Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, för de ska bli mättade.
Matteusevangeliet 5:6

Världen idag

Bibelns roll för vilka läror som anses de rätta skiljer evangeliskt kristna och katoliker. Foto: Istockphoto

Auktoritetssyn skiljer

Tro och Liv · Publicerad 11:45, 19 mar 2014

I den förra artikeln framkom att katolikerna tror att kyrkans läroämbete är nödvändigt för att rätt förstå den uppenbarelse Gud gett kyrkan, Skriften och traditionen. Resonemanget innebär att om vi inte har en levande röst som kan sätta ned foten och slutgiltigt avgöra vad som är rätt eller fel tolkning, får var och en själv sitta med sin bibel och sin egen tolkning. Var och en – sin egen påve! Det är så katolikerna menar att evangeliska kristna har det.

Evangeliskt kristna avvisar tanken på ett auktoritativt ofelbart läroämbete och hävdar att Bibeln är den högsta auktoritet för tro och liv, att den står över egna tolkningar. Situation skulle kunna beskrivas som en långtgående tolkningsmässig pluralism. Katolikerna ser det som en svaghet, medan evangeliska kristna ser det som en självklarhet och förstår inte problemet. Bibeln är högsta auktoritet även om den ibland tolkas olika. Bibeln kan fungera som högsta auktoritet om man läser den tillsammans med den kristna kyrkan – inklusive de som gått före, det vill säga tidigare tolkningstraditioner. Evangeliska kristna kan hävda att det trots allt finns en allmän konsensus i de stora och frälsningsavgörande frågorna. Splittringarna i olika kyrkor kan ha varit ett nödvändigt medel för Gud för att bevara evangeliets sanning från att fördunklas av mänskliga traditioner. Reformationer och förnyelser har med andra ord varit nödvändiga.

Evangeliska kristna menar alltså att allt som definieras som kristen lära måste vara i överensstämmelse med Bibeln, man måste kunna se att det stämmer överens med vad Bibelns författare avser att lära ut och/eller att det är en rimlig och logisk konsekvens av detsamma. Det är på den grundvalen som evangeliska kristna tror att treenighetsläran är en biblisk sanning, medan katolikerna tror att den är sann därför att läroämbetet har slagit fast att det är så.

Katolikerna har flera läror som evangeliskt kristna har svårt att hitta ett bibliskt stöd för. Men enligt katolikerna måste inte allt stå i Bibeln. Visserligen brukar katolska apologeter anföra en mängd bibelord till stöd för dessa läror, men evangeliska kristna brukar då ofta anse denna bibeltolkning både vidlyftig och långsökt. De uppfattar det som att katolikerna försöker hitta bibliskt stöd i efterhand för ståndpunkter de redan i förväg, utifrån traditionen, har bestämt är rätta.
Dit hör exempelvis lärorna om Maria och hennes oerhört stora roll i katolsk tro och liv. Allt detta om Maria uppfattas inte nödvändigtvis som i direkt strid mot Bibeln av evangeliska kristna, utan snarare som spekulationer utan biblisk grund. Men uppfattningen att vi kristna kan och ska be Maria och helgonen om hjälp och stöd i vår förbön är ett exempel på något som betraktas som oerhört problematiskt av evangeliska kristna.

Man är inte heller helt överens i de viktiga frågorna om hur man blir frälst. Katoliker och evangeliska kristna har olika sätt att tala om tro och gärningar, och deras betydelse för frälsningen. Visserligen har katoliker och lutheraner för några år sedan skrivit en gemensam deklaration om rättfärdiggörelsen genom tro i avsikt att söka samförstånd. Men det är omdiskuterat från båda håll och frågan är hur pass eniga och samsynta man egentligen är i denna fråga. Katolikernas syn på nödvändigheten av bikten och botens sakrament är också en svår fråga för evangeliskt kristna. Exempelvis så måste en döpt kristen som begått vissa synder bikta sig för att kunna få förlåtelse för dessa. Detta är något evangeliska kristna inte tycker sig kunna finna stöd för i Bibeln.
Andra områden som på ett liknande sätt skapar problem för evangeliska kristna är den katolska kyrkans höga anspråk om sig själv och även påveämbetet, transsubstantiationsläran, den eukaristiska vördnaden, läran om skärselden med mera.

