Folk /…/ sade: "Allt han har gjort är gott. De döva får han att höra och de stumma att tala."
Markus 7:37b

Världen idag

"När man ska analysera och tolka konsekvenserna av 68-rörelsen, är det viktigt att inse att det var en politisk och kulturell strömning som innehöll olika inslag", skriver Stefan Swärd. På bilden polisuppbåd på Holländargatan där studenterna har ockuperat kårhuset 1968. Foto: Reportagebild / TT

68 tog staten in i familjen

Ledare · Publicerad 00:00, 4 jun 2018

Att det nu är 50 år sedan 1968 års vänsterrevolution är något som uppmärksammats både i Världen idag och i en del andra medier. När man ska analysera och tolka konsekvenserna av 68-rörelsen, är det viktigt att inse att det var en politisk och kulturell strömning som innehöll olika inslag.

Det är också viktigt att konstatera att 68-rörelsen framförallt var en bred ungdomsrörelse som påverkade stora delar av den dåvarande ungdomsgenerationen. Det var inte bara ett begränsat universitetsuppror utan en bred kulturell och politisk strömning som formade stora delar av den uppväxande generationen. 

Marxismen som hyllades 1968 är i stor utsträckning en ekonomisk doktrin. Det är en kritisk analys av den kapitalistiska marknadsekonomin med en prognos om dess undergång. På den punkten hade 68-vänstern fullständigt fel. Med Sovjetunionens och östereuropas kollaps kring 1990 insåg de flesta att socialistisk ekonomi inte är något som fungerar. Det skapar inte heller ett mer jämlikt samhälle.

I västvärlden har den ekonomisk-politiska riktningen de senaste decennierna handlat om att värna den globala marknadsekonomin och frihandeln. I stället för att socialisera banker och försäkringsbolag har inriktningen varit att privatisera apotek, skolor, sjukvård och försäkringssystem. 

När det gäller synen på ekonomin var 68-vänstern extrem. Det fanns då en allmän tilltro till att allt blir bra om staten och politiken sköter företagen, produktionen och ekonomin. Det var en modell som redan då hade kollapsat i de kommunistiska länderna. En blick i backspegeln visar att kristenheten var lättpåverkad av extrema politiska strömningar och ekonomiska idéer. Många kristna hyllade Mao och/eller öststatskommunismen. Det fanns en massiv kritik av hur världsekonomin fungerade i 68-vänstern men det fanns inte några fungerande förslag på lösningar.

Även om 68-vänstern inte medförde någon allmän socialisering och förstatligande av företag, har det dock medfört en socialisering av andra områden. Statens inflytande över välfärds- och familjefrågorna har varit omfattande i kölvattnen av 1968. Familjerna har socialiserats och utsatts för en statlig styrning framförallt genom ekonomiska incitament. De statliga ekonomiska bidragen påverkar familjernas planering när det gäller barnafödandet och hur barnomsorgen ska utformas. Det var en av 68-vänsterns bärande idéer.

Den styrning och socialisering av familjelivet som följde i spåren av 68-vänstern är en av de effekter som vi kristna borde vara mest kritiska emot.

Den vänsterrörelse som blommade ut 1968 var också en alternativrörelse. Det var grunden för den framväxande fredsrörelsen där kampen mot Vietnamkriget var i fokus. Ur 68-rörelsen sprang även miljörörelsen, feminismen och HBTQ-rörelsen, inklusive den sexuella revolutionen. Men de olika uttrycken för 68-rörelsen stämde inte överens internt. Kvinnorörelsens framväxt, där förtrycket av kvinnor lyftes fram, krockade fullständigt med den sexuella revolutionen och tanken att alla fritt skulle leva ut sina sexuella böjelser.

Att miljöfrågor började uppmärksammas på allvar var ett helt nödvändigt uppvaknande, helt i linje med en kristen skapelseteologi. Industrialiseringens miljöpåverkan, exploateringen av naturen samt kemikaliers och olika utsläpps påverkan på naturen kom i fokus, vilket var positivt. 

Den kristna kyrkan är kallad till att leva i världen men inte av världen. Det innebär att vi noga ska följa trender och strömningar i världen men vi får inte styras av dem. Vi hör till det rike som är bestående i evighet.

Det [68-rörelsen] var inte bara ett begränsat universitetsuppror utan en bred kulturell och politisk strömning som formade stora delar av den uppväxande generationen.

Militär: Trossamfunden viktiga vid kris

Beredskap. Trossamfunden skulle få en stor roll om Sverige hamnade i kris eller krig. Det menar militären Tommy Jeppsson, chefredaktör för tidningen Vårt...

Måla inte upp politiska motståndare som fiender

Ledare Samtalsklimat Den senaste presidentvalskampanjen i USA präglades av en förfärande polarisering, med förakt för motståndarsidan. Ingen drev den utvecklingen hårdare...

300 präster beskylls för sexövergrepp på barn

USA. En stor utredning har funnit trovärdiga anklagelser om sexuella övergrepp på barn utförda av fler än 300 präster i delstaten Pennsylvania i USA. Fler...