Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Luther såg inte musiken som en mänsklig uppfinning, utan som en gåva Gud har gett till mänskligheten. Han såg en parallell mellan rättfärdiggörelsen och musiken: Den är Guds gåva, inte vår strävan. Foto: TT

Luthers unika musikaliska arv

Martin Luther upplevde ofta anfäktelse och nedstämdhet. Musiken kom då som en räddning och drev bort de onda andarna. Luther var övertygad om att onda andar inte tålde musik, skriver Daniel Johansson.

Serie · Publicerad 13:06, 14 feb 2019

Martin Luther växte upp i en familj där man älskade att sjunga, och han lärde sig tidigt att älska musiken. Hans mor sjöng för honom och hans far konstaterade att det var bättre att sjunga och glädja sig än att inta starka drycker.

I skolan lärde sig Luther latin för att kunna sjunga de latinska texterna i mässan och de dagliga bönerna i tidegärden. Melodierna gjorde det lättare att memorera texterna, och samtidigt var musikundervisningen en undervisning i kristendom. Sången genomsyrade med andra ord både skolans och kyrkans värld.

I ett bordssamtal långt senare sade Luther: ”Musik har jag alltid älskat. Den som känner musik har en god natur. Det är nödvändigt att musiken behålls i skolan. En skollärare måste veta hur man sjunger; annars respekterar jag honom inte. Och innan en ung man vigs till ämbetet bör han praktisera musik i skolan”.

I universitetsstudierna ingick att studera både polyfoni och komposition. Tillsammans med sina vänner sjöng Luther de klassiska antika latinska poeternas texter, liksom de gamla tyska folkvisorna. Musicerandet minskade inte när Luther trädde in i Augustinerorden i Erfurt 1505, även om repertoaren förändrades något i jämförelse med under studieåren. Som munk sjöng man tidegärden varje dag.

Musiken spelade senare också en stor roll i Luthers egen familj. Det sjöngs flerstämmigt också tillsammans med gästerna. Det var inte bara fråga om bordssamtal, utan också bordssång.

Mot bakgrund av Luthers allmänt positiva inställning till musik, är det kanske inte så konstigt att musiken fick en framträdande ställning i den evangeliska gudstjänsten. Men var det en nödvändig slutsats? Zwingli var också en skicklig musiker, som uppenbarligen älskade musik, och i hans reformerade gudstjänst fick musiken ingen plats. Varför drog Luther en annan slutsats?

Här är några möjliga svar:

1) Luthers inställning till den gamla liturgin var i grunden positiv. Allt som inte direkt stred mot Biblens lära kunde behållas. 

2) Det fanns en grundläggande skillnad i uppfattningen av tillvaron. Zwingli var influerad av det gamla grekiska tänkandet (Platon), som gjorde en skarp skillnad mellan andliga ting och materia. Luther å andra sidan betonade att Gud skapat en god värld (som sedan fallit) och att Gud genom inkarnationen visat att han har användning för det materiella, även musiken. 

3) Luther var professor i Gamla testamentet, och Luthers musiksyn präglades av dess positiva tal om sång och musik. Han återkom gärna och ofta till berättelsen om hur David tröstade Saul och drev bort hans onde ande genom sitt harpospel.

4) Luther hade av erfarenhet lärt sig att sången hade en större pedagogisk potential än många andra kommunikationsmedel. Genom att sätta ”den nya läran” på vers, på ett för gemene man begripligt språk, och till melodier, kunde evangeliet sjungas in och av alla. 

Luther avsåg att skriva en avhandling om musik. Den påbörjades 1530 men blev aldrig färdig. Vi vet dock hur inledningen ser ut och den påminner om ett brev till kompositören Ludwig Senfl, 1530, där han uttrycker något om hur han tänker kring musik. 

Musik är en Guds gåva. Luther såg inte musiken som en mänsklig uppfinning, utan som en gåva Gud har gett till mänskligheten. Han såg en parallell mellan rättfärdiggörelsen och musiken: Den är Guds gåva, inte vår strävan. ”Näst efter Guds Ord förtjänar musiken vårt högsta pris. Fru Musica är härskarinna och regent över våra känslor ... som ofta styr människor och än mer överväldigar dem. Inget större lovord än detta kan finnas – åtminstone inte genom oss”.

Luther konstaterar att Gud har gett människan förmågan att utveckla nya instrument. Men råmaterialet är en Guds gåva.

Musiken skapar glada hjärtan. I sina kommentarer till Psaltaren nämner ibland Luther musikens förmåga att skapa glädje hos människan, inte minst när man är nedstämd. En god sång är värd att sjungas två gånger. Men Luther begränsar sig inte till sången – sång och instrument bidrar tillsammans till glädjen.

I kontrast till Calvin, för vilken instrumenten var ett problem, uttrycker Luther sin förundran över hur sång och instrument tillsammans bidrar till glädje och Guds förhärligande.

Musiken driver bort djävulen. Luther upplevde ofta anfäktelse och nedstämdhet. Musiken kom då ofta som en räddning. Den drev bort de onda andarna. Luther var övertygad om att onda andar inte tålde musik. Han hänvisar i detta sammanhang regelbundet till 1 Sam 16:23 och berättelsen om hur David med sin musik driver ut den onde anden från kung Saul.

