Om judarnas historia har det skrivits många böcker, och i den här får vi komma i kontakt med den genom en persons liv, nämligen Herman Friedländer (1842–1920). Samtidigt får vi också inblickar i en av de mest expansiva perioderna i den svenska historien: slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, den stora omvandlingens tid på många områden.

Boken är alltså inte bara en berättelse om en enskild judisk person, utan om ett samhälle i förvandling.

Den förste juden som kom till Sverige var Aaaron Isak, som anlände 1774 genom att kung Gustav III öppnade för judisk invandring. Han bosatte sig i Gamla stan i Stockholm, men levde ett ganska undanskymt liv på grund av folkligt motstånd mot judar. Efter Gustav III:s död blev det ännu kärvare, och antisemitismen gjorde det svårt för den nu lilla judiska befolkningen.

Undan för undan upphävdes de restriktioner som rådde, och 1860 fick judar bosätta sig var de ville. År 1863 blev äktenskap mellan judar och svenskar tillåtet.

Herman Friedländers morfar, Heyman Schück, kom till Sverige 1802, gifte sig, fick tio barn och startade textilindustri. Politiska och ekonomiska reformer i samhället gjorde att det judiska inflytandet ökade alltmer. Hermans far, Siegmund, blev delägare i Schücks företag och när Herman var 25 år gammal fick han ta över företaget H Schücks Enka.

Flera judar har spelat en viktig roll för det svenska samhällets utveckling, såsom familjen Bonnier och grundaren av NK, Josef Sachs.

Herman var entreprenör och när han samlat tillräckligt med kapital blev han också rikskapitalist med engagemang i olika företag, främst i Bulten i Hallstahammar, där han var kassadirektör och ekonomichef i 46 år. I boken skildras Hermans betydelse för utvecklingen av företaget och också dess historia till nutid.

Herman var även en stor konstkännare och konstsamlare, och var god vän med Carl Larsson och Anders Zorn. Efter Hermans död donerades 22 verk till Nationalmuseum. Herman var därtill en stor donator till olika ändamål, bland annat till utbildning och forskning, handel och företagsamhet.

Han medverkade också till att Judiska pensionärshemmet, Judiska sjukhemmet och äldreboendet Judiska hemmet kunde upprättas, beläget i Hammarbyhöjden i södra Stockholm.

Herman Friedländer avled den 15 februari 1920 i en ålder av 78 år och ligger begravd på Norra judiska begravningsplatsen i Solna. Vid hans begravning hölls griftetalet av rabbin Marcus Ehrenpreis.

Schücks bok ger en god inblick i judarnas historia i Sverige och vad en enskild, engagerad människa kan åstadkomma genom ett liv i hårt arbete och utgivande kärlek. Den är också rikt illustrerad, vilket förhöjer läsvärdet.