Ända sedan debuten 2016 har Josefina Gniste blivit synonym med nya svenska lovsånger. I dag är hon också Sveriges mest streamade individuella lovsångsakt, med ett par sånger som knåpat ihop en bra bit över en miljoner lyssningar. Ytterligare låtar har sexsiffriga summor i antalet lyssningar.
Men så är det inte heller några dussinsånger som Josefina Gniste har släppt – oavsett om hon själv varit med och skrivit låtarna eller om det är översättningar. Låtar som ”O prisa högt”, ”Din trofasthet” och ”Jag vet vilka tankar” är bara några exempel på låtar som gjort, och fortsätter göra, avtryck.
Men det senaste albumet, ett livealbum från 2020 borträknat, är nu fem år gammalt, vilket gör att tredje studioalbumet Djupare måste anses vara en synnerligen efterlängtad release.
Till albumet har tio låtar plockats fram, dels i nära samarbete med ett antal låtskrivare och tillsammans med producenten Johan Åsgärde, och dels i form av ett par översättningar.
Djupare får en rivstart redan i öppningsspåret ”Kom prisa Gud” som är en rejäl dos av glädjefylld upptempo-lovsång och som torde passa lika bra i en söndagsgudstjänst som för en barnkör som vill ha smittande energi i sin repertoar.
Den lite nyare bilden av Josefina Gniste återkommer även i spåret Mathias Ekelyck-samarbetet ”Allt är möjligt”, som låter en hel del disco à la Carola med sitt pumpande tempo. Två energirika låtar som bidrar till ett bredare utbud i hennes musikaliska palett.
Men här finns också låtar som doftar av en ”klassisk” Gniste som vi lärde känna på de två första albumen. Både ”Förlåten” och ”Intimitet” är två starka, innerliga och berörande lovsånger som växer för varje lyssning.
”Nåd” är även den innerligt vacker, och översättningen av Charity Gayles lovsångssuccé ”I speak Jesus” – på svenska ”Proklamera namnet Jesus” – är både efterlängtad och varsamt och vackert hanterad i översättningsprocessen.
Men två låtar lyckas sticka ut extra mycket på albumet.
Dels är det ”Torka dina tårar”. Berättelsen i musikform om hur Maria går till Jesu grav och finner graven tom, är rent mästerlig. Den kan tyckas börja lite stillsam, men det är en låt som likt en tsunami växer sig starkare ju längre tid av den som passerar. Det är en, minst sagt, pampig sång där Josefina Gnistes röst bär upp den på ett magnifikt sätt.
Men också den nyskrivna lovsången ”Ingen är helig som Herren” griper tag lite extra. Än en gång en fantastisk text, än en gång en lovsång som går rakt in i hjärtat. När den halvvägs in övergår i de klassiska textraderna ”Hela jorden är full av din härlighet” växlar den upp ytterligare och får en ny dimension; lite som ”ta två, betala för en”.
Djupare är en bred palett av låtar. Förkunnande, dansant, glädjefylld, lovsjungande, tillbedjande, innerlig och berörande, om vart annat och in i varandra. Det är, återigen, inga dussinsånger – det är återigen ett starkt album.
Den enda svagheten är möjligen att de tio låtarna hade kunnat få ytterligare några kompisar – men det är å andra sidan mest ett önsketänkande om att få än fler nya sånger att njuta.