Han har kommit och förkunnat frid för er som var långt borta och frid för dem som var nära.
Efesierbrevet 2:17

Världen idag

Baptisterna pionjärer för demokrati i Sverige

De sekulära nykterhetsrörelserna och arbetarrörelsen blev en opinionsbildande kraft först under 1880-talet – men baptisterna var först!

Tro och liv-serie · Publicerad 20:00, 14 jul 2022

USAs tillkomst och återverkningar av den franska revolutionen 1789 bidrog till att skrivna konstitutioner, maktdelning och likhet inför lagen spreds till allt fler europeiska länder under 1800-talet. Rösträttens utvidgning blev nu den stora stridsfrågan.

I Sverige var baptisterna de verkliga pionjärerna genom sin demokratiska församlingsordning och sitt politiska engagemang för fullständig yttrande- och religionsfrihet.

Skrivna författningar skapades under 1800-talet i land efter land i Europa. Insikten om behovet av att binda och dela den offentliga makten och att definiera medborgerliga fri- och rättigheter blev nu allmänt spridd.

I Sverige fanns en lång tradition av skrivna författningar och maktdelning, men inte av medborgerliga fri- och rättigheter. Sverige har haft en skriven författning ända sedan mitten av 1300-talet, då Magnus Erikssons landslag tillkom.

I landslagens kungabalk fanns bland annat regler om kungaval, kungens plikter och rätten att utkräva skatter, samt folkets rätt att medverka i skattebesluten. Kyrkan var då en del av den katolska kyrkan under påven och hade en oberoende ställning, och biskoparna satt i kungens råd.

Med reformationen introducerades protestantisk statskyrkoideologi. Kyrkan lyckades ändå behålla viss självständighet genom biskopsämbete, stiftsorganisation och prästernas representation i riksdagen. Kungarna strävade oftast efter att begränsa biskoparnas makt och kyrkans självständighet.

Sveriges första regeringsform kom 1634 och var ett verk av rikskansler Axel Oxenstierna (1583–1654). 1660 gjordes ett tillägg till regeringsformen, nämligen att riksdagen, ständerna, skulle samlas vart tredje år. Riksdagen blev därmed för första gången ett ordinarie statsorgan som inte endast samlades när kungen fann det nödvändigt. Så förblev det fram till 1680, då kung Karl XI förklarade att kungen inte var bunden av detta och det karolinska enväldets tid började.

Med Karl XII:s död 1718 slutade denna period och en tid av lagbundet riksdagsstyre inleddes, eller ”den frihetstida parlamentarismen” som den kallas ibland.

Den svenska riksdagen var en fyrståndsriksdag, det vill säga en korporativ representation, och byggde inte på demokratiska principer. Adeln hade en stark ställning och dominerade riksrådet, det vill säga regeringen, men de fyra stånden fattade riksdagsbesluten gemensamt.

Genom Gustav III:s statskupp 1772 och den så kallade förenings- och säkerhetsakten 1789, koncentrerades åter makten till kungen samtidigt som adelns privilegier reducerades.

Efter en ny statskupp 1809 avskaffades det kungliga enväldet. En ny författning skapades och antogs av riksdagen, vilken påverkats både av den samtida internationella politiska debatten och den långa svenska konstitutionella traditionen. Kungen hade den styrande makten. Den lagstiftande makten delades mellan kung och riksdag, medan makten över skatter och budget lades i riksdagens hand, liksom en detaljerad kontrollmakt.

1860 fick Sverige sin första religionsfrihetslag, vilket drev på tillkomsten av en ny kommunallag 1862 och en ny riksdagsordning 1866.

Genom den nya riksdagsordningen 1866 ersattes fyrståndsriksdagen av en tvåkammarriksdag, där första kammaren valdes indirekt av landstingen och andra kammaren valdes av de egendomsägande vuxna männen. Det sistnämnda uteslöt i allmänhet industri- och lantarbetarna. I valen till kommun och landsting dominerade de förmögna, vilka kunde ha upp till 5000 röster.

Med denna bakgrund kom den viktiga politiska rösträttsfrågan i Sverige att handla om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Medan den allmänna rösträtten för män infördes av riksdagens högerpartier 1907–09 stod liberaler och socialdemokrater som det demokratiska genombrottets arkitekter 1918–21. Då genomfördes slutligen den kommunala lika rösträtten för män, och kvinnor fick samtidigt rösträtt på samma villkor som de vuxna männen.

Oftast förknippas rösträttsrörelsen i Sverige med liberaler och arbetarrörelse, men faktum är att demokratiseringen i Sverige föregicks av den frikyrkliga baptismens etablering sjuttio år tidigare.  Även i Sverige spelade således protestantisk kristendom en pionjärroll för demokratins tillkomst.

1848 grundade sjömannen Fredrik Olaus Nilsson (1809–81) Sveriges första baptistförsamling i Borekulla i Halland. Det föregicks av ett av de första baptistdopen i Sverige, i Vallersvik inte långt ifrån Borekulla.

Församlingen i Borekulla antog en trosbekännelse, skriven F.O. Nilsson, vilken innehöll stadgar om församlingens inre arbete. Bekännelsen fastslog att ingen rangordning mellan församlingens medlemmar skulle förekomma. Vid omröstning skulle alla medlemmar, kvinnor som män, ha lika röster och majoriteten bestämma. Med andra ord hävdades rösträtt för både män och kvinnor och majoritetsprincip. Det var den första demokratiska beslutsordningen i Sveriges historia och första steget mot demokrati i Sverige.

Åtta år senare, 1856, fanns omkring 1000 medlemmar i 21 baptistförsamlingar. Den baptistiska församlingssynen innebar att församlingen skulle bestå av troende, vara självständig och helt oberoende av staten. Det sistnämnda innebar att den svenska baptismen följde den amerikanska religionsfrihetens principer.

1861 lämnade baptisternas nationella konferens in en petition till regeringen om att religionsfrihetslagen skulle ändras och vidgas, undertecknad av 4116 personer. Petitionen spreds i massupplaga genom bland annat Aftonbladet. Den fick inget omedelbart genomslag men genom sin opinionsbildning blev baptisterna pionjärer för en modern demokratisk stat med yttrande- och religionsfrihet.

När den nya tvåkammarriksdagen sammanträdde 1867 fanns den första riksdagsmannen med bakgrund i Svenska Baptistsamfundet på plats. De sekulära nykterhetsrörelserna och arbetarrörelsen blev en opinionsbildande kraft först under 1880-talet. Baptisterna var således först! I slutet av 1890-talet fanns inte mindre än 40 000 baptister i 500 församlingar i landet och i riksdagen fanns sex riksdagsmän med någon form av baptistisk bekännelse.

Vid omröstning skulle alla medlemmar, kvinnor som män, ha lika röster och majoriteten bestämma.

Saklig ideologisk debatt behövs inför valet

Ledare I dag är det exakt en månad kvar till valet. De gångna fyra årens rikspolitik har främst känts som... torsdag 11/8 00:20

Internt stöd för Trump efter razzia

USA. Att den federala polisen FBI har sökt igenom Donald Trumps egendom Mar-a-Lago i Florida har utlöst... torsdag 11/8 14:00

Låt oss ivrigt söka vinna Andens gåvor

Krönikor Måndag morgon i Kenya. Huvuduppdraget med kampanj och kvinnokonferens var avklarat. Människor hade... torsdag 11/8 00:00
E-tidning
Under perioden 20 juni–19 augusti är kundtjänst endast öppen vardagar kl 10–12.
Magasin
Senaste avsnitten:
Följ Världen idag i sociala medier