Varifrån skall min hjälp komma? Min hjälp kommer från Herren, som har gjort himmel och jord.
Psaltaren 121:1-2

Världen idag

Petersplatsen vid Katolska kyrkans huvudkyrka Peterskyrkan i Vatikanstaten i Rom. Foto: Marianne Løvland/NTB/TT

Kyrkosynen är avgörande

Tro och Liv · Publicerad 09:06, 17 mar 2014

Sverige har drabbats av en ”kyrkbävning” – Ulf och Birgitta Ekman blir katoliker. Många frågor har väckts, många upplever sorg och kanske tvivel. Samtidigt finns också en positiv fördel i allt detta – nu finns chansen till samtal i viktiga bibliska och teologiska frågor. Nu kan likheter och skiljelinjer göras tydligare.
Evangeliskt kristna har naturligtvis mycket gemensamt med katolikerna. Evangeliskt kristna och katoliker tror gemensamt på en treenig Gud – en Gud som är tre personer i ett väsen. Tron är gemensam på inkarnationen – att Gud blev människa i Jesus Kristus, liksom tron att frälsningen beror helt på Guds nåd, och tron att Bibeln är Guds ord och så vidare. Denna gemensamma tro uttrycks i de apostoliska, nicenska och athanasianska trosbekännelserna. Det finns också en gemensam syn gällande olika etiska frågor.

Men det finns också djupgående skillnader som gör att det är lätt att på grund av ömsesidig misstro och okunskap tala förbi varandra. Skillnader i synsätt som vi själva, var och en för sig, på ömse håll betraktar som självklarheter. En sådan punkt gäller just synen på kyrkan och på enhet.
Ulf Ekman har ju under flera år drivits av en längtan efter kristen enhet och nu lyft fram just denna längtan som ett av huvudskälen till att han valt att bli katolik. Många har då undrat om han inte i stället kunnat valt att stå kvar i sitt sammanhang och där verka för enhet. Varför är det nödvändigt att konvertera? Orsaken till detta står att finna i den katolska kyrkans teologi. Katoliker har inte samma kyrkosyn och menar inte samma sak med ordet enhet som evangeliskt kristna.
Evangeliskt kristna är överens med katolikerna om att Jesus grundade en universell kyrka och att han önskade att vi som tillhör denna kyrka skulle vara ett. Man är överens om att Kyrkan är Kristi kropp – och att han har en kropp, inte många. Kyrkan är en, men har många lokala uttryck.

Sedan börjar dock olikheterna dyka upp. Evangeliskt kristna utgår ofta i sitt tänkande utifrån den nuvarande fragmentariserade kyrkliga verklighet, där det faktiskt just nu lär finnas mer än 30 000 protestantiska samfund! För evangeliskt kristna är det en självklarhet att det finns många olika kyrkor. Man är van vid att i princip vem som helst kan starta en ny församling. Det räknas som tämligen normalt att det ska finnas olika församlingar som är nischade för att nå olika grupper av människor. Kyrkans enhet för evangeliskt kristna är en osynlig enhet i Anden. Om man kan samarbeta över samfundsgränserna och ha goda vänskapliga relationer och slå ihop en eller annan liten tynande församling, så har vi ”ekumenik”. Alla olika kyrkor och samfund räknas på ett sätt som lika goda och jämställda. Ingen är bättre eller sämre än någon annan.
Frågor om vad kyrkan är till sitt väsen, hur den är organiserad eller styrs, vilka ämbeten som finns (om några) är av sekundär och icke frälsningsavgörande karaktär. Friheten är stor.

