När min kropp och mitt hjärta ger upp, är Gud mitt hjärtas klippa och min lott för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Korsvägen – en del av efterföljelsen

Kristendomens viktigaste högtid är i antågande. I hela den världsvida kyrkan uppmärksammar vi det förunderliga i att Gud inte bara kom hit till jorden som en människa – han lät sig också förnedras, torteras och dödas på ett av världshistoriens mest brutala avrättningsredskap, skriver Olof Edsinger.

Serie · Publicerad 11:31, 18 apr 2019

Korset sticker ut i jämförelse med andra religiösa symboler. Det har inget av den skönhet vi brukar söka efter när vi tar fram ett nytt, säljande ”varumärke”. Ändå står det i cent­rum både av den kristna tron och av den kristna kyrkans självförståelse – ett trotsigt tecken på en logik som går den här världens vise förbi.

Som aposteln Paulus skriver: ”Ordet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft” (1 Kor 1:18).

Korset är den enda platsen i mänsklighetens historia där himmel och jord har fått ett fullkomligt, jämbördigt möte. På korset, säger Bibeln, lägger Gud all den här världens synd och ondska på sig själv. Men samtidigt sker också det omvända: All den himmelska världens andliga välsignelse bereds möjligheten att landa på jorden.

Eller med Paulus ord: ”Kristus har friköpt oss från lagens förbannelse genom att bli en förbannelse i vårt ställe. … Så skulle välsignelsen som Abraham fått komma till hedningarna i Jesus Kristus, så att vi genom tron skulle få den utlovade Anden” (Gal 3:13–14).

Av detta skäl är korset en berättelse också om dig och mig. Korset vittnar om en enastående och oförtjänt generositet från Guds sida – en kärlek som är beredd att gå i döden för vår skull. Men det berättar också om något som de flesta av oss helst inte vill tänka på: att synden i våra liv är något fruktansvärt, och att vår vilja att klara oss utan Gud får konsekvenser utanför vår egen kontroll.

Därför ber vi i en av kyrkans syndabekännelser: ”Genom min synd är jag skyldig till mer ont än jag själv förstår, och har del i världens bortvändhet från dig.” Jesus dog inte bara för synden i största allmänhet – han dog för din och min skull.

Men korset är en berättelse om våra liv också på ett annat sätt. För den som väljer att göra Jesus till sin Herre kommer nämligen hans kors att vara en ständigt närvarande realitet. När vi studerar evangelierna, blir det tydligt att det som Jesus gick igenom under sina sista dagar var ett koncentrat av vad han hade mött redan under sin offentliga tjänst.

Mitt i de fantastiska berättelserna om Jesu undervisning, underverk och möten med människor, finns nämligen ett ständigt närvarande element av fiendskap. Bara i Johannesevangeliet kan vi läsa om hur Jesus blir bortstött av sin familj, får sitt rykte nedsvärtat, anklagas för att vara besatt, hotas med arrest och till och med stening. 

Och det chockerande är alltså att Jesu budskap till sina lärjungar är att samma reaktioner kommer att bli följden av deras eget beslut att följa honom. I sitt avskedstal till de tolv säger han: ”Hade ni tillhört världen, skulle världen ha älskat er som sina egna. Men ni tillhör inte världen, utan jag har utvalt er och tagit er ut ur världen. Därför hatar världen er. Kom ihåg vad jag sagt: Tjänaren är inte större än sin herre. Har de förföljt mig, ska de också förfölja er” (Joh 15:19–20).

I ett annat sammanhang säger Jesus: ”Den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge” (Luk 14:27). 

Korsets mönster i de troendes liv kan av detta skäl inte komma som en överraskning. Varje människa som väljer Jesus som sin Herre behöver ta med också lidandet i sina beräkningar. Långfredagens budskap handlar även om dig och mig.

