Överge inte visheten och den kommer att bevara dig. Älska den och den skall beskydda dig.
Ordspråksboken 4:6

Världen idag

Hon vill se systerskap framför kvinnokamp

Isabelle Waldenvik, Världen idags nya opinionsredaktör, pekar på Bibeln som källa till jämställdhet och systerskap. – Tänk om alla vi kvinnor kunde bestämma oss för att inte tolerera att någon, vare sig kvinna eller man, satte sig på oss och samtidigt började bekräfta varandras gåvor, plattformar och kallelser, säger Waldenvik inför årets internationella kvinnodag den 8 mars.

Rekommenderat · Publicerad 07:00, 8 mar 2019

Isabelle Waldenvik är 27 år gammal och stolt över att kalla sig värdekonservativ. Det betyder, säger hon, att hon uppskattar kvinnorörelsens historiska segrar, men vägrar att ställa kvinnor mot män i syfte att uppnå ett jämställt samhälle.

– Den feminism som den svenska vänstern driver, och som i mångt och mycket går ut på att se mannen som problem och hot, samtidigt som man vill erövra patriarkatets modeller, är inte min, säger hon.

– Som jag ser det måste vi få ha olika roller och möjlighet att jobba med olika saker.

En av feminismens förgrundsfigurer, Nobelpristagaren Jane Addams, lyfter Isabelle Waldenvik som exempel på en feminism som inte främst står för en ”knuten näve, ilska och en vilja att ge igen”.

Jane Addams startade ett hem för fattiga i Chicago 1889 och gjorde sig känd som banbrytare både i fråga om barns rättigheter och kvinnlig rösträtt.

– Hon stod upp för alla människors lika värde, oavsett klass och bakgrund, och tog sig an människor utifrån ett kristet perspektiv. Den slags feminism skriver jag under på, säger Isabelle Waldenvik.

Att tvinga fram ett jämställt utfall genom lagar och regleringar, som i föräldraförsäkringen, ser hon snarast som kontraproduktivt.

– En av mina vänner är jordbrukare med 300 kor. Han kan vara hemma på lunchen men kan inte ta ut sina pappadagar om inte gården ska gå under, säger Isabelle Waldenvik.

– I hans fall, och många liknande, säger samhället indirekt att barnen måste sättas i förskolan mycket tidigt. Här har feministerna lyckats sätta jämställdheten så högt att den går ut över både barn, familjers välmående och faktiskt äganderätten.

Att acceptera att människor är olika, och säga att kvinnor och män ska kunna välja sina liv ut­ifrån sina roller som man respektive kvinna betyder inte, menar hon, att förvisa kvinnan till köket och mannen till verkstaden.

– Det är klart att en kvinna ska kunna satsa på sin karriär, eller att mannen ska kunna vara hemma med barnen mycket. Men Gud har lagt ner olika roller och kall hos oss, och det är inget man kan komma ifrån. Jag tror inte han gjorde det för att begränsa oss, utan för att skapa dynamik och djup.

Samtidigt ser hon att både den politiska vänstern och högern i grunden har samma målbild: kvinnan som superkraft.

– Du ska vara yrkesmässigt framgångsrik, snygg, en supermamma och visa upp dig i sociala medier. Den pressen tror jag är kopplat till den ökade psykisk ohälsa vi ser i dag. Kvinnor jämför sig med varandra och känner att vi strävar efter en ouppnåelig vision och dröm, säger hon.

– En knäckfråga här är hur vi ska förhålla oss till den digitala vågen som sätter upp idealbilder, medan vi har en politisk agenda som säger att allt flyter och att det inte finns gränser för någonting.

Isabelle Waldenvik vill lansera tanken på systerskap före kvinnokamp med knuten näve. Bilden hämtar hon från Bibeln.

– De jag tänker på är Maria och Elisabeth, där den äldre och trygga Elisabeth bejakar och bekräftar en ung och troligen socialt utsatt Maria i hennes kallelse som Jesu moder, säger hon.

– Om vi kan visa en bibliskt förankrad motrörelse som handlar om att kroka arm, ge omsorg, visa kärlek, vara generös, och med öppet sinne stötta och påtala om en syster kränks eller motarbetas felaktigt. Då tror jag vi kommer en lång väg utan att ens behöva tala om männen.

Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se

Prioriterade områden i jämställdhetsdebatten

Desssa områden vill Världen idag prioritera:

Psykisk ohälsa. 2006 blev psykisk ohälsa den ledande orsaken till sjukskrivning. Psykisk ohälsa ökar mest bland unga kvinnor och kvinnor i åldrarna 30–45 år. De vanligaste besvären är ångest och depression. Sociala medier har också betydelse i sammanhanget. Rapporter från bland annat Socialstyrelsen har visat att kvinnor i större utsträckning än män jämför sig på sociala medier och upplever stress som påverkar självkänslan negativt. 

Familj & arbetsliv. Låt familjen bestämma! Detaljstyrning kan aldrig leda till en enklare vardag. Vi behöver också ställa oss frågan om målet är lika utfall eller lika möjligheter? Den politiska styrningen är i själva verket ett omyndigförklarande av kvinnorna (såväl som männen) samt ett hinder för dem att få ihop familjepusslet. De ekonomiska incitamenten bör underlätta för familjer att välja själva, snarare än att välja det som ur ett statligt perspektiv anses vara det rätta.

Otrygghet. Många kvinnor upplever att de inte vågar vistas i offentliga miljöer, samtidigt som våld i nära relationer ökar. Var femte vuxen kvinna i Sverige har någon gång i sitt liv utsatts för allvarligt sexuellt våld. Brottsförebyggande rådet uppskattar att runt 100 våldtäkter begås varje dag. 98 procent av förövarna är män och våldtäkterna riktar sig framför allt mot kvinnor och barn. Här finns behov av upprättelse. Rättsväsendet behöver stärkas och kristna värderingar spridas.

Hedersförtryck. Hedersförtrycket är ett omfattande problem i vårt samhälle i dag. Den som försöker kliva utanför hederskulturens snäva ramar riskerar hot eller våld – och i värsta fall döden. Varje år sker uppskattningsvis fem hedersmord, men mörkertalet är stort. Samtidigt har bara två domar fallit, där heder har varit motivet. Vi behöver sätta ljus på problematiken och med kraft bekämpa strukturer som bidrar till hedersförtryck. Att införa en särskild brottsrubricering för heder är alldeles nödvändigt.

Isabelle Waldenvik
Opinionsredaktör

Viktiga årtal för kvinnors rättigheter i Sverige

1864 Män har inte längre rätt att slå sina fruar.

1901 Kvinnor får vara lediga i fyra veckor när de fött barn

1912 Kvinnodagen firades för första gången i Sverige.

1921 Kvinnor får rösta för första gången i Sverige.

1927 Statliga läroverk (skolor) öppnas för flickor.

1939 Kvinnor kan inte längre sparkas från sina jobb på grund av att de blivit gravida eller gift sig.

1947 Karin Kock blir den första kvinnan i regeringen. Kvinnor som är anställda av staten får rätt till lika mycket lön som männen. Barnbidraget införs.

1955 Arbetande kvinnor får tre månaders betald ledighet när de fött barn.

1965 Det blir olagligt med våldtäkt inom äktenskap.

1979 Småbarns- föräldrar får rätt till sex timmars arbetsdag.

1980 Ny lag om tronföljd: kvinnor kan bli statschefer.

1982 All misshandel mot kvinnor blir brottslig, oavsett var den utövas.

1983 Kvinnor kan söka alla yrken.

1998 Lag om våld mot kvinnor stiftas. Köns-stympning av kvinnor förbjuds.

1999 Köp av sexuella tjänster förbjuds.

2014 Äktenskapstvång, att tvinga någon till att gifta sig, blir ett brott.

2019 Lagändringen som förbjuder alla utländska barnäktenskap från att erkännas träder i kraft. Det betyder att inga barnäktenskap är giltiga i Sverige.

Kärnan i en andlig reformation

Ledare I Gamla testamentet finns ett intressant dubbelverk från tiden efter Israels babyloniska fångenskap. Det är böckerna Esra och Nehemja, som skildrar...
E-tidning