Samtidigt som jag balanserar kakorna på tallriken i min hand tittar jag mot bordet där jag nyss har suttit. Det är fullt av gäster omkring min nu tomma stol. Så sneglar jag bort mot hörnet där ”de mina” sitter. Där finns också en stol ledig.

Resonemanget var att när det är två olika familjer med respektive släkter som tillsammans har en trädgårdsfest, så behöver man bjuda till för att skapa gemenskap över gränser. Så jag hade helt sonika beblandat mig med dem som jag inte kände och slagit mig ner hos dem. Jag kände mig mogen och startade en konversation om ditt och datt.