Samtidigt är det förstås viktigt att säga att uttrycken för detta lidande kan variera. Precis som för Jesus kan det handla om martyrdöden. Alla utom en ur hans närmaste lärjungakrets skulle trots allt gå detta öde till mötes. Antalet blodsvittnen under kyrkans historia beräknas till svindlande 60 miljoner – av vilka nästan två tredjedelar miste livet under 1900-talet!

I vår del av världen har vi varit förskonade från de mer brutala formerna av Kristuslidande. Men även här finns det ett korsbärande att räkna med. Ett av de vanligaste är den ensamhet som ligger i att vara kristen i en sekulär miljö. Liksom de missförstånd vi kan möta för att vår världsbild och våra prioriteringar är annorlunda, jämfört med våra vänner och arbetskamrater som inte delar vår tro.

Det finns ett utanförskap, en skam, en förvirring som hör samman med att vara Jesu Kristi lärjunge – också i Sverige i dag. Ett lidande som tar sig uttryck i att inte bli förstådd, inte accepterad, inte älskad.

När vi möter denna typ av reaktioner får vi påminna oss om att allt är som det ska. Vi får styrka både oss själva och våra nära och kära med att ”tjänaren är inte förmer än sin herre”. Inte så att vi ska börja  söka lidandet, eller bete oss illa och på så sätt dra på oss omgivningens förakt. Men om vi följer vår Mästare i spåren kommer vi ofelbart att smaka också på hans kors.

Som det så kärnfullt slås fast av Paulus: ”Så kommer alla som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus att bli förföljda” (2 Tim 3:12).

Varje människa som väljer Jesus som sin Herre behöver ta med också lidandet i sina beräkningar.

Ärkebiskopen riktar kritik mot Katolska kyrkan

Abort. – Vissa kyrkor är fortfarande en del av problemet. Det sade Svenska kyrkans ärkebiskop, Antje Jackelén, i ett tal nyligen vid en internationell... lördag 14/12 14:00

Katolska kyrkan tillbakavisar bojkottpåstående

Kritik. Flera länder, däribland USA, valde att markera mot Nairobikonferensen, inte minst på grund av att man anser att abort ”smygs in” genom begrepp som... lördag 14/12 13:50

Vi behöver tala mer om Bibelns auktoritet

Ledare Kampen om bibeltron har ständigt pågått inom kristenheten de senaste 150 åren. När pingstväckelsen växte fram från 1907 och framåt var det en... lördag 14/12 00:00

I helgen firar vi Livets söndag

Debatt Människovärde Låt oss skapa ett samhälle där vi bejakar och främjar livet, både i dess början och i dess slutskede, uppmanar ett antal kristna ledare med anledning... fredag 13/12 11:24

Sparkade Ann-Sofie Hermansson får nytt jobb

Samhälle. Den tidigare ordförande i Göteborgs kommun, Ann-Sofie Hermansson, får ett nytt uppdrag som statlig utredare. Hon sparkades från sin post efter valet... lördag 14/12 08:00

Skolverket väljer sexualhistoria före minoritetskunskap

Utbildning. Förslagen till ny läroplan som Skolverket tagit fram har kantats av hård kritik. Nu går regeringens egen utredare till storms mot hur kunskap om de... fredag 13/12 14:39

Människan – en avbild av Gud?

Mot väggen Gud skapade människan till sin avbild. Men är det verkligen rätt att beskriva människan efter syndafallet som Guds avbild? Både Jesus och Paulus...

Varför husförsamlingar?

Serie Husförsamlingar (del 1/3). Beteckningen ”församlingen i hans hus” i Apostlagärningarna visar att denna lilla enhet är församlingen i apostolisk tid. Husförsamlingen är...

I ljuset av evigheten

Bönekrönika Böneskolan I undervisningen om andlig mognad har vi tidigare berört vikten av att ha en sund självdistans till sin egen person och betydelse. Som Guds barn är...

Vi ser tecken på det kommande riket varje gång Guds vilja sker.

Inför söndag Luk 3:1–15 Bland blommande mandelträd i bergsbyn Ein Kerem utanför Jerusalem möttes två gravida kvinnor, vars barn skulle förändra historien för...