Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda.
Romarbrevet 12:21

Världen idag

Det finns flera olika sätt på vilka relationen mellan nation och stat kan organiseras. Man kan dela in världens stater i: nationalstater, statsnationer, delnationsstater, multinationella stater, och övriga stater. Foto: Montage, Pixabay

Nation och stat – hur ser det ut?

I dag är nationalismen på frammarsch i världen, bland annat i reaktion mot globalisering, växande migration och framväxten av övernationella sammanslutningar. Denna artikel är den första i en serie av tre, i vilka vi överskådligt tittar närmare på relationen nation – stat, olika typer av nationalistiska ideologier och till sist även behandlar kristen nationalism i Sverige.

Serie · Publicerad 11:36, 17 sep 2018

Nationalismen (del 1/3) Relationen mellan stat och nation kan se ut på flera olika sätt. Medan mångnationella imperier ofta har dominerat under historiens gång är nationalstaten den vanliga statsformen i dag. Det senaste århundradet, från första världskrigets slut 1918 och fram till i dag, har bevittnat nationalstatens triumf. Numera är nationalstaten centrum för olika ideologiska konflikter.

Nationalismen är på frammarsch i världen, bland annat i reaktion mot globalisering, växande migration och framväxten av övernationella sammanslutningar. Nationalistiska partier och rörelser strävar vanligtvis efter att med hjälp av statsmakten kunna kontrollera ett specifikt territorium och det samhälle som där finns.

Syftet är naturligtvis att kunna säkerställa att den politik som bedrivs på detta territorium gynnar den egna nationen. Nationalistiska rörelser har uppstått både för att söka skapa en nationalstat och för att försvara en existerande.

Ser vi ut över världen upptäcker vi dock snart att det finns flera olika sätt på vilka relationen mellan nation och stat kan organiseras. Det går att dela in världens stater i flera grupper med avseende på relationen mellan stat och nation: nationalstater, statsnationer, delnationsstater, multinationella stater, och övriga stater.

Ifråga om nationalstaten föregår nationen staten och spelar en avgörande roll för statens tillkomst. Statens syfte är att försvara och bidra till nationens kultur, och det finns ett varaktigt band mellan stat och nation. Nationen bidrar till att ge staten internationell legitimitet och bidrar till en solid bas av inrikespolitisk legitimitet, ofta stark nog att motstå både revolutioner och främmande ockupationsmakter.

Den protestantiska reformationen, vilken ledde till protestantiska folkkyrkor, utgjorde en katalysator för framväxten av nationalstater i norra Europa. Bibel och gudstjänstliv på folkspråket och satsning på läskunnighet bidrog till detta. Franska revolutionen bidrog till att idealet om sekulär nationell medborgarrepublik spreds, vilket inspirerade nationalistiska rörelser i andra delar av Europa.

Statsnationen tillkom snarast på motsatt sätt. Här spelar staten en huvudroll i att en nation skapas. Det är ett scenario som varit tillämpligt när större befolkningsgrupper immigrerat till sparsamt befolkade och svagt kontrollerade territorier. Staten propagerar för ett visst språk och kulturella uttrycksformer genom utbildningssystem och lagar, vilket under ett längre tidsspann bidrar till att en nationell identitet formas.

Medborgare börjar så småningom uppfatta att lojaliteten till statsnationen står över andra lojaliteter. Exempel på statsnationer är USA, Australien och flera av de latinamerikanska staterna. Det finns även andra exempel på stater som försökt forma en nation på liknande sätt.

Frankrike är en gammal nationalstat, men den nya republikanska franska stat som tillkom under 1800-talet försökte medvetet att med hjälp av statlig grundskola, åtskillnad mellan kyrka och stat och språklagar forma franska medborgare. Israel skapades av en redan existerande judisk nation, men har också präglats av strävan efter att med hjälp av bland annat den moderna hebreiskan skapa en ny gemensam israelisk identitet.

Delnationsstaten innebär att en nation är delad på flera staters territorier, varav en eller flera av dessa huvudsakligen består av folk från denna nation, medan resten av nationen finns som minoriteter i andra nationalstater. Delnationsstaten försöker ibland upprepa statsnationens utvecklingsscenario i syfte att hävda sin legitimitet genom att klart skilja sig från de delar av nationen som finns i andra stater.

Exempel på nationer som befinner sig i denna situation är kineser, koreaner och kurder.

Den multinationella staten finns i form av federationer och imperier. I federationer finns strävanden efter att skapa konstitutionellt rättvisa förhållanden mellan de nationer som ingår i staten, medan situationen i ett imperium är det motsatta. Imperier har historiskt präglats av strävanden att låta en nation dominera staten på andras bekostnad.

Exempel på multinationella stater i form av federationer är Kanada, Indien och Storbritannien.

Det finns också exempel på stater som inte riktigt passar in i någon av dessa kategorier, exempelvis Schweiz. Schweiz består av folk från, i stort sett, tre olika nationer, vilka är förknippade med omkringliggande nationalstater.

Slutsatsen av denna översikt är att det finns flera olika sätt att organisera relationen mellan nation och stat, vilka i sin tillämpning varit framgångsrika.

Syftet [med nationalism] är naturligtvis att kunna säkerställa att den politik som bedrivs på detta territorium gynnar den egna nationen

Krislagren tömdes under Persson-eran

Krisberedskap. Både i riksdag och regering har såväl borgerliga som socialdemokrater drivit på för en avveckling... onsdag 1/4 09:14

Finsk grossist: Vi kunde inte hjälpa Sverige

Coronakrisen. Svenska grossister har kontaktat en finsk livsmedelsproducent för att få köpa varor som det varit... onsdag 1/4 09:13

Bibliska värden återvänder i coronas spår

Ledare Många länder har de senaste veckorna infört drastiska begränsningar av medborgarnas rörelsefrihet.... onsdag 1/4 00:00

Kan man förlora sin frälsning?

Mot väggen När man en gång tagit emot Jesus blir man Guds barn och Jesus bor i vårt hjärta. Om man senare...

Bön under svåra tider

Bönekrönika Vi lever i omskakande tider just nu. Stora delar av hela jordens befolkning berörs direkt eller...

Vad är då Jesu poäng med att likna sig själv vid en sådan ”giftbehållare”?

Inför söndag Joh 3:11–21 Den mörka natten är en bra tid för förtroliga samtal. Ett av världens mest berömda...