Men där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer.
Romarbrevet 5:20

Världen idag

En besökare står framför en videoinstallation som visar när Martin Luther spikade upp sina 95 teser på slottskyrkan i Wittenbergs dörr 31 oktober 1517. Foto: Jens Meyer / TT / AP

Reformationen påverkade vårt samhälle i grunden

Ledare · Publicerad 00:00, 30 okt 2017

I morgon är det reformationsjubileum. Vi firar exakt 500 år från det att startskottet gick för vad som skulle bli den protestantiska reformationen. Att Martin Luther inte ville splittra kyrkan är väl känt, men det blev en nödvändig konsekvens av det händelseförlopp som följde. ”Du är bannlyst”, sa påven Leo X. ”Här står jag och kan inte annat”, sa Luther. Resten är historia.

Vad var det då som vanns och förlorades i samband med reformationen? Detta är en alldeles för stor fråga för att besvara i en kort ledartext. På minuskontot brukar man – förutom splittringen som sådan – anföra sådant som att viktiga rottrådar skars av till såväl kyrkofäder som medeltida klosterfromhet. Den romersk-katolska kyrkans motreformation fick även till följd att vissa negativa sidor av den katolska spiritualiteten cementerades – samtidigt som man också tog itu med flera missbruk som reformatorerna hade pekat på.

En dag som denna är det dock vad som finns på pluskontot som måste få det största utrymmet. Och det saknas inte goda exempel att ösa ur. Viktigast av allt är förstås det som är kärnan i evangelisk tro: den nya och fräscha insikten om frälsningen som Guds gåva, given av nåd genom tro – oberoende av gärningar. Och på förekommen anledning: denna insikt står på intet sätt i motsats till att Guds folk även har fått en kallelse till ett helgat liv. Luther själv skrev ju en bok med titeln ”Om goda gärningar”, han skrev en stor och en liten katekes som innehöll utläggningar av Tio Guds bud och han formulerade en kallelselära som gjorde vardagen till de troendes primära arena för kristen tjänst.

Det som är unikt med reformationens teologi brukar i många fall beskrivas med ordet ”allena” – ellersola på latin. Än i dag kan protestanter från jordens alla hörn förenas genom sina betoningar på Skriften allena, nåden allena, tron allena, Kristus allena och ära till Gud allena. Viktigast av dem alla är ”Skriften allena”, för det är ur denna övertygelse som de övriga har vuxit fram. Fortfarande är det också här som vi kan konstatera den största kontrasten i relation till romersk-katolsk tro. Protestanterna skiljer sig helt enkelt från sina katolska syskon genom sin vägran att sätta traditionen och bibelordet på samma nivå. Orsaken till att man väljer att ta avstånd från de katolska dogmerna om påvedömet och Maria, avlaten och skärselden är alltså att de ur ett protestantiskt perspektiv saknar stöd i Guds Ord.

Men även bortom de teologiska frågorna har reformationen fått konsekvenser. En viktig sådan har med läsningen och folkbildningen att göra. 1522 utkom Martin Luthers översättning av Nya testamentet till tyska, och tolv år senare kom även Gamla testamentet i ny översättning. Motsvarande siffror för Sverige var 1526 och 1541, och i båda fallen visade sig översättningarna få stor betydelse för respektive skriftspråk. Viktigare ändå var dock att såväl Bibeln som psalmboken och katekesen måste kunna läsas för att vara till nytta, med konsekvensen att de lokala kyrkoförsamlingarna fick uppdraget att ansvara för folkets skolgång – flickor såväl som pojkar. Reformationen kom på så sätt att lägga grunden för betydande delar av det västerländska samhällsbygget.

Fler exempel skulle kunna ges. Faktum är att hela den nordeuropeiska och amerikanska kulturen har fått sin särart inte minst genom protestantismen. En känd teori av sociologen Max Weber gör exempelvis gällande att det var de protestantiska väckelserörelserna som låg till grund för den moderna kapitalismen. Orsaken ska ha varit en kombination av moralisk integritet, enkel livsstil och en ekonomisk vinst som investerades i det egna företaget i stället för att gå till lyxkonsumtion.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att reformationen har legat till grund för betydande delar av det samhälle som vi i dag är en del av. På gott och ont, naturligtvis. Men en vecka som denna kan vi väl ändå få fira?

Än i dag kan protestanter från jordens alla hörn förenas genom sina betoningar på Skriften allena, nåden allena, tron allena, Kristus allena och ära till Gud allena.

Vad små vi är när vi bara jagar efter mera.

Gästkrönika Jens Charlieson Jag ser Afrika i mitt Instagram­flöde och undrar vad det är som händer med oss här i väst. Många av mina vänner befinner sig just nu i Etiopiens...