Mer handel, mindre bistånd

Startsidan

Opinion

Kommentar

2008-07-14 08:01
Mer handel, mindre bistånd

Matpriserna ökar och det drabbar inte minst fattiga länder hårdast. Det handlar om miljontals människor söder om Sahara, om fattiga i Bangladesh och på Haiti. Vi vet att alarmismen kring väderförändringar har bidragit till den globala matkrisen. Frågan är givetvis komplex, men vid G8-mötet i Japan kom ett reflexmässigt och politiskt korrekt förslag från EU: öka biståndet till södra Afrika och skicka mer mat och gödsel. Detta kan låta både generöst och bra, men är kortsiktigt och hycklande.
Vi vet sedan länge att det är handel och företagande som bygger upp länder. Vi vet också att just EU aktivt förhindrar afrikanska bönder och länder från att delta i den globala handeln genom importtariffer på afrikanska jordbruksprodukter. Vi vet även att EU:s jordbrukssubventioner, som går till framförallt franska bönder, slukar nära hälften av EU:s budget. Det överskott som produceras i EU dumpas sedan i Afrika. Detta dödar givetvis afrikanska jordbruk. Afrika behöver mer fri och rättvis handel och mindre bistånd.

Vi vet också sedan länge att globaliseringen har lyft hundratals miljoner människor ur fattigdom, svält och sjukdom. Det är därför anti-globaliseringsrörelsen – som skriker högljutt vid G8-möten – har både fel och är farliga.
Vi kan jämföra Kenya och Taiwan. För 50 år sedan var de på samma ekonomiska nivå. I dag är Taiwan ett rikt demokratiskt land, medan Kenya är en fattig, korrumperad och gravt haltande demokrati. Vad hände och hur blev det så?
Två avgörande skillnader är rätten att äga land samt landets lagar, regler och stöd till småföretag. När människor får rätt att äga sina jordlotter sker investeringar och långsiktiga satsningar. Det leder till ökat välstånd. Så gjorde Taiwan, medan bönder i Kenya fortfarande inte har rätt till det. För det andra uppmuntrades satsningar på små- och medelstora företag (inte mikro). Taiwan utvecklades snabb från att göra lådor till teknikprodukter till att bli världsledande på innehållet i dessa kartonger. I Kenya krävs det elva olika tillstånd till en kostnad av en halv årslön för att bara kunna registrera ett företag.

Vi kan se i land efter land – som valt handel och företagande och blivit en del av globaliseringen – hur fattigdom försvinner och en medelklass växer fram. Ur dessa socioekonomiska förändringar kommer även demokratiska ansatser och förbättringar.
Därför undrar man vad antiglobaliseringsmotståndarna vill? Ska fattiga länder hållas fattiga genom att förvägra dem fri och rättvis handel? Ska bistånd bedöva de värsta hungersmärtorna och ge oss en känsla av godhet?
Det är värt att notera följande skillnad: George Bush sa att det bästa sättet att hjälpa fattiga är genom handel. EU kommissionens ordförande Jose Manuel Barosso föreslog att EU skulle ge cirka tio miljarder kronor i ökat bistånd.
President Bush lever i verkligheten, medan EU:s företrädare har fastnat i politiskt korrekta hjulspår – till Afrikas fördärv.

Mats Tunehag
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

Kommentarer

Lägg till ny

RSS