I dag, tisdag, firas fettisdagen, när årets fasteperiod inleds. Dagen har hundraåriga anor, men har än i dag en stark ställning bland svenskarna.

Enligt branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer äter vi svenskar omkring sex miljoner semlor – bara på fettisdagen. För det går det, enligt deras beräkningar, åt 132 ton mandelmassa, 211 ton grädde, lika många ton vetemjöl, 53 ton socker och 2,6 ton kardemumma.

Men det är inte bara på fettisdagen som semlor konsumeras. Beräkningar visar att varje svensk äter mellan fyra och fem semlor varje år, vilket skulle innebära en försäljning på omkring 40 miljoner exemplar av bakverket årligen i Sverige.

Under fettisdagen väntas omkring 60 procent av svenskarna mumsa i sig minst en semla.

– Intresset för semlor hos svenska folket fortsätter att vara fantastiskt stort och hela branschen laddar inför att kunna välkomna alla semmelälskare på tisdag, säger Martin Lundell, vd på Sveriges bagare och konditorer, i ett pressmeddelande.

I våras skrev flera bagerier i Falkenberg till Hallands Nyheter med en uppmaning om att inte genomföra ett semmeltest, då de menade att ett test med dåligt resultat kan få förödande ekonomiska konsekvenser för ett enskilt bageri.

För många bagerier är semlorna nämligen en viktig ingrediens i försäljningen under inledningen av året, som oftast är en svag tid i deras försäljning.

Därför har semlan också fått smeknamnet ”bageribranschens livboj” – något som kan bli extra tydligt i år.

– I år möts bagerierna av en mängd kostnadsökningar och flytkraften i livbojen kommer att testas i de här utmanande tiderna, säger Martin Lundell.

Den traditionella semlan var något som de flesta bagerier var försiktiga med att utmana, men sedan semmelwrapen slog igenom 2015 har den inställningen delvis ändrats.

I år är trenden, enligt Sveriges bagare och konditorer, mer balanserade nymodigheter som dessutom kombinerar olika traditioner. Två exempel på detta är Budapestsemlan och tunnbrödssemlan.