Könstillhörighetslagen
Riksdagen sade ja till kritiserade könslagen: ”Bedrövligt”
234 ledamöter röstade ja, 94 nej och 21 var frånvarande när könstillhörighetslagen passerade riksdagen på onsdagseftermiddagen. Lagen, som träder i kraft nästa år, innebär rätt till juridiskt könsbyte från 16 år även utan könsdysforidiagnos, samt öppnar för underlivskirurgi som gör patienter könlösa.
Publicerad
Uppdaterad
Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna gjorde sitt yttersta för att stoppa den kontroversiella könstillhörighetslagen i riksdagen.
Efter hela sex timmars debatt i riksdagen och efter att de två partiernas begäran om att ärendet skulle skickas åter till utskottet för ytterligare beredning röstats ned, passerade dock lagen till sist.
94 ledamöter röstade nej. De enda som till sist gick emot partilinjen var enligt TT moderaten Ellen Juntti och socialdemokraten Patrik Björck. Detta trots att över 80 procent av M:s riksdagsgrupp enligt Världen idags uppgifter var emot lagförslaget.
Kritiker som Annika Strandhäll (S) och Jan Ericson (M) var utomlands och därmed frånvarande.
– Jag tycker att det är bedrövligt att man så här lättvindigt röstar igenom ett förslag som uppenbarligen saknar stöd hos befolkningen, säger SD-ledaren Jimmie Åkesson direkt efter omröstningen till TT.
Under debatten var kritiken hård mellan de olika sidorna och även mellan partierna inom ramen för regeringssamarbetet skickades vassa retoriska pilar. Moderaten Johan Hultberg anklagade till exempel Sverigedemokraten Leonid Yurkovskiy för att föra fram ”motbjudande” argument när denne jämförde upplevelsen med att vara född i fel kön med upplevelsen att vara överviktig när man inte är det.
De senaste veckorna har kritiken mot nya lagen varit massiv där specialister, professorer och stora delar av kvinnorörelsen vädjat till politikerna att stoppa förslaget om att förenkla könsbyte.
Bland argumenten har återkommit att kön inte är valbart, att förändring kan öka utsattheten för kvinnor, att förändring kan komma att utnyttjas av kriminella, att det innebär ett bakslag för feminismen, att det kan leda fler unga att påbörja könsförändrande behandlingar och irreversibla ingrepp och att könsdysfori är något som i de flesta fall växer bort under puberteten.
Förespråkarna menade i debatten att det handlar om en mindre förändring som bara gäller en liten utsatt grupp samt att den gamla lagen som reglerat frågan är föråldrad. Flera attackerade också kritikernas farhågor och hävdade att det handlar om skrämselpropaganda. Annika Hirvonen (MP) menade till exempel i en debattväxling att kritiken bygger på ”fake news”, utan att konkretisera vilka delar av kritiken som skulle vara falsk.
