Ska den helige Ande tillåtas dra människor?

Jag tror nog att alla kyrkor vill vara attraktiva och erbjuda en relevant verksamhet för människor och växa genom att nya kommer dit, men det är inte det jag talar om, utan om folkskaror i vårt land som behöver evangeliet. Det är tyvärr inte alls självklart att en kyrka vill ha de människor som den helige Ande leder dit. Men när det gäller ”församlingstillväxt” är det aldrig på en kyrkas villkor, utan alltid på Jesus villkor.

När Matthew Barnett började nå ut i Los Angeles och Dream Center grundades var det till en början en utskrattad församling, men den helige Ande talade till honom om hur stort det skulle bli. Men det var inte på Matthews villkor. Den helige Ande sade till honom. ”Om ni tar emot dem som jag ger er ska ni få dem som alla vill ha.”

När en kyrka ber om den helige Andes liv, vad ber den om då? Vi ber om att Jesus ska vara ibland oss, i oss som kyrka och genom oss. Det innebär att vi ber om hans hjärta och att det ska vara ett utflöde av Guds barmhärtighet där vi är.

När jag arbetade med den här krönikan kom Jesu liknelse i Lukasevangeliet kapitel 14 till mig, om den stora måltiden där vi ser hur angelägen Jesus är om de ”illa medfarna”: ”Tjänaren kom tillbaka och berättade detta för sin herre. Då blev husets herre vred och sade till sin tjänare: Gå genast ut på gator och gränder i staden och hämta hit fattiga, handikappade, blinda och lama” (v 21).

Är vi en kyrka som älskar Jesus? Om vi älskar Jesus finns det inget alternativ till att ägna oss åt det han gör i den här världen.

Låt oss återvända till liknelsen. Det verkar som om Jesus inte ger upp om att de förlorade ska hem till honom. Det var därför Jesus kom.

”Och tjänaren sade: Herre, vad du befallde är gjort, och det finns fortfarande plats. Då sade herren till sin tjänare: Gå ut på vägar och stigar och se till att människor kommer in, så att mitt hus blir fullt” (v 22–23).

Det kan inte finnas något viktigare för en kyrka än ge namnet Jesus ära, och det sker då människor blir lärjungar till honom. Det kan därför inte finnas något mer överordnat i en kyrka än detta. Vi ska givetvis vara bedjande, lovsjungande och gemenskapsorienterade och allt annat som ska utmärka en kyrka med Andens liv, men den överordnade värderingen måste vara att de förlorade ska hem till Gud.

Till sist en personlig reflektion. Vi mäter den andliga temperaturen i en församling genom vad den prioriterar. Min erfarenhet efter många år som pastor är att denna värdering att ”nå de förlorade”, som är sprungen ur Guds eget hjärta, är det alltid en kamp om.

Jag vill dela vad en ung kvinna skrev till mig för några år sedan, då jag var pastor i Östergötland. Dessa ord läser jag ofta för att påminna mig själv om vad som är det viktigaste en kyrka ska ägna sig åt:

”Tack för allt ni som församling gjort för mig. Så innerligt tacksam. Jag är räddad, räknad och sedd av Gud. Ni förde mig till den insikten.”