Evangeliska kristna betraktar den katolska kyrkan som en kyrka bland andra och inte som den kyrka som Jesus grundade. Visserligen har den historiska rötter som få, med det har också de ortodoxa och de orientaliska kyrkorna. Och historiska rötter i sig själv är inte en garanti för rätt lära. Man tror att Gud bevarar sin kyrka och den kristna lärans sanning på annat sätt än genom en enda institution och ett enda läroämbete. Man tror till och med att splittringarna som skett har varit nödvändiga för att evangeliets sanningar ska bevaras.

Alla dessa skillnader härrör ytterst sett ur en och samma grundfråga, nämligen auktoritetsfrågan. Vem kan avgöra vad som är rätt lära? Här har katoliker och evangeliska kristna helt olika perspektiv och utgångspunkt.
Katolikerna menar att vi alla borde tro på dessa katolska läror därför att kyrkan lär så. Kyrkan har ett ofelbart läroämbete som inte kan lära ut felaktig lära. Men när evangeliska kristna betraktar de katolska läror man inte ser harmonierar med Bibeln, ja även ibland motsägs av Bibeln, då tänker man att det är så mycket fel i dessa läror att ett ofelbart läroämbete omöjligen skulle kunna lära ut något sådant. Därför kan de inte heller tro att ett sådant läroämbete finns.

Om katolska kyrkans syn på sig själv och på påveämbetet är korrekt – om läroämbetet har tolkningsföreträde, då faller alla de andra katolska lärorna på sin plats. Om Gud beskyddar läroämbetet från att lära ut felaktigheter, då är lärorna om Maria och helgonen, om skärselden, den eukaristiska vördnaden med mera rätta.
Men om den evangeliska kristna tron är rätt, att flera katolska läror som exempelvis de nämnda inte stämmer överens med Bibeln, som är den högsta auktoriteten för tro och liv, då kan man inte överlåta sig åt tron på ett läroämbete med ofelbarhetens nådegåva i den katolska kyrkan.
För den som konverterar till den katolska kyrkan handlar det om att med sin vilja överlåta sig till att tro allt som kyrkan lär och att leva i enlighet med det. För den som går åt andra hållet gäller inte lika höga krav. För den som konverterar, oavsett riktning, handlar det dock om en rejäl perspektivförändring.

Mikael Karlendal
redaktionen@varldenidag.se 


Läs också:

 

Fotnot: Evangelisk kristen är det ord många i de protestantiska och reformerta grenarna använder om sig själva.
En evangeliskt kristen betonar evangeliet, och att läran är byggd på  Bibeln i sin helhet som enda auktoritet, till skillnad från katoliker som har Bibeln och traditionen som sin auktoritet.

Om författaren: Mikael Karlendal har studerat teologi vid Lunds och Uppsala universitet och innehar en teol.kand, en fil.kand och en ämneslärarexamen. Han har nyligen avslutat en tjänst som pastor inom pingströrelsen. Han är evangeliskt troende.

Mikael Karlendal Foto: Privat

Ett folk som bejakar kallelsen att både synas och höras.

Ledarkrönika ”Vi för vår del kan inte hålla tyst med vad vi har sett och hört” (Apg 4:20). De här orden – Petrus... torsdag 26/11 00:00

Över 200 000 visningar av ”The blessing”

Musik. Den svenska versionen av välsignelsesången ”The Blessing”, sjungen av en ekumenisk virtuell kör på... onsdag 25/11 15:00

Hur påverkas Europa och Israel av amerikanska presidentvalet?

Israelkommentar Trots juridiska efterspel och pågående rättstvister kring röstningsförfarande i det amerikanska... torsdag 26/11 00:00
E-tidning
Senaste magasinen