Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Det finns flera olika sätt på vilka relationen mellan nation och stat kan organiseras. Man kan dela in världens stater i: nationalstater, statsnationer, delnationsstater, multinationella stater, och övriga stater. Foto: Montage, Pixabay

Nation och stat – hur ser det ut?

I dag är nationalismen på frammarsch i världen, bland annat i reaktion mot globalisering, växande migration och framväxten av övernationella sammanslutningar. Denna artikel är den första i en serie av tre, i vilka vi överskådligt tittar närmare på relationen nation – stat, olika typer av nationalistiska ideologier och till sist även behandlar kristen nationalism i Sverige.

Serie · Publicerad 11:36, 17 sep 2018

Nationalismen (del 1/3) Relationen mellan stat och nation kan se ut på flera olika sätt. Medan mångnationella imperier ofta har dominerat under historiens gång är nationalstaten den vanliga statsformen i dag. Det senaste århundradet, från första världskrigets slut 1918 och fram till i dag, har bevittnat nationalstatens triumf. Numera är nationalstaten centrum för olika ideologiska konflikter.

Nationalismen är på frammarsch i världen, bland annat i reaktion mot globalisering, växande migration och framväxten av övernationella sammanslutningar. Nationalistiska partier och rörelser strävar vanligtvis efter att med hjälp av statsmakten kunna kontrollera ett specifikt territorium och det samhälle som där finns.

Syftet är naturligtvis att kunna säkerställa att den politik som bedrivs på detta territorium gynnar den egna nationen. Nationalistiska rörelser har uppstått både för att söka skapa en nationalstat och för att försvara en existerande.

Ser vi ut över världen upptäcker vi dock snart att det finns flera olika sätt på vilka relationen mellan nation och stat kan organiseras. Det går att dela in världens stater i flera grupper med avseende på relationen mellan stat och nation: nationalstater, statsnationer, delnationsstater, multinationella stater, och övriga stater.

Ifråga om nationalstaten föregår nationen staten och spelar en avgörande roll för statens tillkomst. Statens syfte är att försvara och bidra till nationens kultur, och det finns ett varaktigt band mellan stat och nation. Nationen bidrar till att ge staten internationell legitimitet och bidrar till en solid bas av inrikespolitisk legitimitet, ofta stark nog att motstå både revolutioner och främmande ockupationsmakter.

Den protestantiska reformationen, vilken ledde till protestantiska folkkyrkor, utgjorde en katalysator för framväxten av nationalstater i norra Europa. Bibel och gudstjänstliv på folkspråket och satsning på läskunnighet bidrog till detta. Franska revolutionen bidrog till att idealet om sekulär nationell medborgarrepublik spreds, vilket inspirerade nationalistiska rörelser i andra delar av Europa.

Statsnationen tillkom snarast på motsatt sätt. Här spelar staten en huvudroll i att en nation skapas. Det är ett scenario som varit tillämpligt när större befolkningsgrupper immigrerat till sparsamt befolkade och svagt kontrollerade territorier. Staten propagerar för ett visst språk och kulturella uttrycksformer genom utbildningssystem och lagar, vilket under ett längre tidsspann bidrar till att en nationell identitet formas.

Medborgare börjar så småningom uppfatta att lojaliteten till statsnationen står över andra lojaliteter. Exempel på statsnationer är USA, Australien och flera av de latinamerikanska staterna. Det finns även andra exempel på stater som försökt forma en nation på liknande sätt.

Frankrike är en gammal nationalstat, men den nya republikanska franska stat som tillkom under 1800-talet försökte medvetet att med hjälp av statlig grundskola, åtskillnad mellan kyrka och stat och språklagar forma franska medborgare. Israel skapades av en redan existerande judisk nation, men har också präglats av strävan efter att med hjälp av bland annat den moderna hebreiskan skapa en ny gemensam israelisk identitet.

