Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Adriatiska havets pärla

Dubrovnik var den mest kända turistorten i Jugoslavien. Sedan tvingade kriget den till ett uppehåll, men i dag lockar den forna sjöfararstaden turister i massor till Kroatien. Här kan de både uppleva historien i den magnifika Gamla stan och bada i azurblått hav.

Reportage · Publicerad 10:11, 29 jun 2017

Utsikten är magnifik. Från toppen av den bastanta stadsmuren runt Dubrovnik ser vi Gamla stans alla historiska byggnader med den gröna ön Lokrum och det azurblå Adriatiska havet i bakgrunden. Men det är något som inte riktigt stämmer.

Tegeltaken med de rödfärgade takpannorna ser inte alls gamla ut. Det beror på att i stort sett alla tak förstördes under granatbeskjutningen från serbiska och montenegrinska styrkor under det jugoslaviska kriget 1991. Många hoppades in i det längsta på att den unika gamla stadskärnan, känd för sin skönhet över hela världen, skulle skonas. Därför tog folk sin tillflykt hit, men den 6 december 1991 regnade granaterna ner och skadade den förr så stolta sjöfararstaden. Vill man se mer av krigets hemskhet kan man besöka War Photo Ltd, ett fotomuseum som visar krigsbilder som kan vara ganska magstarka, men ökar förståelsen för vad folket här har gått igenom.

Dubrovnik ligger allra längst ner i den lilla kustremsa av Kroatien som ligger som en kil mellan Bosnien-Hercegovina och havet. Härifrån är det bara drygt 20 mil till den krigsdrabbade OS-staden Sarajevo, men ännu närmare till Montenegro och dess berömda semesterort Kotor.

Från stadsmuren ser vi den breda huvudgatan Stradun med sina fullständigt blankslitna vita kalkstensplattor. Man det är bilfritt så några allvarliga olyckor lär inte inträffa. De flesta passerar in genom den mäktiga Pileporten från 1537. Förr låstes den varje kväll.

Stradun är som en ränna mitt i staden och leder från den ena stadsporten till den andra. Den delar staden i två delar. Förr bodde adeln på den ena sidan av staden och vanligt folk på den andra. Från Stradun grenar de smala gränderna ut sig. Stundtals är de så branta att de består av trappor.

I en av gränderna hittar vi restaurangen Ragusa, med samma namn som favoritrestaurangen hemma i Uppsala. Det är det gamla namnet på Dubrovnik som användes på den tid som italienarna härskade och Ragusa var en stor sjöfararhamn i likhet med Venedig. (Min pizzabagare har mycket riktigt sina rötter i Dubrovnik.)

Det är närmast muren som vardagslivet pågår för det tusental personer som bor innanför stadsmurarna. Vi ser kvinnor som hänger tvätt, pojkar som spelar fotboll, män som beskär citronträd, äldre damer som pysslar med sina balkongblommor, hemmafruar som handlar på Koop och barn på hemväg från skolan med sina väskor.

Turisterna flockas på Stradun och de närmaste gränderna med sina boutiquer, kaféer och restauranger. Här kan det bli riktigt trångt på sommaren, inte minst genom att många kryssningsfartyg angör staden. Så trångt att borgmästaren nu har föreslagit att man ska sätta upp övervakningskameror som räknar turisterna. När 6 000 har passerat på en dag kommer folk att få vänta i kö och släppas in i takt med att andra går ut. Vid 8 000 blir det stopp. Mer klarar inte den unika miljön enligt en rapport från Unesco, som utsett Dubrovnik till världsarvsstad. Du får heller inte gå omkring i Gamla stan med bar överkropp eller bikini.

Kroatien är katolskt och det finns gott om gamla kyrkor och kloster i Gamla stan. Strax innanför Pileporten ligger franciskanerklostret med Europas äldsta ännu fungerande apotek. I andra ändan hittar man dominikanerklostret från 1300-talet och strax bredvid står stadens skyddshelgon högst upp på Sankt Blasiekatedralen och håller i en modell av staden.