Katoliker tänker radikalt annorlunda. Här utgår man mer utifrån ett historiskt perspektiv. De utgår från att Jesus grundade en synlig kyrka på klippan Petrus. Och denna kyrka är inte bara en andlig enhet eller organism, utan också en institution. Jesus instiftade i princip en kyrka styrd av biskopar och där biskopen av Rom (påven), som enligt romersk-katolsk övertygelse är Petrus efterträdare i ämbetet, är den högste ledaren. Kyrkan är alltså inte bara först och främst något osynligt, bestående av alla sant troende, utan samtidigt också en synlig institution med ett av Jesus instiftat ledarskap. Den katolska kyrkan är denna organisation. Och enhet är att tillhöra denna kyrka och stå i gemenskap med påven. Enheten syns i att man står i gemenskap med Petrus/påven.
Alla andra kristna räknas som kristna av katolikerna, men som separerade syskon. Så i en mening tillhör alla kristna kyrkan, Guds folk, men icke-katoliker lever i en självpåtagen separation från moderkyrkan. Man kan inte leva i kyrkans fullhet och få del av Guds nåd i dess fullhet, om man inte lägger ner sin separation och förenas med den av påven ledda kyrkan. Detta menar katolikerna är ekumenik och enhet.
Och historiskt sett, så var kyrkan i princip odelad fram till 1000-talet. De kristna tänkte om sig själva som en kyrka. Men från år 1054 och framåt kom splittringarna. Först att den av påven ledda kyrkan splittrades från de ortodoxa. Sedan på 1500-talet när kyrkan i Europa splittrades vid den protestantiska reformationen. Enligt den katolska självbilden är alla dessa splittringar uttryck för schismer där kristna har separerat sig från den kyrka Jesus grundade, en kyrka som ska stå under Petrus/påvens ledarskap. Evangeliskt kristna i dag är direkta arvtagare till dessa schismer och lever alltså i en schism som enligt katolska kyrkan orsakades av deras fäder.

Den som anammar detta synsätt och kommer till denna insikt, utifrån katolsk bemärkelse, om man är av den övertygelsen att den sanna kyrkan är den som står i förening med Petrus, då är konvertering till katolska kyrkan den enda möjligheten. Annars sätter man sin eviga frälsning på spel. Så om Ulf och Birgitta Ekman har kommit fram till en sådan övertygelse, hade de inget val. De hade inte kunnat stå kvar och verka där de var. De hade inte ens kunnat vänta.
Mer om påve och biskopar, skrift och tradition i nästa artikel.

Mikael Karlendal
redaktionen@varldenidag.se 

Fotnot: Evangelisk kristen är det ord många i de protestantiska och reformerta grenarna använder om sig själva.
En evangeliskt kristen betonar evangeliet, och att läran är byggd på  Bibeln i sin helhet som enda auktoritet, till skillnad från katoliker som har Bibeln och traditionen som sin auktoritet.

Om författaren: Mikael Karlendal har studerat teologi vid Lunds och Uppsala universitet och innehar en teol.kand, en fil.kand och en ämneslärarexamen. Han har nyligen avslutat en tjänst som pastor inom pingströrelsen. Han är evangeliskt troende.

Mikael Karlendal.

Vem leder den svenska politiska dansen?

Ledare Som en blixt från klar himmel meddelade Jonas Sjöstedt att han avgår som vänsterledare – just när han lyckats göra en remarkabel comeback för sitt...

Israel hjälper jordbävningsdrabbade i Puerto Rico

Insats. Efter den jordbävning som drabbade en stor del av Puerto Ricos invånare den 7 januari kunde den israeliska hjälporganisationen Isra Aid snabbt inleda...

Dags för Iran att återknyta de historiska banden till Israel

Israelkommentar Israelkommentar. Få länder i Mellanöstern har en lika lång och betydelsefull historia i relation till det judiska folket som dagens Iran. Påståendet kan verka...

Politiker: Utred hur porr påverkar unga

Nätpornografi. ”Vi ber smartphonegenerationen om ursäkt för att vi inte har förstått och agerat i tid.” Det skriver representanter för de tidigare allianspartierna...

”Arbete kan ge mening till livet”

Närbild Arbetsetik. Arbete kan ge mening till livet och bidra till långsiktig lycka. Det menar Maria Ludvigsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet. – Arbetet gör att...
Mot väggen

Människan – en avbild av Gud?

Mot väggen Gud skapade människan till sin avbild. Men är det verkligen rätt att beskriva människan efter syndafallet som Guds avbild? Både Jesus och Paulus...

Husförsamlingens funktioner

Serie Husförsamlingar (del 3/3). Både Guds familj (den lilla gruppen) och Guds folk (den stora samlingen) är djupt förankrade i en kristen församlingssyn. Men kyrkan efter Konstantin...

Kom till Jesus på vattnet

Bönekrönika Böneskolan (del 47). När vi står i början av ett nytt år finns en längtan hos många att få se Guds rike bryta fram med större kraft i vårt land och i våra liv. Vi längtar...

Ta vara på och ta på allvar de möjligheter som ges för att komma närmare Gud, livets källa.

Inför söndag Hebr 2:9–10 En källa förknippar vi oftast med vatten, en plats där man kan släcka sin törst. I våras sprang jag Göteborgsvarvet. Då handlar mycket om...