Den 14 mars 1887 var en historisk dag, då svensken Erik Folke landsteg i Shanghai för missionsarbete i det stora landet.

Erik Folke föddes 1862 i Dalarna. Redan som 16-åring kom han till Fjellstedtska skolan i Uppsala, där han upplevde en kallelse till missionsarbete i Kina. Han uppmanades av rektorn på skolan att kontakta kyrkoherde Strömberg i Mönsterås. Denne hade varit missionär på Guldkusten, men såg Kina som nästa stora missionsland.

Svenska kyrkans missionsstyrelse, däremot, ansåg att fälten var Afrika och Indien, och att något annat land inte var aktuellt.

En miss Murrey från London besökte en väninna från Uppsala och det ordnades så att Erik Folke kunde följa med henne till London för att bo på hennes vilohem, studera engelska och lära känna missionslivet där.

I London träffade Erik svenska missionsvänner, som uppmanade honom att tala om sin missionskallelse på en konferens. Under ett möte lästes ett brev upp: ”I dag på morgonen kom Herrens maning till mig att lämna halva min årsinkomst till en ung man som känner Herrens kallelse att gå ut till Kina.”

”Lycklige unge man, som Herren vårdar sig om”, tänkte Erik. Men det visade sig vara han själv som var föremål för gåvan.

Den 27 januari 1887 resten Erik från London, efter att ha fått exakt belopp till biljetten, i sällskap med sex unga män från China Inland Mission (CIM), som grundats av missionären Hudson Taylor.

Sex veckor senare, den 14 mars 1887, landsteg Erik Folke i Shanghai. Där inleddes ett missionsarbete som kom att pågå under 64 år. Han skrev om sin första dag i Kina: ”Äntligen landade jag i Shanghai, men vilket vimmel av människor. Jag fann mig så ensam, ty bland alla dessa människor kände jag ingen.”

Då kom en missionär från CIM fram till honom och frågade om han kunde vara till någon hjälp. Detta möte skulle bli av avgörande betydelse för hela Eriks fortsatta verksamhet.

Erik Folke fick bo på CIM:s hem i Shanghai och av dess ledning blev han erbjuden att delta i missionens språkskola i Anking, en stad utmed Yang-tsefloden.

Erik ansåg att mandarin var ett mycket enkelt språk. ”Inga krångliga böjningar och inga konstigt byggda satser … det enklaste språk jag känner och alla dess ljud är lätta att lära”, menade Folke – en uppfattning som få av hans blivande kamrater delade, när de fått kämpa med att lära sig skilja på de fyra olika tonlägena.

Själv blev Erik med tiden en framstående kännare av inte bara kinesiskan utan även kinesisk kultur, och han gjorde en lovordad översättning av en kinesisk klassiker och är omnämnd som en av våra sinologer.

Dagen efter sin ankomst till Yuncheng träffade Erik även en gammal kvinna som hälsade honom välkommen. Hon var kristen och hade bett i tjugo år att Gud skulle sända en missionär till hennes stad.

I staden öppnade Erik en opie-asyl, där många som blivit slavar under opium kunde befrias. Från början möttes han av skepsis, men efter att några blivit botade från opiumlasten infann sig ett stort antal människor till gudstjänsterna.

En kommitté bildades i Sverige samma år, vilket blev grunden till Svenska Missionen i Kina (SMK) och inom ett tiotal år fanns ett tjugotal svenskar i tjänst för SMK.

Hudson Taylor var i Sverige i slutet av 1880-talet och besökte bland annat Betelseminariet för att utmana kristna till Kinamission. Ett brev från honom cirkulerade även i olika sammanhang, bland annat på en av de första av Torpkonferenserna.

Missionsförbundet sände ut de första missionärerna 1890, Helgelseförbundet likaså, Baptistsamfundet 1891, Skandinaviska Alliansmissionen 1893 och Svenska Mongolmissionen, som startats av Fredrik Fransson, 1899.

Under Boxarupproret 1899–1901 – lett av en grupp som var emot allt utländskt inflytande i Kina – attackerades och mördades tusentals kinesiska kristna och mer än tvåhundra utländska missionärer, varav 56 svenskar inklusive 15 barn.

Detta stoppade dock inte svenska missionärer, utan redan 1902 sändes ytterligare några ut. Sedan följde fler svenska samfund efter.

När Mao Zedong och kommunistpartiet kommit till makten 1949 körde man i väg utländska missionärer. De inhemska kristna inom de icke-katolska församlingarna beräknades då till runt 800 000 personer. I dag, trots motstånd och förföljelser, har gruppen kristna ökat hundrafalt.

År 1982 slogs Svenska Missionen i Kina och Svenska Mongolmissionen samman till Evangeliska Östasienmissionen, vilken i dag har arbete i Kina, Mongoliet och Japan.