När min kropp och mitt hjärta ger upp, är Gud mitt hjärtas klippa och min lott för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Ett krucifix hänger på väggen i ett klassrum i en mellanstadieskola i Neapel. Det var en sådan syn som fick Soile Lautsi att anmäla skolväsendet till Europadomstolen, då hon menade att att situationen stred mot Europakonventionen. Foto: Salvatore Laporta / AP Photo / Scanpix

Pluralism typiskt europeiskt

Tro och Liv · Publicerad 10:00, 15 jun 2011

Det strider inte mot Europa­konventionen att ha krucifix på väggarna i offentliga skolor. Så blev det entydiga utslaget när dom den 18 mars föll i målet Lautsi med flera mot Italien. Europa­domstolens stora kammare upphävde därigenom det ställningstagande som en lägre instans gjort 2009 och som, till skillnad från det nya, fick mycket uppmärksamhet i Sverige.

Ärendet
Målet väcktes av Soile Lautsi, som menade att bruket av krucifix i Italiens offentliga skolor stred mot Europakonventionen. Det handlar om artikel 2 i konventionens första tilläggsprotokoll, om föräldrars rätt att ge sina barn en utbildning och undervisning i enlighet med sina religiösa och filosofiska övertygelser, om artikel 9, rätten till religionsfrihet samt artikel 14, som förbjuder diskriminering. Italien hävdade att något brott mot konventionen inte förelåg och fick stöd av 20 europeiska stater, främst i Syd- och Centraleuropa. Flera av dessa lämnade såsom amicus curiae en gemensam inlaga till domstolen.
Domen är inte bara en stor lättnad för Europas kristna. Den har också stor principiell betydelse. En djupare analys av domstolens resonemang är därför på sin plats.

Föräldrarätten
Målets utgångspunkt var föräldrars rätt att ge sina barn en utbildning i enlighet med sina övertygelser. En rättighet som ofta möter ringa förståelse i Sverige. Domstolen slår fast denna rättighets betydelse och konstaterar att den inte bara rör undervisningen utan skolans "alla funktioner" inklusive "skolmiljön" i de fall skolorna är offentliga. Domstolens resonemang tar alltså inte sin utgångspunkt i en idé om att utbildning måste vara sekulär, vilket svenska media ibland gett sken av.
Tvärtom gör domstolen det principiellt viktiga konstaterandet att sekularism inte är en neutral ståndpunkt, utan i sig utgör en övertygelse i konventionens mening. Den offentliga skolan ska vara "neutral och opartisk". Den får alltså inte företräda sekularism på bekostnad av föräldrars och elevers religiösa eller filosofiska övertygelser.

Religionens utrymme i skolan
Enligt domen utgör krucifix på klassrumsväggen inte en kränkning av icke-kristna föräldrars eller elevers rätt. Domstolen säger, att för att ett religiöst inslag i en offentlig skola ska utgöra en kränkning av konventionen, så måste inslaget ha karaktär av indoktrinering eller proselytism. Krucifix kan inte sägas ha en sådan karaktär. Krucifix är i sig "passiva" och förenliga med skolans neutralitet, i motsats till exempelvis obligatoriskt deltagande i religiösa aktiviteter. Domen säger också att inget hindrar att en offentlig skola förmedlar kunskap i religion och filosofi. Inget hindrar heller att landets majoritetsreligion får störst utrymme i undervisningen eller att dess symboler ges större synlighet jämfört med andra. Krucifixen innebär till exempel inte en diskriminering av icke-katolska elever. Samtidigt uttrycks gillande av att muslimska elever i Italien får bära slöja samt iaktta ramadan.
Europeisk pluralism
Det konstateras i domen att mycket få europeiska länder, däribland Frankrike, har förbud mot religiösa symboler i offentliga skolor. Inte ens i Frankrike är det heltäckande, eftersom krucifix finns i skolorna i Alsace och Lorraine. Domstolen noterar att pluralism och varierande traditioner på området är typiskt europeiskt, och betonar att staterna har ett icke ringa utrymme att hitta nationellt passande lösningar, så länge dessa inte inskränker några rättigheter enligt konventionen. Det vill säga, offentliga skolor får inte använda tvång, indoktrinering och proselytism. Ej heller till förmån för icke-religiösa åskådningar, nota bene. Staterna har "ett ansvar att möjliggöra religionsutövning opartiskt och neutralt".

Domens betydelse för Sverige
Domen, och de särskilda yttrandena i samband med den, kan ge viktiga impulser för svensk debatt. Inget stöd ges åt trenden att osynliggöra religionen i det offentliga. Det är uppenbart att till exempel skolavslutningar i kyrkan är helt förenliga med konventionen så länge inget indoktrinerande försiggår. Det är också viktigt att notera att "icke-konfessionell" i detta sammanhang inte innebär att religion är bannlyst, utan att staten inte får agera för en viss konfession eller övertygelse på ett sätt som kränker föräldrars och barns rättigheter. Samtidigt kan man ställa frågan om inte inslag av ensidig påverkan i svensk skola, till exempel  på sex- och samlevnadsområdet, ibland är så "indoktrinerande" att de kränker föräldrars rätt enligt artikel 2 i tilläggsprotokollet. I synnerhet som denna rätt inte bara avser undervisningen, utan också alla "skolans funktioner" och "skolmiljön".
Avslutningsvis kan konstateras att domen endast rör offentliga skolor. Att det finns konfessionella inslag i konfessionella friskolor är ur konventionens synpunkt självklart. Det är ju precis rätten till en utbildning och undervisning i enlighet med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelser som tilläggsprotokollets artikel 2 är till för att skydda.

Motsatte sig dotterns könsbyte – förlorade vårdnaden

Könsdysfori. Ett finskt föräldrapar förlorade vårdnaden om sin minderåriga dotter då de inte ville att hon skulle påbörja hormonbehandling för att ”byta kön”. Det... torsdag 12/12 06:00

Väljarna är trötta på det politiskt korrekta

Ledare År 1994 publicerade den tidigare folkpartiledaren Per Ahlmark boken Vänstern och tyranniet: Det galna kvartseklet. Det var en svidande uppgörelse med... torsdag 12/12 00:00

Mässan gav alternativ Israelbild: ”Så mycket bättre”

Arbetsliv Israel. När företagarmässan Arise Summit hölls för andra gången var det med över sexhundra deltagare från drygt fyrtio länder. – Många från alla jordens hörn... onsdag 11/12 16:59

Solen gick ner för sista gången

Vardag I går, tisdag, gick solen upp över Kiruna för sista gången. I år. Nu råder polarnatt fram tills efter nyår. onsdag 11/12 11:00

Människan – en avbild av Gud?

Mot väggen Gud skapade människan till sin avbild. Men är det verkligen rätt att beskriva människan efter syndafallet som Guds avbild? Både Jesus och Paulus...

Varför husförsamlingar?

Serie Husförsamlingar (del 1/3). Beteckningen ”församlingen i hans hus” i Apostlagärningarna visar att denna lilla enhet är församlingen i apostolisk tid. Husförsamlingen är...

I ljuset av evigheten

Bönekrönika Böneskolan I undervisningen om andlig mognad har vi tidigare berört vikten av att ha en sund självdistans till sin egen person och betydelse. Som Guds barn är...

Advent och jul handlar om precis detta att Guds rike vill vara nära dig genom Jesus Kristus.

Inför söndag Mark 1:14–15 Advent är ju ändå en bra tid på året. Vi har lämnat november bakom oss, det tänds stjärnor, ljusstakar och ljusslingor i våra hus och...