Varifrån skall min hjälp komma? Min hjälp kommer från Herren, som har gjort himmel och jord.
Psaltaren 121:1-2

Världen idag

Israels flagga vid Västra muren i Jerusalem. Foto: Eldadcarin / Istockphoto

Kristen sionism från urkyrkan

I den eskatologiska förväntan var kristna judar och hednakristna under de första århundradena överens om att det judiska folket i det fysiska landet Israel och i Jerusalem kommer att spela en avgörande roll i messianska tiden. Även om den officiella kyrkans inställning till eskatologin och i attityd till judarna i grunden kom att förändras, har det alltid funnits underströmmar av väckelserörelser som bevarat det äldsta kristna hopp, skriver Göran Lennartsson.

Serie · Publicerad 14:51, 14 okt 2018

Kristen sionism (del 1/4): Historia Att staten Israel utropades i maj 1948 kom inte som en överraskning. Många kristna hade i sin bibelläsning förstått att judar i historiens fullbordan ska återkomma till landet Israel (eretz Israel). Kristna sionister såg utropandet av staten Israel som uppfyllelsen av profetior i Bibeln.

Ordet sionism används dels specifikt om den rörelse som växte fram i slutet av 1800-talet i syfte att upprätta ett judiskt hemland, och dels mer generellt om visionen bland judar genom historien att lämna förskingringen och komma till Jerusalem. Sion är ett alternativt namn på Jerusalem i Bibeln.

Den moderna sionismen var en reaktion mot den öppna antisemitismen i Europa. Initiativ togs av Theodor Herzl (1860-1904) både att mobilisera judar att flytta till Palestina, och att påverka politiker i Europa att medverka till att upprätta en judisk stat i Israels land.

Redan i Bibeln är denna strävan tydlig, både i gamla och nya testamentena. Skriftprofeter talade till Israels folk som var deporterade till Babel, att Guds avsikt inte var att folkets fångenskap i Babel skulle bli permanent. Judarna ska återvända till det land som Herren hade lovat Abraham mer än tusen år tidigare (1Mos 12:7). Nationen ska byggas upp igen.

Men judiskt liv i förskingring (diasporan) upphörde inte. Efter judarnas båda krig mot Rom (åren 66-70 och 132-135 efter Jesu tid) tilltog fördrivningen från Israels land. Tidvis var judar inte tillåtna att alls bo i Jerusalem.

Men längtan tillbaka fanns ständigt i judars medvetande. Högtider firades med orden, nästa år i Jerusalem. I synagogans gudstjänst och i fromma judars dagliga böner formuleras denna samhörighet med ord om upprättelse av löftets land och Jerusalem.

Den kristna rörelsen var till att börja med helt inomjudisk. Den delade övriga judars relation till landet Israel och staden Jerusalem. Det var självklart att hednakristna skulle ärva samma inställning, att bejaka judars legitima koppling till landet Israel. I den eskatologiska förväntan var kristna judar och hednakristna under de första århundradena överens om att det judiska folket i det fysiska landet Israel och i Jerusalem kommer att spela en avgörande roll i messianska tiden.

Sionism speglas i skrifter som kristna läste som uppbyggelselitteratur och texter som kyrkofäder lämnade efter sig. Här kan den kristna apologeten Justinus Martyren (100-165) nämnas, liksom kyrkofäder som Irenaeus (130-202) och Tertullianus (160-225). Man kan därför med fog tala om en antik kristen sionism. Även om den officiella kyrkans inställning till eskatologin och i attityd till judarna i grunden kom att förändras, har det alltid funnits underströmmar av väckelserörelser som bevarat det äldsta kristna hoppet.

Olika trender och vindar har blåst inom protestantismen sedan reformationens dagar på 1500-talet. Men de äldsta kyrkofädernas syn återfinns inom tysk pietism, hos engelska puritanerna och i den framväxande evangelikalismen. Inte minst plymothrörelsens speciella tolkningsmodell (dispensationalism) skulle visa sig bli mycket betydelsefull för väckelserörelser under 1800- och 1900-talen. Men kristen sionism är inte liktydigt med dispensationalismen med dess betoning av historiska epoker, tidstecken och fokus på tolkning av Danielsboken och Uppenbarelseboken (apokalyptik).

