Stor frid har de som älskar din undervisning, inget kan få dem på fall.
Psaltaren 119:165

Världen idag

Frikyrkligheten brann av iver att vara förläggare, boktryckare och tidningsutgivare, och den frikyrkliga litteraturen mellan 1830–80 omfattar cirka 20 000 olika skrifter. (Bilden är från Dagens Nyheters tryckeri 1923) Foto: TT

Frikyrkan och medierna

På 1800-talet fick vi en omfattande kolportörstid, då Sverige evangeliserades med kristen litteratur. Traktatsällskap uppstod och begreppet ”läsare” beskrev väckelsens folk som hungriga konsumenter av tidningar och böcker, skriver Pascal Andréasson.

Tro och liv-serie · Publicerad 15:55, 4 feb 2019

Boktryckarkonstens skede inleddes 1454, när Johannes Gutenberg på Frankfurts årliga skördefestival ställde ut den 1 286 sidor långa Mazarin­bibeln. Med renässansens förnyade längtan efter kunskap och reformationens längtan efter Guds Ord började den moderna mediehistorien med en hunger efter att läsa Guds Ord.

Den katolska kyrkan ville kontrollera bokutgivningen, och påven Innocentius VIII utfärdade 1487 en censurstadga som skulle omfatta hela kristenheten. Men reformationen stoppade inte tryckpressarna, och med Upplysningen på 1700-talet vidgades utrymmet än mer. I Sverige rådde åsiktscensur, men folket var trött på enväldet efter Karl XII. 1766, under drottning Ulrika Eleonoras tid, lagstiftades i Sverige världens första tryckfrihetsförordning. 

Redan prenumerant? Logga in för att läsa hela artikeln.
En månad gratis!
Läs allt du vill med Världen idag DIGITAL
Du får tillgång till:
✓  Samtliga artiklar på varldenidag.se
✓  E-tidningen fyra dagar i veckan
✓  Digitala korsord

Putin: Ryssland har godkänt coronavaccin

Pandemi. Rysslands hälsodepartement har godkänt världens första vaccin mot coronaviruset efter mindre än två... tisdag 11/8 14:37
E-tidning
Senaste magasinen