Startsidan 
Startsidan Opinion Ledare Vem är förtryckaren?
Startsidan Opinion Ledare Vem är förtryckaren? | 2007-01-24 01:00 | |
Vem är förtryckaren? |
|
|
RFSL:s målmedvetna strategi har länge varit att nästla sig in i
politiska partier och i statsförvaltningen. I dag är de högt uppsatta
beslutsfattare och opinionsbildare med en unik påverkan på den
politiska dagordningen. Förbundet fick stora lobbypriset år 2001. Under fjolårets Pride-festival sade Mona Sahlin att hon ”har anställt flera av människorna som är här på Pride”. Och när homoadoptioner godkändes av förra regeringen beskrev Svenska Dagbladet (SvD) det som en seger ”för homosexuella tjänstemän i justitiedepartementet”. Frågan drevs envetet fram av ”Thomas Bodströms medarbetare som med en tillspetsning beskrivs som medlemmar i RFSL hela bunten”, skrev tidningen. Trots denna unika särställning i det politiska etablissemanget försöker RFSL ändå frammana bilden av att förbundets medlemmar i själva verket är en förtryckt grupp. En av de frågor som därmed helt hamnat i bakgrunden är kampen mot barnpornografibrott. Inom RFSL finns en outtalad målsättning att legitimera sex med barn. Redan i ett remissvar till justitiedepartementet 1983 försvarade RFSL pedofili: ”Vem är förbrytaren? Pedofilen skänker ömhet och kärlek... Pedofilen är inte sjuk...” skrev förbundet. Och på förbundskongressen i Luleå 1991, ledd av nuvarande HomO Hans Ytterberg, släpptes en motion fram som föreslog en underavdelning för pedofiler. Motionen avslogs, med hänvisning till att opinionen inte skulle acceptera det. I mars 1999 återgav Pål Hollender i Göteborgs-Posten färska uttalanden från RFSL-företrädare som förespråkade pedofili, men som låg lågt för att opinionen tillät det än. RFSL:s tillåtande attityd till pedofili är en lång historia. När Qruiser, Nordens största hbt-community på internet, enligt sajtens egna medlemmar användes för att sprida barnpornografi, avslöjades nyligen att de ansvariga underlät att agera mot pedofilerna, trots upprepade påstötningar. I början på veckan avslöjades att det hittills största polisbeslaget av barnpornografi i Sverige blev liggande i 1,5 år hos polisen på grund av ”resursbrist”. Uppemot 1,5 miljoner bilder med barnporr, med grova och hänsynslösa övergrepp, skickades inte vidare till Rikskriminalens barnpornografigrupp eftersom granskningstiden ligger på hela två år. Polisen i Sörmland hade istället ”väntat tills vi fått utbildning för att själva kunna ta hand om beslaget”. Att det skall behövas utbildning för att konstatera att 1,5 miljoner bilder på bland annat hänsynslösa barnövergrepp handlar om grov brottslighet, är naturligtvis oförklarligt. Polisen tycks dessutom ha sina utbildningsinsatser inriktade på helt andra områden. Stockholmspolisen har inför 2007 målsättningen att utbilda 1200 medarbetare i kunskap om homo-, bi- och transsexualitet. Man kan fråga sig varför i all världen polisen skall lära sig om sexuella avvikelser, när exempelvis transsexualitet inte ens nämns i vår diskrimineringslagstiftning? Rikspolisstyrelsen idag har endast tre (!) poliser som arbetar med barnporrbrott. Våra politiker visar lika magert intresse att bekämpa denna grova brottslighet. Varken poliskår eller politiker tycks våga utmana de homosexuella lobbyisterna. Därför behövs det en kraftig opinionsyttring för att stå emot denna tillåtande och passiva inställning till sexuella övergrepp på minderåriga. Just nu genomför Ecpat en namninsamling på sin hemsida (ecpat.se) med krav på att fler poliser skall arbeta med barnporrbrott. Våra politiker och vår poliskår är i stort behov av denna hjälp att göra korrekta prioriteringar.
3.26 Copyright (C) 2008 Compojoom.com / Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved." |
|
|
|||||
Läs även:
Senaste numret
Opinion
Mest lästa
Översikt på sajten
Titta på en enkel översikt av vår hemsida »
Sök på varldenidag.se
Copyright ©
2010 Världen idag. Allt material på varldenidag.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. 