Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda.
Romarbrevet 12:21

Världen idag

Gud upprörs över usla herdar som skingrar hans hjord, då de inte ser till fårens bästa utan till sitt eget. Det fattas mat, hjorden är övergiven, fåren är rädda och far i väg åt alla håll och skingras. Fåren lämnas åt sitt öde. Foto: Istockphoto

Det är Guds hjord – inte herdens

Som andliga ledare kan vi aldrig välja bort vissa som vi fått på vår lott för att de är jobbiga. Vår uppgift är att vara goda herdar, som söker fårens bästa, inte vårt eget bästa. En god herde ser alltid till att hjorden får friskt vatten att dricka och mat att äta, skriver Anethe Carlsson.

Serie · Publicerad 08:53, 20 jun 2019

Begreppet ”herde” finns i hela Bibeln, både i Gamla och Nya testamentet. Det är en biblisk metafor för ledare, och Bibeln beskriver utförligt vad en god herde är. Vi får därmed en god undervisning om gott ledarskap. 

En god herde är den som skyddar sin hjord från faror och som ser till hjordens bästa, men även till den enskildes bästa.

En god herde ser alltid till att hjorden får friskt vatten att dricka och mat att äta. Fåren kan inte äta på samma plätt hela tiden, utan en god herde för ut hjorden på friskt bete. Ibland till kända betesmarker, men också till platser där fåren aldrig tidigare varit. Det viktiga är att hitta platser där fåren hittar tillräckligt med föda och vatten.

Enligt Bibeln är det bara den hjord som får tillräckligt med näringsrik mat som växer och förökar sig. 

Jeremia talar i starka ord om dåliga herdar, som fördärvar och skingrar fåren (se Jer 23:1–2). Gud är mycket upprörd över dessa usla herdar som skingrar hans hjord. Att den skingras beror på att herdarna inte ser till fårens bästa utan till sitt eget bästa. Det fattas mat, fåren har lämnats åt sitt öde. Hjorden är övergiven och fåren är rädda och far i väg åt alla håll och skingras.

Även profeten Hesekiel beskriver usla herdar, som skor sig på fårens bekostnad (se Hes 34:1–4). De stärker inte de svaga och förbinder inte deras sår. De får som är förvirrade och vilse för de inte tillbaka. Fåren de förlorat söker de inte upp, och med hårdhet och grymhet härskar de över hjorden.

Herren säger att detta måste få ett slut. Han ska tillsätta en annan herde som tar hand om hjorden, en herde efter hans vilja. De usla herdarna ska han straffa.

När vi kommer till Nya testamentet tar Jesus upp herdebilden och säger: Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren (Joh 10:11). Jesu herdeskap innebär nytt liv för den enskilde och för hjorden. Han känner fåren och de känner honom; därför kommer de när han kallar, och de följer honom.

Det finns ingen fruktan eller rädsla hos hjorden. Jesus skulle aldrig vara en slavdrivare med piskan i hand – det räcker med att fåren hör hans milda röst. Sakta för han moderfåren fram. Den inhyrde herden, däremot, är hård mot fåren och de känner inte igen rösten. Fåren skingras.

Efter sin uppståndelse ger Jesus uppdraget till Petrus att vårda, föda och föra hans hjord fram till bete. Petrus blev den första församlingens ledare, och i de första tio kapitlen i Apostlagärningarna följer vi hans herdeuppdrag. Läser vi noggrant förstår vi, att den dyrbara hjord som han fått att ta hand om inte alltid var så enkel att handskas med.

Men apostlarna följer den gode herdens exempel. De fortsätter med ordet, bönen, nattvarden och gemenskapen, precis som Mästaren lärt dem att göra.

Petrus uppmanar nya ledare: ”Var herdar för Guds hjord hos er och vaka över den, inte av tvång utan frivilligt, så som Gud vill, inte för egen vinning utan med hängivet hjärta Uppträd inte som herrar över dem som anförtrotts er [kommit på er lott; B2000], utan var föredömen för hjorden. När den högste herden sedan uppenbarar sig, ska ni få härlighetens segerkrans som aldrig vissnar(1 Petr 5:2–4).

När man är ledare ska man inte vara det av tvång utan av fri vilja, och Guds vilja är så klart själva kärnan i kallelsen. Men Petrus nämner en sak till som vi inte talar så mycket om. Petrus säger att dem vi fått att leda är några som vi fått på vår ”lott”. Vad jag vet så väljer man aldrig om man drar en nitlott eller en vinstlott. Det vet man inte förrän man ser sin lott.

I det här fallet blir man dessutom tilldelad en lott. Det betyder att jag aldrig kan välja bort vissa som jag fått på min lott för att de är jobbiga. Min uppgift som ledare är att ta mig an alla i Herrens hjord som hamnat på min lott. Inte utifrån att jag som ledare tjänar på det eller känner mig tvingad att göra det, utan utifrån att jag verkligen vill tjäna både Gud och människor av hela mitt hjärta.

Jag tror inte att Petrus tyckte det var så roligt att ta tag i Ananias och Safira i Apostlagärningarna 5, men han visste att han måste, för hjordens skull, eller änkorna som tjafsade med varandra i kapitel 6.

När Gud sedan tar Petrus i örat för att han kallar det orent som Gud kal­lar rent (se Apg 10:15), så var kanske inte det heller så roligt. Han hade nog gärna sluppit hedningarna i Cornelius hus och diskussionerna som följde på det. Men tack och lov var han lydig Gud.

Ärligt talat, ibland när jag lyssnar till ledare som talar om den grupp man ska leda, så kan man ana en hopplöshet över de människor man fått på sin lott. Man skulle helst vilja välja sin hjord själv, som man gjorde i skolan när man skulle välja lag. Endast de bästa duger.

I Apg 20:28 säger Paulus till oss som kallar oss ledare:  ”Ge akt på er själva och hela den hjord där den helige Ande har satt er som ledare, till att vara herdar för Guds församling som han har köpt med sitt eget blod.”

Herdebilden är tjänarbilden. Jesus har betalat priset för sin församling. Vi som ledare ska tjäna hjorden så att den inte skingras, blir hungrig eller törstig. Karaktären blir avgörande. Vi får inte lockas att missköta hjorden, för den är dyrköpt.

En god herde är den som skyddar sin hjord från faror och som ser till hjordens bästa, men även till den enskildes bästa.

Nya möjligheter för kyrkan i coronatider

Ledare En av många följder av coronaepidemin har med de lokala församlingarnas förutsättningar att fira... lördag 28/3 00:00

Blandade utmaningar i ett land vant vid att hantera kriser

Israelkommentar Coronapandemin. Coronaviruset påverkar Israel på djupet. Man har tagit i rejält för att stoppa smittspridning, men... torsdag 26/3 00:00

Daniel Alm: Vi ställer inte in, vi ställer om

Coronapandemin. Vi har några tunga månader framför oss. Det skriver pingstledaren Daniel Alm till samfundets... fredag 27/3 17:11

Kan man förlora sin frälsning?

Mot väggen När man en gång tagit emot Jesus blir man Guds barn och Jesus bor i vårt hjärta. Om man senare...

Bön under svåra tider

Bönekrönika Vi lever i omskakande tider just nu. Stora delar av hela jordens befolkning berörs direkt eller...

Vad är då Jesu poäng med att likna sig själv vid en sådan ”giftbehållare”?

Inför söndag Joh 3:11–21 Den mörka natten är en bra tid för förtroliga samtal. Ett av världens mest berömda...