Han har kommit och förkunnat frid för er som var långt borta och frid för dem som var nära.
Efesierbrevet 2:17

Världen idag

Kristendom betydelsefull när bibliotek växte fram

Under medeltiden byggde domkyrkor med tillhörande skolor upp bibliotek, och kyrkans koppling till de framväxande universitetsbiblioteken är obestridlig.

Upplysningstiden under 1700-talet kan ur bibliotekshänseende i stället ses som en intellektuell ”nedsläckningsperiod”. Faktum är att under denna period skedde den mest omfattande utrensningen av bibliotek, fram till andra världskriget.

Recension · Publicerad 00:00, 30 mar 2022

Till de institutioner som förtjänar att i högre grad beaktas inom ramen för diskussionen om kristendomens och kyrkornas civilisationsbyggande betydelse hör utan tvekan biblioteken.

En genomgång av det 15 sidor (!) långa sakregistret till en nyligen utgiven brittisk tegelstenstjock bibliotekshistorisk framställning visar vilken betydelsefull kraft kristen tro har varit bakom tillkomsten (och förvisso också tidvis förstörelsen) av betydelsefulla boksamlingar.

Få begrepp i sakregistret till Andrew Pettegrees och Arthur der Weduwens The library: A fragile history (Profile books) kan mäta sig med indexorden katolska kyrkan, katolicismen, protestantismen, reformationen och prästerskapet när det kommer till antalet sidhänvisningar.

Det som är ett faktum på europeisk, och i viss mån global, nivå gäller också för Sveriges del. Medeltidens kloster utgjorde bildningssäten längst uppe i Nordeuropa. Biblioteket i Vadstena, som nådde ett omfång om hela 1 400 handskrifter, har betecknats som det medeltida Nordens viktigaste kulturhärd.

Kring domkyrkor och till dessa kopplade skolor växte betydelsefulla bibliotek upp. Kyrkans koppling till de läroverks- och det universitetsbibliotek som etablerades på 1600-talet är obestridlig.

För 1700- och 1800-talens del märks den institutionaliserade kristendomens betydelse i form av socken- och församlingsbibliotek.

Stora delar av detta kulturarv är emellertid för alltid borta. Till exempel gick många litterära skatter förlorade när reformationen gjorde rent hus med de konvent och kloster som fanns i svenska städer och på landsbygden. Med undantag för en riklig samling bevarade handskrifter från Vadstena finns bara enstaka exemplar kvar av de volymer som en gång fyllde bokkistor i monastiska gemenskaper.

Den svenska bibliotekshistorien faller väl in i ett internationellt mönster.

I en historisk översiktstext konstaterade en gång den danske bibliotekarien och egyptologen H O Lange, att ”Bibliotekhistorien handlar för äldre tiders vidkommande om de oerhörda förluster som mänskligheten lidit … genom människornas vandalism, fanatism och likgiltighet”.

När Lange fattade pennan låg andra världskriget och den efterföljande sovjetiska de facto ockupationen av stora delar av Europa ännu i framtiden. Med eftertryck demonstrerade de totalitära samhällssystemen att av vandalism och fanatism orsakade förstörelser av boksamlingar inte är något som den moderna människan kan friskriva sig ansvar ifrån.

Ingen epok i mänsklighetens historia har blivit vittne till en så omfattande förstörelse av böcker och bibliotek som det under sex år pågående andra världskriget. Efter 1945 rensande de sovjetstödda kommunistregimerna i Östeuropa ut miljontals för dessa tyrannvälden farliga böcker. Samma sorts ideologiskt betingade städprocesser hade nationalsocialisterna gjort sig skyldiga till.

Langes tredje faktor bakom de historiska destruktionsprocesserna utgjordes alltså av likgiltighet. Kallsinnighet inför boksamlingar som upparbetats med stor möda utgör ett viktigt tema i Pettegrees och der Weduwens på många sätt storartade bok The library.

Författarna, som båda är verksamma vid Saint Andrews University, konstaterar att ett ständigt återkommande problem i samlandets historia – från det mytomspunna biblioteket i Alexandria fram till vår egen tid – är att ”ingen engagerar sig lika mycket i en boksamling som densammas upphovsman”.

Av litteratur uppbyggda skattkammare har försummats, förfallit och förstörts efter det att dess ursprunglige vårdare har gått ur tiden. Det gäller samlingar i enskild såväl som i institutioners ägo.

Bibliotekens sårbarhet är, som bokens undertitel anger, huvudspåret när Pettegree och der Weduwen med enorm beläsenhet och osviklig känsla för att synliggöra historiska processer med väl valda exempel guidar sina läsare genom tusentals år av biblioteksbyggande och dito förstörelse.

Bibliotek är emellertid inte bara en utsatt kulturinstitution, utan också en slitstark och överlevnadsduglig företeelse. Pettegree och der Weduwen framhäver att katastrofer följs av återkomster. Gång efter annan.

