Makarna Maria Orvemo och Mats Öberg gick Alphakurs 2015 respektive 2016.
– Jag hade problem med alkohol och en bekant tyckte att jag skulle anmäla mig till Alpha. Det lät inte så intressant för mig, jag hade mina fördomar om kyrkan och om kristen tro, säger Maria.
– Men jag tänkte att tio veckor, en gång i livet, skulle jag väl klara. Jag trivdes snart i gemenskapen, där var lätt att prata om högt och lågt, fortsätter hon.
För Maria har tron sedan vuxit bit för bit. Hon hade bett förut men nu kändes det mer som att bönen nådde en mottagare också. Efter kursen fick hon uppdrag som volontär och trivdes i kyrkan. Livet blev mer stabilt och tryggt och hon övertalade Mats att också satsa på en Alphakurs.
Jag var tidigare musiker i turnésvängen, där det var mycket festande och jag hade problem med alkoholen, berättar Mats.
– Jag blev glatt överraskad över den goda stämning jag mötte ända från början. Det var en respektfull och öppen atmosfär, och jag hade inte svårt att finna mig till rätta. Sedan har jag gått vidare i tron, och försöker också hjälpa andra, säger Mats.
Thomas Willberg, som nu är vaktmästare i kyrkan, gick kursen 2016. Han beskriver sig som en som sökte efter mening i tillvaron. När han fick höra talas om Alphakursen kände han genast att detta kunde vara något för honom. Redan vid första tillfället, upplevde han en tydlig hemmakänsla.
– Alpha har skapat en speciell form för folk från olika bakgrund att mötas. En unik gemenskap som man inte hittar någon annanstans, konstaterar Thomas.
Thomas berättar om när han fick förbön vid ett tillfälle under kursen.
– Jag kände en värme inom mig, som kändes som en fysisk upplevelse. Jag kände det som att jag vilade i Guds utsträckta hand och att någon sade ”välkommen hem”.
– Det var ju det här jag saknade – hålet som jag försökt täppa till med olika saker hade plötsligt fyllts. Nu har jag en fast grund att stå på och den tryggheten vill jag aldrig släppa, säger Thomas lyckligt.