ge henne skilsmässobrev. Jag säger er: Den som skiljer sig från sin hustru av annat skäl än sexuell synd, han blir orsak till att äktenskapsbrott begås med henne. Och den som gifter sig med en frånskild kvinna begår äktenskapsbrott.”. 

Piensoho använder i stället den ganska udda texten i 2 Mos 21:11 och hans slutsats blir följande:

”Alltså den fria kvinna som har en man som inte förser henne med mat, kläder och äktenskapligt samliv, hon är fri att gå. – Vad betyder det? – Att skilja sig och att gifta om sig”.

Piensoho gör i sitt resonemang fel i två steg: först påstår han att Jesus stödde att det finns fler än ett skäl till skilsmässa, vilket inte är bevisat. Sedan  vidgar han också skilsmässoskälen och menar att man är ”fri att gå” av ett antal skäl. 

Jag stannar där, men har försökt att noga citera Niklas Piensoho för att vara juste mot honom och inte förvränga något. 

Min slutsats är dock att han med sin undervisning öppnar dörrar för skilsmässa och omgifte på ett sätt som inte över huvud taget finns täckning för i Nya testamentet, och som heller inte alls är vetenskapligt hållbara. Följden kan mycket väl bli ett rent High Chaparral på ett område som redan är rörigt i kristenheten. 

Det är både dålig teologi och pastoralt förkastligt när Piensoho undervisar så viktiga saker med så svaga argument inför tusentals människor som ser och hör denna undervisning. 

”Får man skilja sig från sin hustru av vilken orsak som helst?” När Jesus får den frågan sammanfattar han undervisningen i hela Bibeln:

”Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna och sade: Därför ska en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två ska bli ett kött? Så är de inte längre två utan ett kött. Vad Gud har fogat samman får alltså människan inte skilja åt.” (Matt 19:4–6)

Detta är Herrens ord i samma anda som profetordet: ”Jag hatar skilsmässa, säger HERREN, Israels Gud (Mal 2:16). Den gudsfruktan som Jesus och Malaki visar är säkert lösningen på många äktenskapsproblem.