Ett nytt bud ger jag er: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er ska också ni älska varandra.
Johannesevangeliet 13:34

Världen idag

Har Bibeln fler böcker än Bibeln?

"Angående de 66 (bibel)böckerna är alla kristna överens: de ingår. Oenigheten mellan de evangeliska och katolikerna handlar om de övriga sju. Låt oss kalla dessa för ’de omstridda böckerna’”, skriver den katolske teologen och forskaren Martin Lembke i debatten om evangelisk och katolsk bibelsyn.

Debatt · Publicerad 00:01, 28 sep 2016

Bibeln innehåller 66 böcker, skulle nog de flesta av oss svara, liksom vore det självklart. Men en majoritet av världens kristna tillhör kyrkor vars biblar är tjockare än så. Redan på 300-talet var de kristna biblarna tjockare än så. Det vet vi bland annat genom de två grekiska bibelhandskrifterna som finns bevarade från den tiden, Codex Vaticanus och Codex Sinaiticus, liksom indirekt genom Vulgata, den latinska översättningen som färdigställdes år 405 och som kom att bli västkyrkans officiella bibel. Alla dessa fornkyrkliga utgåvor inkluderar böcker som till exempel Tobit, Judit och Syrak.

Så hur många böcker ingår egentligen? Frågan har aktualiserats av Anders Gerdmars nya bok, Guds Ord räcker: Evangelisk tro kontra romersk-katolsk. Det evangeliska svaret är 66 och det katolska är 73.

Angående de 66 böckerna är alla kristna överens: de ingår. Oenigheten mellan de evangeliska och katolikerna handlar om de övriga sju. Låt oss kalla dessa för de omstridda böckerna, så undviker vi de kontroversiella begreppen ”deuterokanonisk” och ”apokryf”. Ingår dessa i Bibeln liksom de 66 obestridda böckerna?

Även så långt är alla kristna överens: Vi bör se på de omstridda böckerna på samma sätt som Jesus såg på dem. Om han ansåg att de ingår i de heliga skrifterna bör även vi göra det. Tyvärr går det inte att säkert avgöra hur det ligger till med den saken. Vad vi kan göra är dock att på indirekta vägar försöka resonera oss fram.

Från katolskt håll tar man förstås fasta på det vi redan nämnt och sedan resonerar man bakåt i tiden. De äldsta bevarade biblarna innehåller bevisligen de omstridda böckerna, om än med inbördes variationer, och det finns inga bevarade antika bibelhandskrifter som röjer någon annan praxis.

Från evangeliskt håll tar man främst fasta på två ting. Dels finns det inga otvetydiga citat från de omstridda böckerna i NT. Dels skriver historikern Josefus ca år 95 att judarna endast accepterar ”22” skrifter såsom inspirerade – tyvärr utan att exakt ange vilka dessa är, men den gängse uttolkningen är att han därmed åsyftar just de böcker som senare kom att etableras som den hebreiska Tanakh, motsvarande de 39 obestridda böckerna i de kristnas GT.

Låt oss för argumentationens skull anta att detta stämmer. Låt oss därtill anta, såsom Josefus också antyder, att judarna redan på Jesu tid var överens om att de omstridda böckerna inte hör till de inspirerade dito. Vilka slutsatser kan vi då dra?

De evangeliska drar förstås slutsatsen att Jesus delade den samtida judendomens syn på de omstridda böckerna. Alltså ingår inte dessa i Bibeln.

Jag menar dock att denna slutsats är väldigt instabil. Om vi nämligen antar (vilket vi gör) att judarna redan på Jesu tid underkände de omstridda böckerna, måste vi också anta att de höll dörren stängd för framtida kanoniska tillägg. Tanken att sådana skulle kunna skrivas måste rentav ha tett sig långt värre, ur ett samtida judiskt perspektiv, än tanken att till exempel Syrak ingick i Guds ord.

Jesus kan dock rimligen inte ha haft denna uppfattning. Hade han haft det så hade han haft pinsamt fel, ty som kristna vet vi ju att 27 kanoniska skrifter alltjämt återstod att skrivas. Vad Guds ord beträffar måste vi alltså konstatera att Jesus enligt samtidens judendom var heretiker, kättare. Därmed undermineras också det evangeliska argumentet, ty om Jesus i ett så radikalt bibelhänseende avvek från samtidens judendom kan han mycket väl också ha gjort det i ett mindre radikalt hänseende, alltså beträffande de omstridda böckerna.

Ironiskt nog kan vi i stället dra en slutsats som ytterligare försvagar den evangeliska positionen. Att ingen av de omstridda böckerna otvetydigt citeras i NT är nämligen inget att förvånas över. Varför i onödan hänvisa till sådant som många mottagare skulle betrakta med skepsis?

Därmed inte sagt att Bibeln består av 73 böcker. En sak i sänder. Vi vet dock att Guds ord inte räcker i detta fall. För att fastställa dess omfång måste vi resonera på annat sätt. Den evangeliska positionen förtjänar förvisso respekt och är alls inte historielös, vilket inte minst Gerdmar hjälper oss att förstå, men den tycks inte desto mindre vara behäftad med större problem än vad som kanske i evangeliska kretsar är allmänt känt.

Om han [Jesus] ansåg att de ingår i de heliga skrifterna bör även vi göra det. Tyvärr går det inte att säkert avgöra hur det ligger till med den saken.

KD vill förebygga brott genom stärkta familjer

Politik. Ett förstatligande av sjukvården var första prioritet när Kristdemokraternas partiledare talade på... lördag 17/4 08:00

Tusen poliser till räcker inte för att hindra ungdomsbrottslighet

Ledare En ny studie från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att unga som döms för rån eller våld mot... lördag 17/4 00:10

Att förlåta betyder inte att jag säger att det som hände var okej.

Ungkrönika Jag sitter och lyssnar på min vän på andra sidan träbordet. Hon beskriver hur hennes hjärta har... lördag 17/4 00:00

Israel allt populärare i Europa – men håller trenden?

Israelkommentar Den framgångsrika vaccinerings­kampanjen i Israel och de förbättrade relationerna till arab­världen...
Podcasts
Följ Världen idag i sociala medier