Vår nöd, som är kortvarig och väger lätt, bereder åt oss en väldig och överväldigande härlighet som väger tungt och varar för evigt.
2 Korintierbrevet 4:17

Världen idag

Andens gåvor flödade bland franska katoliker på 1700-talet

Mirakulösa manifestationer började förekomma bland jansenisterna i Paris. I samband med förbön för sjuka började även andra Andens gåvor att förekomma: tungotal, profetia, liksom att människor föll under Andens kraft, grät, skrattade, och såg visioner, skriver Torbjörn Aronson.

Tro och liv-serie · Publicerad 09:10, 11 aug 2022

Jansenismen var en katolsk förnyelserörelse i Frankrike där pentekostala manifestationer förekom. Frankrikes andliga situation i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet präglades av starka kontraster och motsättningar. Å ena sidan blodig förföljelse av olika väckelserörelser och å andra sidan pentekostala manifestationer inom dessa rörelser, i en skala som tidigare inte förekommit sedan urkyrkans dagar.

En av dessa väckelserörelser, camisarderna, hade protestantisk bakgrund och diskuterades i en tidigare artikel. En parallell katolsk förnyelserörelse var jansenismen, vars kyrkohistoriska utveckling har likheter med de protestantiska camisarderna. Jansenismen är uppkallad efter den nederländske biskopen Cornelius Jansen (1585–1638), som var biskop i stiftet Ypres i Frankrike.

I Frankrike växte sedan rörelsen, som fick namn efter biskopen, fram. Jansen återupplivade Augustinus teologi, vilken innehåller uppfattningar liknande de som tidigare hävdats av de protestantiska reformatorerna. Jansen menade att den andliga utvecklingen i den franska katolska kyrkan i början av 1600-talet var på nedåtgående på grund av en alltför slapp botpraxis och att jesuiterordens undervisning var upphovet till detta.

Jansen skrev en bok om Augustinus där han lyfte fram dennes syn på arvsynden, predestinationen och den oemotståndliga nådens roll i frälsningen. Frälsningen var helt Guds verk och Guds nåd verkade på ett sådant sätt att de som berördes av den oemotståndligen förvandlades.

Detta resulterade i ett mer helgat liv. Att sänka kraven på vad kristet liv innebar var därför förkastligt.

Det paradoxala i situationen var att Jansen föreskrev att den som tagit emot Guds nåd var skyldig att utföra många gärningar och uppfylla höga krav, medan jesuiterna menade att det centrala för alla var lojaliteten mot kyrkan och villighet att ta emot sakramenten.

Jansens efterföljare tenderade att betona självrannsakan på ett sätt som ledde till att de undvek att gå till nattvarden om de inte enligt egen uppfattning levt tillräckligt helgat eller upplevt tillräcklig ånger över sina synder.

Jansens förkunnelse blev ett viktigt redskap för den förnyelserörelse som efter hans död växte fram i Frankrike. Den fick sitt centrum i cistercienserklostret Port-Royal utanför Paris.

Klostret leddes under flera generationer av en och samma familj, Arnauld. Angelique Arnauld (1591–1661) hette den första abbedissa som kom från denna familj. Hennes radikala omvändelse ledde fram till klostrets fullständiga reformering. Det blev ett center för den jansenistiska förnyelserörelsen.

Port-Royal blev känt för den höga nivån på dess skolor. Fromma adelsmän och borgare började sända sina barn till Port-Royal för skolgång. Flera av Frankrikes främsta hjärnor under 1600-talet fick sin utbildning där, till exempel dramaförfattaren Jean Racine (1639–1699).

Klostret blev även ett centrum för retreater dit fromma människor med olika bakgrund sökte sig. Bland de mest kända fanns naturvetaren Blaise Pascal (1623–1662).

På grund av den kritik Jansen och hans efterföljare riktade mot jesuiterna, blev förnyelserörelsen snart föremål för förföljelser. Under senare delen av 1600-talet kom påvestolen och den enväldige kungen av Frankrike, Ludvig XIV (1638–1715), att kringskära den jansenistiska rörelsen.

Till sin karaktär blev jansenismen en katolsk parallell till pietismen och försökte främja individens andliga liv och helgelse. På samma sätt som pietismen kom jansenismen i konflikt med ortodoxin, i detta fall den katolska, vilken mer betonade lojaliteten mot kyrkan och dess lära.

Påven fördömde redan 1641 Jansens bok om Augustinus.

Orsaken var att Jansen inte i förväg underkastat sitt verk påvestolens granskning och eftersom Jansen enligt påven drivit sin syn på predestination, arvsynd och nåd för långt. Den katolska kyrkan hade aldrig i något kyrkomöte godkänt Augustinus syn på predestinationen.

Synen på mänsklig medverkan i frälsningen var en central punkt när den katolska kyrkan tog avstånd från de protestantiska reformatorerna. Luther, Zwingli och Calvin förnekade alla den fria viljan och hävdade att frälsningen var helt hållet Guds verk. Augustinus var den kyrkofader som de protestantiska reformatorerna var mest influerade av.

Ungefär samtidigt med påvens dom fick Jansens undervisning sitt insteg i Port-Royal genom Angelique Arnauld och hennes bror Antoine Arnauld (1612–1694), och kom att prägla dess undervisning och andliga disciplin. Detta ledde till ett ökat motstånd mot påvedomen och en ny undersökning av Jansens böcker kom till stånd, vilken 1653 dock resulterade i en ny dom.

