Kreativa uttryck har alltid legat Olivia Gunnargård nära hjärtat. Både genom musiken, där hon bland annat engagerat sig i kyrkan, men också på andra sätt – som återbruk.
– Jag har alltid fascinerats av möbler som har en historia, säger hon och berättar om hur hon ofta i ungdomen besökte loppisar och auktioner i jakt på fina möbler som hon rustade upp och sedan sålde vidare med förtjänst.
Men det stora intresset för inredning visade sig även på fler sätt.
– Jag möblerade nog om mitt barnrum säkert minst hundra gånger. Jag har nog testat allt, säger hon och skrattar.
I kreativiteten ser hon också Gud.
– Vi har en väldigt kreativ Gud som ligger bakom allt från möbler till naturen. Kreativitet kommer ju från något.
Under pandemin tog sig intresset uttryck genom att hon engagerade sig i Smyrnakyrkans secondhandbutik i Göteborg, där hon hjälpte till med möblering och renovering av möbler.
Fascinationen för möbler med en historia håller i sig än i dag, men hon gillar också att blanda både nytt och gammal. Men inte minst drivs Olivia av ett stort intresse för återbruk.
– Det är en väldigt stor motivation i det jag gör att ta vara på det som redan finns. Till exempel genom att sätta en möbel i en ny miljö och lyfta fram den.
Dessutom vill hon hjälpa folk att inreda hållbart, vilket också är en av hennes stora drivkrafter.
– Man måste inte köpa nytt. Det är aldrig dåligt att handla begagnat, säger hon.
Gemensamt för de jobb hon har haft tidigare är att hon ofta hamnat i butiker och bagerier, men hon beskriver hur hon ”flängt runt” en hel del och aldrig riktigt känt att det har varit det som hon ville.
För ett år sedan ledde hennes hårda arbete till att hon blev sjukskriven.
– Där kände jag att jag måste göra något som jag mår bra av, säger hon.
Hon berättar att hon länge burit på en dröm om att driva eget, men att det samtidigt varit något som hon trott skulle komma mycket längre fram i tiden. Men så kom det i en diskussion hemma i familjen: Är det inte trots allt ett bra läge just nu?
– Vi bestämde att vi kör! Sedan har det fått växa fram.
Förra hösten började hon samla på sig möbler och olika inredningsprylar för att ha i sin kommande butik, samtidigt som hon började leta efter en lämplig lokal att vara i. Till slut hittade hon det hon sökte i Spinneriet i Lindome, ett hus som tidigare varit just spinneri och som nu är fyllt av butiker, restauranger och andra verksamheter.
– Det bara kändes väldigt rätt att öppna här. Det var tilltalande med alla småföretagare som finns här. Sedan så är det en otroligt häftig byggnad.
En extra pepp i planerna på en egen butik fick hon genom ett stipendium från ”Oh, Brilliant”, som hon fick ta emot i fjol.
– Det var en jätteskjuts för mig. Ekonomiskt var det tacksamt, men det som betydde mest var att folk såg min dröm och ville stötta den. Att någon annan tror på det man gör, det kan inga pengar trumfa, säger hon.
Många faktorer låg bakom att Olivia faktiskt vågade öppna eget, bara 25 år gammal och med en liten dotter där hemma.
– Jag vill leva för nu och inte för sen. Jag värderar verkligen nuet för jag vet hur skört livet är. Det peppade mig till att göra det jag drömmer om, säger hon, men är också öppen med att det fanns många tankar att sortera ut.
– Det var många timmar av tvivel och osäkerhet. Men nu när jag smakat på det vill jag inte göra något annat.
Samtidigt är hon ödmjuk inför de utmaningar som det faktiskt innebär att driva eget.
– Men det är okej för mig om det inte skulle funka. Då har jag i alla fall testat. Jag känner mig lugn i det.
Drömmen om en inredningsbutik blev verklighet under påskhelgen. Då slog hon upp portarna till butiken i Spinneriet.
– Det känns väldigt overkligt att jag sitter här nu i en egen butik. Det är en jättemärklig känsla, men jag är väldigt stolt över mig själv.
I sin butik säljer hon främst äldre möbler och inredningsprylar, men också vissa utvalda, nya och hållbara produkter som hon valt ut med omsorg.
Här finns också en verkstad där hon målar och lagar möbler.
– Jag vill ta vara på det som redan finns, men det är mycket som kan behöva lite omsorg.
Gamla bord, stora skåp och roliga stolar är något av det som hon själv söker efter när hon gör sina inköp vid olika loppisar, second hand-affärer och annonser på nätet.
– Jag har alltid ögonen öppna för loppisskyltar, säger hon med ett skratt.
– Jag är ingen antikhandlare så jag går på vad jag tror ska fungera. Jag tycker om det lite udda – jag vill hitta det unika och personliga som ”har själ i sig”.
En sak hon har hon bestämt sig för är att det inte kommer vara fokus på reor och rabatter, som i många andra butiker.
– Det manar ju till en köphets. Jag vill inte att man ska handla något om man inte vet att man vill ha det, säger hon och lägger till:
– Mitt mål är inte att sälja mest. Det är bara så kul att jobba hållbart och ta vara på det som redan finns.
Det är en viktig del i hennes tänk kring hållbarhet; en fråga hon önskar att även kyrkan ska bli bättre på att ta upp.
– Miljötänk är något som kyrkan behöver lyfta mer. Vi ska ta hand om planeten och då måste vi tänka hållbart. Det är en självklarhet. Jag tänker att det ingår i att ta ansvar både mot människor och vår planet.
Resan mot en egen butik har gett henne erfarenheter som hon gärna skickar vidare till andra unga som står i valet och kvalet mellan att satsa på något eget eller inte.
– Bara kör! Om det inte funkar så har du i alla fall testat. Det gör inget om det inte skulle funka.