Inte minst omvälvningarna i östra Europa under slutet av förra seklet har medverkat till en självrannsakan och utvärdering av spekulativ bibeltolkning. Boken Dispensationalism, Israel and the Church (red Craig Blaising och Darrell Bock, Zondervan, 1992) kan ses som uttryck för detta. En förnyad kristen sionism mejslas fram som är mer teologiskt genomarbetad och hållbar liksom mer bibelteologiskt inriktad.

Kristen antisionism

En mängd böcker har skrivits de senaste decennierna av protestantiska och evangelikala kristna med en kritisk hållning till kristet politiskt engagemang för Israel. Exempel är Stephen Sizer som skrivit boken Christian Zionism. A road-map to Armageddon? (IVP Academic, 2004) där han ger upp med kristen sionism och dispensationalism. Mitri Raheb (Tro under ockupation, Verbum 2014) och Isaac Munther (From Land to Land, from Eden to the renewed earth 2015) skriver ur palestinskt perspektiv avvisande av judars rätt till landet Israel.

Förnyad kristen sionism

Det viktigare bemötandet av kritik mot kristen sionism är boken A New Christian Zionism. Fresh perspectives on Israel & and the land redigerad av Gerald R. McDermott (IVP Academic, 2016). Boken är gedigen på 349 sidor och består av tolv kapitel skrivna av skilda teologer och sakkunniga, både evangelikala och messiastroende judar. Boken är bred och översiktlig och argumenterar för kristen sionism utifrån både bibliska, teologiska, folkrättsliga och historiska perspektiv.

I nästa artikel behandlas hur Nya testamentet ser på landet Israel (eretz Israel) judarnas återsamlande och Jesu återkomst som Messias med teologiska argument för kristen sionism.

Politiker: Utred hur porr påverkar unga

Nätpornografi. ”Vi ber smartphonegenerationen om ursäkt för att vi inte har förstått och agerat i tid.” Det skriver representanter för de tidigare allianspartierna...

Vem leder den svenska politiska dansen?

Ledare Som en blixt från klar himmel meddelade Jonas Sjöstedt att han avgår som vänsterledare – just när han lyckats göra en remarkabel comeback för sitt...

Kidnappade hjälparbetare släppta i Nigeria

Islamism. Fem hjälparbetare som kidnappades i december i det våldshärjade nordöstra Nigeria har släppts, uppger myndighetskällor.

Månggiften ska inte längre erkännas

Politik. Månggiften som skett utomlands ska inte kunna registreras i Sverige, föreslår regeringens utredare, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Dags för Iran att återknyta de historiska banden till Israel

Israelkommentar Israelkommentar. Få länder i Mellanöstern har en lika lång och betydelsefull historia i relation till det judiska folket som dagens Iran. Påståendet kan verka...

Vill ge hopp till den unga generationen

Församlingsliv Västerås. Allianskyrkan är en församling där alla generationer trivs och får ta plats, och där ungdomarna får vara med och ta ansvar. – Vi har skapat en miljö...

Putins nye premiärminister lovar förändring för folket

Ryssland. Byråkraten Michail Misjustin har godkänts som Rysslands nye premiärminister och väntas inom kort utse en ny regering. Den 53-årige doldisen har...

Urban Ringbäck, 65 år

Jubilar Förkunnare. Urban Ringbäck var redan i tioårsåldern inställd på att bli pastor som sin far. Han älskar att förkunna i både tal och sång och han har inga planer...
Mot väggen

Människan – en avbild av Gud?

Mot väggen Gud skapade människan till sin avbild. Men är det verkligen rätt att beskriva människan efter syndafallet som Guds avbild? Både Jesus och Paulus...

Husförsamlingens funktioner

Serie Husförsamlingar (del 3/3). Både Guds familj (den lilla gruppen) och Guds folk (den stora samlingen) är djupt förankrade i en kristen församlingssyn. Men kyrkan efter Konstantin...

Kom till Jesus på vattnet

Bönekrönika Böneskolan (del 47). När vi står i början av ett nytt år finns en längtan hos många att få se Guds rike bryta fram med större kraft i vårt land och i våra liv. Vi längtar...

Ta vara på och ta på allvar de möjligheter som ges för att komma närmare Gud, livets källa.

Inför söndag Hebr 2:9–10 En källa förknippar vi oftast med vatten, en plats där man kan släcka sin törst. I våras sprang jag Göteborgsvarvet. Då handlar mycket om...