Jansenister omtolkade dock beslutet och fortsatte att sprida Jansens undervisning, med framgång.

På grund av det växande stödet för jansenismen bland biskopar och ministrar, och eftersom Ludvig XIV ville försvara den franska kyrkans frihet i förhållande till Rom, kunde rörelsen inte stoppas. Jansenismen upplevde en storhetstid under de kommande decennierna.

I början av 1700-talet gick dock påvestolen och kung Ludvig XIV till gemensam attack mot jansenismen. Jansenismen fördömdes på nytt i en påvlig bulla och Ludvig XIV lät 1710 riva klostret Port-Royal. Ett stort antal jansenister tvingades att gå i exil till Nederländerna.

I Nederländerna hade emellertid jansenisterna fått en ny kraftfull ledare i Pascquier Quesnel (1634–1719), som utgav flera skrifter i Jansens anda, bland annat en kommentar över Nya testamentet.

När påven 1713 fördömde Quesnels skrifter mötte han ett våldsamt motstånd.

Eftersom Ludvig XIV dog 1715 kunde påven inte längre få kungligt stöd för ett fördömande. En kardinal, fyra biskopar, tretusen präster, Parisparlamentet och andra myndigheter, krävde nu klarlägganden och slutligen, 1717, ett nytt kyrkomöte. När påven 1718 upprepade sitt fördömande vägrade den högsta franska domstolen, Parisparlamentet, att godta den påvliga bannbullan och satte den ur spel.

Under de strider och kriser som följde, inträffade en rad överraskande ting. I slutet av 1720-talet och början av 1730-talet, då bannbullan slutligen blev lag i Frankrike, började mirakulösa manifestationer att förekomma bland jansenisterna i Paris. En av de mest populära jansenistiska prästerna i staden, François de Pâris (1690–1720), dog 1727 och begravdes på Saint Médard-kyrkogården.

Kyrkogården där han begravts blev snart platsen för jansenistiska bönemöten, där sjuka blev helade efter förbön. Ryktet om märkliga helanden spreds över landet och snart flockades stora skaror. Invalider och sjuka fördes dit från alla delar av Frankrike för att få förbön och många mirakler skedde.

I samband med förbönen för de sjuka, började andra Andens gåvor att förekomma: tungotal, profetia, liksom att människor föll under Andens kraft, grät, skrattade, och såg visioner.

Under fem år pågick mötena på Saint Médard-kyrkogården innan den stängdes av myndigheterna efter att mötena blivit fördömda av såväl kung som påve och ärkebiskop.

Den jansenistiska pentekostala väckelsen pågick under de första fem åren inför offentligheten och många kända fransmän tog del av den. Väckelsen bland jansenisterna väckte stort uppseende och även konflikter. Att mötena ändå kunde fortgå så länge berodde på att jansenismen hade ett grundmurat stöd bland inflytelserika grupper i det franska samhället.

Historien om den pentekostala väckelsen bland jansenisterna har två starka poänger:

För det första hade de jansenister som berördes av väckelsen en teologi som var inspirerad av kyrkofadern Augustinus. Precis som i fallet med den tyska inspirationsrörelsen kan man således konstatera att de pentekostala manifestationerna förekom bland grupper som hade en klassisk västerländsk utformning av kristen teologi.

För det andra placerar historien om den pentekostala väckelsen bland jansenisterna tungotal och andra Andens gåvor mitt i den europeiska kulturhistorien. Jansenismens kulturella och politiska betydelse förnekas nämligen inte av någon.

Konsekvensen av de påvliga och kungliga förföljelserna mot jansenisterna blev att jansenismen kom att omvandlas till ett politiskt parti som försvarade franska nationella intressen mot påvestolen och kungamakten. Som sådant blev det mycket betydelsefullt under resten av 1700-talet. Sin största seger vann jansenisterna 1764, då de lyckades genomdriva ett förbud mot Jesuitordern i Frankrike. Den följdes sedan av att Jesuitorden upplöstes av påven 1773.

Utanför Frankrike spreds jansenismen under 1700-talet till bland annat Nederländerna. Där omvandlades jansenismen till en självständig katolsk kyrka, bestående av tre stift. Tillsammans med andra oppositionella grupper förenades de under 1800-talet till Gammalkatolska kyrkan, vilken fortfarande existerar.

När påven 1718 upprepade sitt fördömande vägrade den högsta franska domstolen, Parisparlamentet, att godta den påvliga bannbullan och satte den ur spel.

Både möjligheter och faror med ett mediedominerat samhälle

Ledare Drottning Elizabeth II symboliserar på flera områden de stora förändringar som skett i västvärlden... lördag 24/9 00:10

Putin trappar upp sitt krig – hur ska vi som kristna tänka?

Ledare I helgen har Vladimir Putin annonserat ”folkomröstningar” i de ockuperade regionerna Luhansk,... fredag 23/9 00:10

Om kristenheten och valresultatet

Ledarkrönika Sverige är i process att få en ny regering. Sådana lägen, när fasta strukturer luckras upp, fogas... torsdag 22/9 00:10

Klimatkamp utan Gud kan skada både samhälle och miljö

Ledare Tolv klimataktivister limmar fast sig själva på E4:an med trafikkaos och livsfara för människor som... torsdag 22/9 00:10

Hemliga dokument får granskas i Trump-utredning

USA. USA:s justitiedepartement får återigen tillåtelse att granska de hemliga dokument som beslagtogs... söndag 25/9 07:00
E-tidning
Magasin
Senaste avsnitten:
Följ Världen idag i sociala medier