Musiken skapar en oskuldsfull förnöjsamhet. Om musiken driver bort den onde och de onda och svåra tankarna, följer att den ger en oskuldsfull förnöjsamhet. Luther säger: ”Musiken skapar en oskuldsfull förnöjsamhet, förstör vrede, okyskhet, och andra överdrifter” (WA 30II:696). Om den onde drivs bort, blir konsekvensen att det goda förökas hos den enskilde och i samhället i stort.

Musiken regerar i fredstid. Luther var kritisk mot att hans egen prins prisade kanoner och vapen. För honom var de bayerska furstarna idealet, för de spenderade mycket pengar på musiken, anställde många musiker och understödde kompositörer.

Det finns ett konkret exempel på hur Luther använde musiken som ett vapen mot kriget. När turkarna hotade Europa 1541, kallade Luther till offentliga gudstjänster som hade väsentliga inslag av sång och musik med kör, försångare och församling. Bland de sånger som skulle sjungas nämnde Luther den av honom 1529 skrivna bönesången om fred, Verleih uns Frieden gnädiglich”.

Luther hade dock inte bara yttre fred i sikte utan också en teologisk mening: Där syndernas förlåtelse och frid med Gud regerar, där vill man sjunga.

Näst efter Guds Ord förtjänar musiken vårt högsta pris.

Ny bok om Luther och Reformationen

Titel: Den mångfacetterade reformationen

Författare: Rune Imberg & Torbjörn Johansson (red.)

Förlag: Församlingsförlaget

Kuriosa: I boken ”Den mångfacetterade reformationen” kan man bland annat få svar på huruvida det är sant att Luther retoriskt skulle ha frågat varför djävulen ska ha alla bra melodier, ett citat som ofta tillskrivs honom. Använde Luther sekulära melodier för sin andliga sånger? Den som vill ha svaret på den frågan hänvisas till Daniel Johanssons kapitel i ”Den mångfacetterade reformationen”.

Politiska experiment – förödande för familjer

Ledare Vi vet att även om det finns en stabilitet och självläkningsprocess inbyggd i det ekologiska systemet så kan balansen rubbas. Ingreppen kan bli så...

Hot mot biografer inför abortfilm

Minst två biografer i Kanada har utsatts för hot i samband med planerade visningar av filmen Unplanned, om pro life-aktivisten Abby Johnsons liv....
Mot väggen
Experterna svarar på dina frågor om kristen tro
Aktuella serier

De vanliga människornas tid

Serie Den troendes tjänst (del 1/5) Vem har en tjänst att bygga upp Kristi kropp? Jo, det är ”de heliga”, med andra ord alla troende som bygger upp kroppen. Tjänstegåvorna och de andra...

Kristen sionism från urkyrkan

Serie Kristen sionism (del 1/4): Historia I den eskatologiska förväntan var kristna judar och hednakristna under de första århundradena överens om att det judiska folket i det fysiska landet...

Nation och stat – hur ser det ut?

Serie Nationalismen (del 1/3) I dag är nationalismen på frammarsch i världen, bland annat i reaktion mot globalisering, växande migration och framväxten av övernationella...

Ledarskap och Guds tjänstegåvor

Serie Ledarskap och Guds tjänstegåvor (del 1/7) I vår tid är vi alldeles för inriktade på att enbart utbilda människor till teologer och när de tagit examen avskiljs de till tjänst, konstaterar Johnny Foglander. Vi skulle behöva lägga mycket större vikt vid att finna människors kallelse och gåvor.

Tron viktig för Truman

Serie Presidenterna och tron (del 1/7) Den 8 november är det dags för presidentval i USA, det 58:e i ordningen. I ett antal artiklar inför presidentvalet tecknar professor Kjell O. Lejon...

Designargumentet för Guds existens

Serie Argument för Guds existens (del 1/5) Detta är den första artikeln i en serie om argument för Guds existens. Vi börjar med det många menar är det starkaste vetenskapliga argumentet för...

Ett samhällsbygge på biblisk grund

Serie Samhällets pelare (del 1/8) I varje mänskligt samhälle finns ett antal områden som tillsammans formar samhällets struktur och kultur. Dessa områden kan sammanfattas som sju...

En övervinnande församling

Serie Den övernaturliga församlingen (del 1/9) Församlingen skulle vara Andens plats, Andens boning och Andens verktyg i världen. Och när Jesus lämnade den skulle församlingen fortsätta hans liv i...

Österländsk andlighet och biblisk kristendom

Serie Helighet och andlighet (del 1/4) Idag talar man mycket om spiritualitet eller en andlig dimension. Vi behöver ställa frågor om vad denna andlighet innehåller. Vi behöver efterfråga...

Korstågens blodiga bakgrund

Serie Kors­tågen (del 1/3) Under senare tid, i spåren av blodiga avrättningar och terrordåd inte endast i Mellersta Östern och Afrika, utan även i Paris och Köpenhamn, har en...

Från tabernakel till ett tredje tempel

Serie Det tredje templet (del 1/3) I en serie om tre artiklar kommer bibelläraren Dan Johansson att på Tro & liv ge ett bibliskt panorama och en historisk beskrivning av de olika...