På 1880-talet tog Gud två steg, som han enligt Bibeln måste ta för att kunna gå i mål med sina planer för mänskligheten och jorden. De kanske första att fatta vad som var på gång var tillvarons alla djävulska krafter – som slog tillbaka med raseri.
Och med rasande fart.
Steg 1: År 1882 grundades den första sionistiska bosättningen i gamla Israel, då kallat Palestina, av en handfull judar från främst Charkiv i Ukraina. Rishon leZion kallade man den, i dag inom Stor-Tel Aviv och Israels fjärde stad. Det var ”första spadtaget” för sionismen, rörelsen som ledde till det moderna Israels skapande 1948.
I Rishon leZion hissades flaggan för första gången och startades den första folkskolan på hebreiska, redan på 1880-talet.
Steg 2: År 1885 grundade den rysk-judiske entreprenören Josef Rabinowitz den första självständiga judisk-messianska, det vill säga Jesustroende, församlingen sedan 300-talet, i staden som nu heter Chișinău och är huvudstad i Moldavien. Då hette den Kishinev och hade cirka 100 000 invånare, varav nästan hälften var judar.
Varför var och är detta så viktigt? Poängen är att utan Israel och messianska församlingar kan Gud inte gå i mål.
Allt Gud gjort och gör och kommer att göra för återställandet av skapelsen har det judiska folket och landet som katalysator. Låt oss titta på Jesu ”dubbla Messiasuppdrag”.
Första gången kom Messias som ”Guds lamm”. Han tog på sig vår synd – för att Gud utan att tumma på rättfärdigheten skulle kunna ge oss ett nytt hjärta. Nyheten om detta spreds över jorden av den ursprungliga messianska rörelsen under cirka tre århundraden efter Jesu död och uppståndelse.
Paulus och de andra utsända från Jerusalem med omgivning grundade Jesusförsamlingar i (nuvarande) Turkiet, Cypern, Grekland, Rom utifrån de olika städernas judiska synagogor. Allt var judiskt – budskapet och budbärarna.
När Messias kommer nästa gång är det som ”lejonet av Juda” – för att regera som kung över jorden med Jerusalem som huvudstad. Och när blir det? Ja, tidpunkten vet vi inte men väl villkoret för att det ska ske. Jesus kommer tillbaka till Jerusalem när han välkomnas som Messias av stans judiska invånare. Det sade han själv, se Matteus 23:39.
Alltså måste Jerusalem vara judiskt. Alltså måste det finnas messianska församlingar i Israel som vittnar om Yeshua så att deras landsmän kan komma till tro och välkomna sin Messias.
En som lyfte fram detta var medgrundaren till den första messianska församlingen i Jerusalem i modern tid, Moshe ben-Meir, som vi ska möta i nästa artikel. Han förkunnade: ”Messias kommer när Israel kallar.”
En judisk kung över hela jorden – till på köpet en gudomlig kung som har ”all makt” – är det sista som världens makthavare och ondskans krafter vill. Det kyrkliga judehatet var gammalt, men det som lanserades med full kraft på 1880-talet och framåt var fullskalig antisemitism – religiös men också rasistisk, politisk och ockult.
Då började myten spridas att ”judarna” konspirerade för politiskt och ekonomiskt världsherravälde. De nya pseudovetenskaperna eugenik och rashygien lade fram ”bevis” för att man föds till övermänniska – eller undermänniska. Antisemitiska partier med allt detta på programmet grundades i Tyskland och Österrike.
I samma kretsar grodde den dyrkan av Oden och asagudarna som i nästa fas skulle inspirera ledande nazister. Och – 1889 föddes Adolf Hitler.
Mot det messianska tusenårsriket ställde ondskans krafter Hitlers tusenårsrike.
Följ med – i nästa artikel – till Jerusalem 1925. Gud handlar. Och han vill ha sitt folks aktiva medverkan.