Den franska revolutionens kanske tydligaste symbol när det gäller tro och värderingar är att man gjorde om katedralerna till Förnuftets tempel (Temple de la Raison). Inne i detta tempel vördade man, revolutionärer som man var, Frihetens gudinna. I kyrkan ställde man också upp byster av kända filosofer.

Vi är vana vid att se Frihetsgudinnan som en pampig och positiv symbol för USA, men ursprungligen är det alltså en revolutionär och ateistisk symbol. Både Förnuftets tempel och Frihetsgudinnan är exempel på den så kallade Upplysningens genombrott. Själva termen upplysning uttrycker ju tanken att man innan Upplysningen inte såg, för det var mörkt, men att man nu i förnuftets ljus kunde börja se klart.

Upplysningen markerar den kanske största förändringen av tankelivet i historien efter Kristus, framför allt för att man i västerlandet mer och mer bytte världsbild. Innan dess hade man hållit fast vid en biblisk världsbild, utan att problematisera den. Tillvaron styrdes och bestämdes av Gud, hans vilja och lag, och det var den bibliska synen på människan som gällde. Bibelns ställning som Guds Ord var i stort sett ohotad och när man skulle avgöra etiska frågor var det bibliska principer som gällde.

Med Upplysningen kom förnuftet till välde och synen att förnuftet var förnuftigare än Guds Ord. Också en ny etik formades, en som inte uttryckligen var biblisk, men där man trodde att människan inom sig visste vad som var rätt och fel. Det var ofta en högtstående etik, en pliktetik, en slags sekulär form av den gyllene regeln: ”Handla endast på ett sätt som skulle kunna upphöjas till allmän lag” (Kant). Men det betydde samtidigt att Bibelns grund för mänskligt liv upphävdes – etikens grund blev nu förnuftet. 

Naturligtvis är inte Upplysningen bara negativ. I dess fotspår utvecklades både den moderna vetenskapen och tekniken med mera. Men både världsbilden och etiken är främmande för Guds Ord.

För vad som nu hände var en oerhört viktig, och ödesdiger förändring: Det fanns inte längre några absoluter, något som alltid stod fast, oavsett tidsandan. Det fanns inte längre någon fast punkt att hålla sig till. 

Vad har det med Sverige att göra? Mycket. Vi upplevde inte en revolution som den franska, men Gustav III:s svenska upplysning medförde förändringar i rättstänkandet, bort från bibliska principer. Förändringen av teologin och synen på hur man kan veta vad som är sant och rätt fick med tiden också stora konsekvenser. Man skulle till och med kunna säga att detta filosofiska och teologiska skifte blir moder till alla andra förändringar i etik och samhällssyn.

Någon har sagt att vad filosoferna säger och tänker och skriver styr våra liv om tjugo år. Det här skiftet, och andra filosofiska skiften vi kommer att se, har verkligen en enorm förmåga att förändra.

Nu började teologin i Europa förändras och med den så sakteliga den svenska. I Upplysningens kölvatten kom en rationalism (förnuftstro) in i teologin. Man behandlade inte längre Bibeln som Guds Ord utan som en mänsklig skrift. Många upplysningsorienterade teologer tyckte att man kunde eller borde vara utan Gamla testamentet. Det är en hebreisk, judisk skrift som inte är relevant för oss, menade man.

Bibelkritiken kom också att ändra bilden av Jesus. Med tidens etiska ideal gjorde man honom till en högtstående etisk lärare, men så primitiva tankar som att Jesus gick på vattnet eller gjorde under hade Upplysningen gjort upp med. Man menade att sådana delar av Bibeln som berättade om en övernaturlig Jesus inte var ursprungliga utan var skapade av församlingen i efterhand. Och när man tappade tron på evangeliets historiska sanningar måste man i stället bygga på religionen som känsla, något som slår igenom i den så kallade romantiken.

Dessa idéer kom från England och Tyskland, men trängde successivt in i Sverige. Ofta var det adeln, som hade kontakt med kontinenten och kunde hålla sig med bibliotek, som tog till sig de nya idéerna.

Bibelkritiken och upplysningsteologin trängde in i den lutherska kyrkan och sekulär kultur, men faktiskt också in i frikyrkan. En väckelsepionjär som P P Waldenström var påverkad av Schleiermacher, en teolog som förenade bibelkritik med känslobaserad religion. För svenske Waldenström betydde detta att han formades av en teologi som ifrågasatte Guds vrede, ett skifte i bibelsyn som på sikt påverkat det samfund som han grundade.

Att kyrka och teologi successivt lämnar de bibliska absoluterna för nya idéer kommer att prägla Sverige som nation. För det ligger någonting i att kyrkan har nyckeln i sin hand. Det församlingen tillåter kommer att få inflytande, det församlingen står emot kan stoppas; det är väl det som avses med nyckelmakten som Petrus och församlingen fick.

I de följande artiklarna kommer vi att se hur svensk teologi, kultur och syn på rätten påverkats genom vad filosoferna började tänka vid Upplysningen. För det mänskliga förnuftet är ett föränderligt ting och påverkas av tidsandan. Och den efterföljande historien är just historien om hur olika filosofier kom att prägla det Sverige vi lever i i dag.