Tro och liv

Så blev Svenska kyrkan evangelisk-luthersk

Uppsala mötes beslut 1593 var en rättsakt som samtiden uppfattade som ett evigt förbund med Herren – inte utverkad av regeringen, riksdagen eller av kyrkan, utan ett förbund mellan folket och Herren. Ett antal kopior av beslutet sändes ut till olika landsändar för undertecknande, och inte mindre än 1 934 namnteckningar finns på dokumentet (av en uppskattad befolkning på cirka 1 miljon invånare). Foto: Wikipedia

Kung Gustav Vasa (1496–1560) kom att gå över alla gränser in på kyrkans område. Foto: Livrustkammaren

Uppsala möte avhölls i Academia Carolina i Uppsala. Foto: Wikipedia

Vid riksdagen Augsburg 1530 föreläste kansler Christian Beyer ur ”Confessio Augustana”, skriven av Philipp Melanchton, för kejsar Karl V. Foto: Wikipedia

År 1893 firade Uppsala universitet 300-årsminnet av Uppsala möte 1593, eftersom universitetet då återupprättades efter att verksamheten legat nere sedan 1515. Foto: Uppsala University Library

Laurentius Petri Foto: Wikipedia

Uppsala mötes beslut 1593 var en rättsakt som samtiden uppfattade som ett evigt förbund med Herren. Denna rättsakt var inte utverkad av regeringen, riksdagen eller av kyrkan, utan var ett förbund mellan hela folket och Herren. Ett antal kopior av beslutet sändes ut till olika landsändar för undertecknande, och inte mindre än 1.934 st namnteckningar finns på dokumentet. Befolkningen i dåtidens Sverige (alltså inkluderat större delar av dagens Finland) uppskattades till ca 1 miljon invånare. Foto: Wikiwand

Sigismund kung av Polen och Sverige Foto: Wikiwand

Karl IX Foto: Nationalmuseum

Förändringens vind blåste genom den svenska kyrkoprovinsen under 1500-talet. Olika aktörer var drivande både inom och utom kyrkan. Vid Uppsala möte 1593 beslutades slutligen att Svenska kyrkan skulle vara evangelisk-luthersk och hålla sig till Bibeln, de fornkyrkliga bekännelserna och Augsburgska bekännelsen.

Kjell O Lejon professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet

Publicerad 23 september 2021 - 07:00 Uppdaterad 23 september 2021 - 07:00

Den svenska senmedeltiden kännetecknas i maktavseende av ett triangeldrama mellan kungamakt, aristokrati och kyrka. Konstellationerna kunde skifta, liksom maktfördelningen. Så kunde till exempel kyrkan från kungamaktens perspektiv ses som en sammanhållande och stabiliserande faktor, och i samband med att den svenska kyrkoprovinsen erkändes, blev Sverige en erkänd stat i den västeuropeiska kultursfären.

ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL

2 månader för 10 kr!

Världen idag
DIGITAL

129,-

kr/månad

Världen idag
HELG

159,-

kr/månad

Världen idag
PAPPER

189,-

kr/månad

Redan prenumerant? Logga in

tro och liv sigismund reformationen tro och liv-serie kjell o lejon gustav vasa sveriges kristna arv (serie)

Powered by Labrador CMS