Delnationsstaten innebär att en nation är delad på flera staters territorier, varav en eller flera av dessa huvudsakligen består av folk från denna nation, medan resten av nationen finns som minoriteter i andra nationalstater. Delnationsstaten försöker ibland upprepa statsnationens utvecklingsscenario i syfte att hävda sin legitimitet genom att klart skilja sig från de delar av nationen som finns i andra stater.

Exempel på nationer som befinner sig i denna situation är kineser, koreaner och kurder.

Den multinationella staten finns i form av federationer och imperier. I federationer finns strävanden efter att skapa konstitutionellt rättvisa förhållanden mellan de nationer som ingår i staten, medan situationen i ett imperium är det motsatta. Imperier har historiskt präglats av strävanden att låta en nation dominera staten på andras bekostnad.

Exempel på multinationella stater i form av federationer är Kanada, Indien och Storbritannien.

Det finns också exempel på stater som inte riktigt passar in i någon av dessa kategorier, exempelvis Schweiz. Schweiz består av folk från, i stort sett, tre olika nationer, vilka är förknippade med omkringliggande nationalstater.

Slutsatsen av denna översikt är att det finns flera olika sätt att organisera relationen mellan nation och stat, vilka i sin tillämpning varit framgångsrika.

Syftet [med nationalism] är naturligtvis att kunna säkerställa att den politik som bedrivs på detta territorium gynnar den egna nationen

Läkare på Irland spjärnar emot beslut om fri abort

Folkomröstning. Många läkare på Irland meddelar nu att de inte tänker utföra aborter och vissa vill inte ens hänvisa kvinnor till andra läkare som kan avbryta en...
Serier

Kristen sionism från urkyrkan

Serie Kristen sionism (del 1/4): Historia I den eskatologiska förväntan var kristna judar och hednakristna under de första århundradena överens om att det judiska folket i det fysiska landet...

Nation och stat – hur ser det ut?

Serie Nationalismen (del 1/3) I dag är nationalismen på frammarsch i världen, bland annat i reaktion mot globalisering, växande migration och framväxten av övernationella...

Ledarskap och Guds tjänstegåvor

Serie Ledarskap och Guds tjänstegåvor (del 1/7) I vår tid är vi alldeles för inriktade på att enbart utbilda människor till teologer och när de tagit examen avskiljs de till tjänst, konstaterar Johnny Foglander. Vi skulle behöva lägga mycket större vikt vid att finna människors kallelse och gåvor.

Tron viktig för Truman

Serie Presidenterna och tron (del 1/7) Den 8 november är det dags för presidentval i USA, det 58:e i ordningen. I ett antal artiklar inför presidentvalet tecknar professor Kjell O. Lejon...

Designargumentet för Guds existens

Serie Argument för Guds existens (del 1/5) Detta är den första artikeln i en serie om argument för Guds existens. Vi börjar med det många menar är det starkaste vetenskapliga argumentet för...

Ett samhällsbygge på biblisk grund

Serie Samhällets pelare (del 1/8) I varje mänskligt samhälle finns ett antal områden som tillsammans formar samhällets struktur och kultur. Dessa områden kan sammanfattas som sju...

En övervinnande församling

Serie Den övernaturliga församlingen (del 1/9) Församlingen skulle vara Andens plats, Andens boning och Andens verktyg i världen. Och när Jesus lämnade den skulle församlingen fortsätta hans liv i...

Österländsk andlighet och biblisk kristendom

Serie Helighet och andlighet (del 1/4) Idag talar man mycket om spiritualitet eller en andlig dimension. Vi behöver ställa frågor om vad denna andlighet innehåller. Vi behöver efterfråga...

Korstågens blodiga bakgrund

Serie Kors­tågen (del 1/3) Under senare tid, i spåren av blodiga avrättningar och terrordåd inte endast i Mellersta Östern och Afrika, utan även i Paris och Köpenhamn, har en...

Från tabernakel till ett tredje tempel

Serie Det tredje templet (del 1/3) I en serie om tre artiklar kommer bibelläraren Dan Johansson att på Tro & liv ge ett bibliskt panorama och en historisk beskrivning av de olika...