Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Mer än 50 fjällrävskullar i Sverige i år

Det ser ut att långsamt gå åt rätt håll för den lilla skandinaviska fjällrävsstammen. Sommarens inventering visar att det föddes 53 valpkullar i den svenska fjällkedjan. Nu finns tankar om att sätta ut norska fjällrävar i Sverige.

Vardag · Publicerad 00:00, 17 okt 2018

Det är få förunnat att få se fjällrävar i det fria. Arten har varit fridlyst i decennier och är klassad som starkt hotad. Men forskare, naturbevakare och frivilliga besöker alla kända lyor varje sommarsäsong i syfte att undersöka hur fjällrävsfamiljerna utvecklas. Nu finns årets facit:

– Den positiva trenden i fjällrävsstammen fortsätter, summerar professor Anders Angerbjörn som leder Stockholms universitets forskningsgrupp Svenska fjällrävsprojektet.

Efter inventerarnas totalt 370 mil till fots och massor av spaning kan forskarna slå fast, att det fötts minst 53 valpkullar – från Helagsområdet i Härjedalen till områden kring Sitasjaure och Kebnekaise i norra Lappland. Antalet vuxna djur som observerades var 117. Trots att tillgången på lämlar inte varit jättestor, tycks fjällrävarna ha hittat tillräckligt med föda.

På den norska sidan räknade man till 54 kullar fjällrävsvalpar i år, alltså totalt över 100 skandinaviska kullar. Båda länderna har aktivt verkat för att rädda sina fjällrävar, men med olika metoder. I Sverige handlar det främst om stödutfodring och jakt på den större och konkurrerande rödräven, medan norrmännen främst fångat in fjällrävar för att låta dem föröka sig i fångenskap. Därefter har ungdjuren släppts ut i det fria.

– Jag hoppas att vi på några års sikt kan samarbeta med våra norska kolleger och sätta ut rävar från det norska avelsprojektet i de nordligaste områdena i Sverige, säger Anders Angerbjörn.

För hur konstigt det än kan låta så finns det en risk för att det börjar bli trångbott för djuren söderut, i Helagsområdet.

– Fjällrävarna har bra revir att söka upp i ytterområdena, men de gör inte det. De är väldigt konservativa och de slår sig ned nära sina föräldrar. Det är i norr de stora arealerna finns, förklarar Anders Angerbjörn.

Fjällräven

Fjällräven (Vulpes lagopus) lever på tundra och öppen fjällterräng.

En fullvuxen fjällräv väger 3–4 kilo.

På sommaren är pälsen gråbrun med vit undersida och på vintern helvit.

Fjällräven äter lämlar, sorkar och fåglar. På vintern äter den till stor del resterna av större rovdjurs byten.

Den skandinaviska fjällräven har tidigare jagats hårt för pälsens skull.

Den fridlystes i Sverige 1928, men den hårt decimerade stammen har ännu inte hämtat sig.

De största nutida hoten mot fjällräven är rödrävens expansion i fjällvärlden och återkommande brist på smågnagare.

Antalet fjällrävar i den svensk-norska fjällkedjan uppskattas till 250-300 djur.

Räddningsprojekt

Flera projekt har genomförts för att rädda fjällräven i den nordligaste delen av Norden.

För närvarande pågår de EU-stödda projekten Felles Fjellrev Syd och Felles Fjellrev Nord, samt Arctic fox together.

I projekten bedrivs inventering, forskning och konkreta räddningsinsatser som stödutfodring.

Forskargruppen Svenska fjällrävsprojektet ingår i ovanstående projekt och samarbetar med länsstyrelserna i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten.

Fjällrävssiffror

Antal kullar födda i den svenska fjällkedjan.

2018: 53

2017: 31

2016: 8

2015: 88

2014: 50

2013: 20

2012: Inga

Källa: Svenska fjällrävsprojektet

Prisade evangelister hyser hopp för Sverige

Prisceremoni. För elfte gången har Evangelistfonden delat ut stipendier till Årets evangelister. – Ingen kan ensam förändra hela världen. Men om vi alla vinner en...