Dispositionen i The library: A fragile history bygger på en fruktbar kombination av en tematisk och en kronologisk ansats. Likt bättre föreläsare gör författarna till synes improviserade utflykter från en historisk period till en annan i akt och mening att peka på paralleller mellan olika epoker.

Till exempel ställs romarrikets bokplundrande officerare sida vid sida med biblioteksrov utförda av Gustaf II Adolfs segerrika arméer. Den tematiska principen ger varje enligt kronologins logik inplacerat epokkapitel ett antal lätt urskiljbara huvudlinjer.

Essensen i ett tidevarv fångas elegant i fyndiga rubriker, flitigt begagnade ögonblicksbilder och rent skönlitterära tekniker. Till levandegörandet av bibliotekshistorien bidrar inte minst bokens många personhistoriska perspektiv.

Att bibliotekshistorien kan berika vår samlade historiska förståelse, och öppna våra ögon för andra perspektiv än de som ryms i politisk och intellektuell historia, görs tydligt av Pettegrees och der Weduwens bok.

Betecknande är rubriken ”Illiberal enlightenment” (ung: intolerant upplysning) i framställningen av 1700-talets historia. Den annars som ljusets epok beskrivna upplysningen visar sig ur ett biblioteksperspektiv vara en period präglad av förstörelse.

Pettegree och der Weduwen skriver om ”den mest omfattande utrensningen av bibliotek fram till andra världskriget”. Precis som under reformationen är det klosterbibliotek som står i centrum för förstörelsen, men denna gång på katolsk mark.

Hårdast fram gick den österrikiske kejsaren Joseph II, vilken som ett led i ett reformprogram lät upplösa hela 700 monastiska gemenskaper. Franska revolutionen var likaledes en period av storskalig biblioteksförstörelse. Till ljudet av slagorden frihet, jämlikhet och broderskap konfiskerades eller förstördes otaliga adels- och klosterbibliotek.

I förhållande till vårt lands storlek och med tanke på dess geografiska placering i en av Europas utkanter intar Sverige en förhållandevis framträdande position bland de nationer som ägnas uppmärksamhet i Pettegrees och der Weduwens bok, detta i kraft av stormaktstidens litterära krigsbyten.

Fokus i The library ligger emellertid givetvis på västerlandets stora kulturländer – England, USA, Tyskland, Frankrike och Italien – samt på Nederländerna. Det är inte för intet som författarduon tidigare tillsammans har utgivit The bookshop of the world: Making and trading books in the Dutch golden age.

Detta faktum märks även i intresset för frågor som rör böckernas väg till biblioteken: Boklådor, bokmarknader, auktioner och distributionsvägar behandlas frekvent och ingående.

The library: A fragile history är en av berättarglädje sprudlande, och av breda kulturhistoriska referensramar och bildning präglad, 414 sidor lång monografi.

Boken har varit en fröjd att läsa.

Till exempel gick många litterära skatter förlorade när reformationen gjorde rent hus med de konvent och kloster som fanns i svenska städer och på landsbygden.

Litteratur

The library: A fragile history
Andrew Pettegrees och Arthur der Weduwens
(Profile books)

KD vill att polisen dna-testar vid utlänningskontroller

Politik. KD vill återuppliva Reva-projektet med skärpta inre utlänningskontroller, säger partiledaren Ebba... lördag 13/8 17:00

V vill se ”svenska elpriser” – utmanar EU:s konkurrenslag

Energipolitik. Vänsterpartiet vill införa ett lägre pris för svenska elkonsumenter och behålla marknadspriset för... lördag 13/8 12:00

Förvirrande när kristna ledare kallar muslimer ”trossyskon”

Ledare I ett pluralistiskt samhälle med en mångfald av religioner och livsåskådningar sida vid sida blir... lördag 13/8 00:00

Vårt aktiva ja och nej är avgörande nycklar i Guds rike

Ledare ”Ert ord ska vara ’ja’ eller ’nej’. Allt därutöver kommer från den onde” (Matt 5:37). Jesu ord är... fredag 12/8 00:00

”Tack vare er har jag lärt känna Jesus”

Inför söndag När jag skriver detta är det mitt i semestern. Flera veckor av att få koppla av, uppleva saker,... torsdag 11/8 00:30

Saklig ideologisk debatt behövs inför valet

Ledare I dag är det exakt en månad kvar till valet. De gångna fyra årens rikspolitik har främst känts som... torsdag 11/8 00:20

Låt oss välsigna och hedra alla lärare

Andakter av Carl-Erik Sahlberg. Det här är sista söndagen innan skolan börjar. Sex–sjuåringarna, som ska börja skolan, undrar hur... lördag 13/8 00:00
E-tidning
Under perioden 20 juni–19 augusti är kundtjänst endast öppen vardagar kl 10–12.
Magasin
Senaste avsnitten:
Följ Världen idag i sociala medier