Salig är den som håller ut i prövningen, för när han har bestått provet ska han få livets krona.
Jakobs brev 1:12

Världen idag

Väckelse skapade innovativt företagande i Sverige

Recension · Publicerad 00:00, 20 aug 2020

Den växelverkan som finns mellan kyrka, teologi och ekonomisk utveckling är ett spännande och omdebatterat ämne. Det finns i dag relativt få svenska kyrkohistoriker och ekonomihistoriker som undersöker eventuella samband av detta slag. Det kräver både teologisk och samhällsvetenskaplig kompetens och ett visst mod.

En nyutkommen bok om herrnhutismen i Västsverige bryter ny mark på detta viktiga område.

Herrnhutismen i Västsverige, med Per von Wachenfeldt och Christer Ahlberger som redaktörer, är ett ambitiöst försök att blåsa liv i genren. Wachenfeldt disputerade 2011 i historia på en avhandling om nådens ordning i pietistiska landsbygdsväckelser på 1700-talet och Ahlberger är professor i historia vid Göteborgs universitet.

Ahlberger har skrivit flera monografier och vetenskapliga artiklar som berör gränssnittet ekonomisk historia och kyrkohistoria, särskilt med avseende på pietismen och herrnhutarna.

Herrnhutarna utgjorde den tredje generationen av pietistiska väckelserörelser i Nordeuropa som uppstod på 1720-talet på det tyska godset Bertelsdorf i sydöstra Sachsen. Över bergen kom en stor grupp flyktingar från den mähriska brödrakyrkan i det som i dag är Tjeckien.

Unitas Fratrum, som var kyrkans latinska namn, hade rötter i väckelsen i Prag i början av 1400-talet kring Jan Hus och föregick både den protestantiska reformationen och den moderna frikyrkligheten.

I likhet med Jan Hus blev Unitas Fratrum våldsamt förföljd av den katolska kyrkan. I början av 1720-talet fanns bara en kvarleva kvar, varav en liten grupp tog sig in Sachsen och landade på den unge greven Nikolaus von Zinzendorffs gods.

Zinzendorff hade vuxit upp i den pietistiska väckelsens centrum och hade själv upplevt en kallelse att följa Jesus Kristus på ett radikalt sätt. Han öppnade godset för flyktingarna och senare även för andra protestantiska flyktingar, vilka där grundade orten Herrnhut.

1727 utbröt en väckelse efter att sachsiska lutheraner, mähriska bröder och andra protestanter hade försonats och firat nattvard tillsammans i sockenkyrkan.

Ur väckelsen uppstod en rad missions- och evangelisationsinitiativ. För Nordeuropas lutherska kyrkor blev herrnhutarna – som de kom att kallas – mycket betydelsefulla under seklet som följde. Den mähriska brödrakyrkan var en episkopal kyrka men fick tillåtelse att verka som en evangelisationsrörelse inom de lutherska kyrkorna.

En nyckel till detta var att de sände ut prästvigda resepredikanter, så kallade diasporaarbetare, för att i samarbete med de lutherska biskoparna och prästerna samla väckta kretsar inom kyrkoförsamlingarnas ramar.

Till Sverige kom diasporaarbetare att arbeta framför allt i Väst- och Sydsverige och i Stockholm. De verkade genom ett nätverk av sympatisörer och kretsar, eller bibelstudie- och bönegrupper som vi skulle kallat dem i dag.

Diasporaarbetarnas sätt att vandra omkring och betjäna ett nätverk av grupper inom ett geografiskt stort område blev förebildligt för det västgötska knallarnas försäljningsverksamhet. De inspirerades av diasporaarbetarna och tillämpade med framgång deras metoder på det ekonomiska området.

Detta beskrivs bland annat av Ahlberger och Martin Åberg i bokens avslutande kapitel, ”Handel och Halleluja: Brödrakyrkan, knallarna och den kommersiella revolutionen 1750–1850”.

I bokens inledande kapitel undersöker Birgit Karlsson konsekvenser av herrnhutarnas ekonomiska organisation i Sverige, vilken ofta utgjordes av stiftelseformen. Kapitlet har titeln ”Tro och fastighetsförvaltning: Linhultska stiftelsen och Evangeliska brödraförsamlingen 1792–2017” och beskriver hur herrnhutarnas användning av stiftelsen som juridisk form lett till ett långsiktigt och självständigt församlings- och gudstjänstliv i Göteborg.

Övriga kapitel är skrivna av Hanna Bendz (”I sommar går jag till Frälsaren: Den idealiserade barndomen och skapandet av en religiös föreställningsvärld”), Per von Wachenfeldt (”Göteborg–Främmestad: Diasporaarbetaren som det sammanhållande kittet i en föränderlig värld”) och Thomas Magnusson (”Herrnhutism och kapitalism: Göteborgsföretagare 1780 och 1830”).

De behandlar olika aspekter av den kultur som herrnhutarna odlade tillsammans med den personliga väckelsekristendomen. Boken visar som helhet tydligt de positiva konsekvenser som en protestantisk väckelserörelse kan ha för företagande och ekonomisk tillväxt.

1727 utbröt en väckelse efter att sachsiska lutheraner, mähriska bröder och andra protestanter hade försonats och firat nattvard tillsammans i sockenkyrkan.

Litteratur

Herrnhutismen i Västsverige

Redaktörer: Per von Wachenfeldt och Christer Ahlberger

Artos Förlag

Infiltration mest effektivt mot religion

Ledare Mitt i högsommaren släpptes de nya resultaten från världens största undersökning av människors... lördag 19/9 00:00

Dyrare sprit och tobak ska stärka försvaret

Politik. Regeringen vill höja alkohol- och tobaksskatten. Höjningen ska betala en del av försvarets... fredag 18/9 13:20
E-tidning
Senaste magasinen

Ingenting kunde stoppa ungdomarnas lovsångsfest

Ung. “Vi vill ge dig ära, ära ...”, hördes på långa vägar från den välfyllda Torpladan, sensommaren...