Stor frid har de som älskar din undervisning, inget kan få dem på fall.
Psaltaren 119:165

Världen idag

Ny trosuppfattning i presidentsuccessionen?

Tro och Liv · Publicerad 00:00, 2 nov 2012

George W. Bush (f. 1946) föddes under faderns sista studieår vid Yale i New Haven, Connecticut. Familjen flyttade snart till Texas. De bad för maten, gick regelbundet till kyrkan och båda föräldrarna verkade under en tid som söndagsskollärare. Bush själv var korgosse i familjens episkopal­kyrka och kom att studera både vid Yale och Harvard, dock utan samma akademiska framgångar som far och farfar. Under Vietnamkrigets dagar utbildade han sig till pilot i Texas Air National Guard och undvek därmed att bli sänd till Sydostasien. Framgångarna kom inte heller i affärslivet. Alko­­hol­konsumtionen tilltog. Vändning­en kom efter det att han träffat pingst- och resepredikanten Arthur Blessitt och tillbringat en helg med familjens gode vän, evangelisten Billy Graham. Bush började gå på bibelstudier och gav ”sitt hjärta till Jesus”. En livstecknare skriver att han är den ende bland amerikanska presidenter, förutom Lincoln, som blivit troende, omvänd, i vuxen ålder. Emellertid är fallet så även med Obama.

Bush startade snart sin politiska bana. Han valdes 1994 till guvernör i Texas, starkt uppbackad av många evangelikala. Här blev han inpirerad av Marvin Olavskys ”faith-based” initiativ, det vill säga sociala projekt som ofta är drivna på kristen grund. Så fick exempelvis kristna fängelser stöd av Bush, och stödet förstärktes när man såg att återfallsfrekvensen var betydligt lägre bland dem som varit fängslade i dessa. Ett politiskt tema han tog med sig in i kampanjerna var ”medkännande konservatism”, en typ av värdebaserad konservatism med socialt patos. Det var för övrigt under en predikan av pastor Mark Craig som Bush kände sig kallad att ställa upp i presidentvalet 2000. Gudstron var tydligt uttalad, vilket framkom i debatterna. Väl vald till president blev perioden märkt av två katastrofer, dels de islamistiska attackerna den 11 september 2001 och därpå följande krig, dels förödelsen efter orkanen Katarina i augusti 2005 och dess politiska efterspel. Genom dessa svårmanövrerade år i Vita huset hörde man hela tiden den kristna tron som en underton i budskapet.
I bland blev den mycket offentlig, som i talen till nationen efter de nämnda två katastroferna, båda hållna i Washington Catherdal, den episkopala högborgen i huvudstaden. Precis som fadern betonade han vikten av gudstro, gudsförtröstan och förbön. Amerika sågs som ”en nation under Gud” med ett uppdrag att kämpa för frihet och rättvisa även på andra ställen än i USA, såsom i Irak och Afganistan. Att denna inriktning skulle få ett så pass förödande utfall kunde Bush knappast ana. Glömd är ofta hans massiva insats för aidsbekämpning i Afrika, mer känd är hans hållning att undervisning om avhållsamhet måste ingå i denna bekämpning.

Efter åtta år tog demokraterna tillbaka Vita huset, nu med en svart anförare. Barack Hussein Obama Jr. föddes på Hawaii 1961, som son till en vit social­antropolog och en svart student från Kenya. Modern var inte kyrkligt engagerad men tog med sin pojke till lokaler tillhörande olika religioner i studiesyfte. Fadern, som var uppfostrad muslim hade vid tiden för Obamas födelse blivit ateist. När Obama var två år skilde sig föräldrarna. Modern gifte om sig med en muslim från Indonesien, Lolo Soetoro. Familjen flyttade till Jakarta och Obama gick där såväl i katolsk skola som i en statlig skola, där man undervisades i Koranen och muslimsk tro. Som tioåring flyttade han tillbaks till Hawaii och uppfostrades av morföräldrarna, som inte heller var kyrkligt aktiva. Obama läste vid Occicental College och Columbia University. Därefter kom han i Chicago i kontakt med ett socialt arbete som utfördes av en svart baptistkyrka. Han blev mer och mer involverad och tog så småningom steget fullt ut till medlemskap i Trinity United Church of Christ och döptes år 1988, tjugosju år gammal. I denna kyrka kom han så småningom att gifta sig och de två döttrarna döptes där.

Efter juridikstudier vid Harvard återvände Obama till Chicago och undervisade i statsrätt vid University of Chicago. Politiken tog över och efter tre perioder i delstatssenaten följde en tid som senator i Kongressen. Antydningar om att han var muslim kom upp under presidentvalskampanjen 2008, och även om Obama uttalat sig tydligt om att han ser Jesus Kristus som sin frälsare och återlösare, exempelvis i pastor Rick Warrens utfrågning i Saddleback Church, tror fortfarande cirka 17 procent av amerikanerna att Obama är muslim. I samband med sin pastor och andlige vägledare Jeremiah Wrights radikala uttalanden under kampanjen 2008 lämnade Obama sin kyrka i Chicago och sägs i dag ha sitt kyrkliga hem i Evergreen Chapel, Camp David.
En helt annan andlig hemvist än Bush och Obama har Mitt Romney (f. 1947), som tillhör Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga. Kyrkan grundades år 1830 av Joseph Smith och kallas oftast mormonkyrkan. I denna kyrka är Bibeln korrekt endast om den stämmer överens med de läror som finns i en annan bok inom rörelsen, Mormons bok.  Man har en rad andra läror än traditionellt kristna kyrkor och avvisar exempelvis traditionell treenighetslära, men lär ut preexistens.
Romney tillbringade en tid i sin ungdom som mormonmissionär i Frankrike. Han har studerat vid mormonernas eget universitet, Brigham Young University, och vid Harvard. I presidentvalskampanjen undviker han ofta att tala om sin trostillhörighet, vilket något påminner om Kennedy. Hälften av amerikanerna betraktar inte mormonerna som kristna och för en tid sedan förklarade sig en fjärdedel av de evangelikalt kristna, en viktig väljargrupp för republikanerna, ha svårt för att rösta på en mormon. Många föredrar likväl en republikan framför en demokrat.

Statens våldsmonopol måste upprättas igen

Ledare Vad önskar vi att bygga, ett hårt eller ett mjukt samhälle? Svaret är självklart: hellre ett mjukt... lördag 8/8 00:00

Vikten av ordningar kring det profetiska

Ledare Med anledning av SVT:s Uppdrag gransknings serie om Knutby har en intensiv debatt förts om vilka... torsdag 6/8 00:00

Så blir kräftfisket i Vättern

Fiske. Totalt beräknas 115 ton kräftor fiskas i Vättern av yrkesfiskare, enligt den årliga prognosen. – Så... måndag 10/8 07:00
E-tidning
Senaste magasinen