Gamla stan är som tagen ur en riddarfilm med sina bastanta murar, kyrkor och vindlande smala gränder. Mycket riktigt har miljöerna också använts vid inspelningen av den oerhört populära tv-serien Game of Thrones. På samma sätt som det finns Milleniumvandringar i Stockholm finns det Game of Thrones-vandringar i Dubrovnik. Under två och en halv timme får man besöka miljöerna man känner igen från programmen.

Vandringen på muren är omkring två kilometer lång och kuperad. När vi har avslutat vandringen går vi ut genom en port mot hamnen och tar en välförtjänt glasstrut som vi slickar i oss med fötterna dinglande över kajkanten. Där har vi första parkett för att titta på båtarna som tar turisterna ut på Adriatiska havet, kanske till Lokrum eller andra öar där man kan bada. Eller bara för någon timmas svalkande båtfärd. Som på många andra turistorter finns det också en gul u-båt.

Även om det är Gamla stan som gjort Dubrovnik känt finns det mycket att upptäcka utanför murarna. Det finns stora pinjedoftande skogsområden med promenadstigar. Lapad-halvön, tre kilometer från Gamla stan, var förr platsen för adelns stora sommarvillor. Nu är det här, och på den angränsande Babin Kuk-halvön, de flesta hotellen och de bästa badplatserna ligger, bland annat den som kallas Copacabana.

En stekhet sommardag kan det nog kännas som om man vore i Rio, även om stranden på inget sätt kan jämföras med sin namne i storlek. Går man den vackra strandpromenaden runt udden passerar man badplatser, uteserveringar och lyxiga hotell för att så småningom komma till småbåtshamnen och dubrovnikbornas lilla centrum.

Staden är inte stor och har inte mer än cirka 30 000 invånare. Vore det inte för Gamla stan skulle den vara fullständigt obekant för omvärlden.

Kvällen närmar sig och solen kommer snart att försvinna i en spektakulär solnedgång i havet eller bakom någon klippa. Vi sitter på en soffa nere vid den lite slitna Lapadstranden och ser den gamla betongrutschkanan, nästan lika antik som Gamla stan.

Nu sitter turisterna på restaurangerna och kaféerna och då kommer lokalbefolkningen ner till stranden. Här sitter morfar och pratar med andra gubbar, mamma pratar med andra småbarnsmammor medan de håller ett öga på sina telningar som springer runt och leker. När den rödglödgande solen till sist har gått ner bakom en klippa packar de ihop och går hem. Då kommer hundägarna på sin kvällspromenad.

Samma solnedgång som vi har sett har andra turister beskådat från berget Srd med Napoleons 1800-talsfästning och en panoramarestaurang. Dit tar du dig med en linbana nerifrån staden. Andra turister sitter på kaféer på utsidan av stadsmuren eller på hotell och restauranger med panoramafönster mot havet. Det är den perfekta avslutningen på en dag som kanske har bestått både av bad i Adriatiska havets kristallklara vatten och den historiedoftande miljön i Gamla stan.

Gamla stan är som tagen ur en riddarfilm med sina bastanta murar, kyrkor och vindlande smala gränder.

Dubrovnik

Resa dit: Gott om charterresor, direktflyg med Norwegian och SAS från Stockholm och Köpenhamn.

Boende: Hotell, vandrarhem och privatrum. Vill du bo inom murarna finns det få hotell, men däremot privatrum att hyra.

Restid: Cirka tre timmar.

Bästa tiden: Maj -september. Mitt i sommaren kan det bli mycket hett och trångt.

Språk: Kroatiska, men många i turistbranschen förstår engelska.

Valuta: Kuna = cirka 1,30 SEK. Gott om bankomater.

Prisnivå: Enligt Forex semesterindex avsevärt billigare än i Sverige, men kom ihåg att ju mer turistiskt desto dyrare.

KD:s fall från tydlighet till förvirring

Ledare Väljarnas val av parti avgörs främst av två faktorer: Antingen uppskattar man partiets ideologi och politiska förslag, eller också har man förtroende...

En riskfylld årstid för människans bästa vän

En halväten kryddig korv, giftiga alger och varma bilar. Sommaren är härlig, men kan också bli farlig för våra fyrfota vänner. Det här ska du som...