Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Vi behöver frimodigt tala om kristna ideal

Opinion · Publicerad 00:01, 30 aug 2013

Värderingar och livsstil på samlevnadens område har förändrats dramatiskt om vi jämför med 50–60 år tillbaka. Då ansågs det vara självklart att ett sexuellt parförhållande handlade om ett äktenskap mellan en man och en kvinna, och att ambitionen var att det var livslångt. Sedan kom den sexuella revolutionen på sextiotalet som bland annat öppnade upp för samlevnad utan äktenskap och samkönad samlevnad.
Den kristna kyrkan höll länge fast vid sin linje om äktenskapet mellan man och kvinna som den enda legitima samlevnadsformen, men Svenska kyrkan har gått i spetsen att luckra upp värderingarna enligt tidsandan.
Hur ska vi som kristna förhålla oss till denna nya värld? Som kristen är man kallad­ att älska alla människor oavsett hur de lever. Det gäller självklart familjemedlemmar, släktingar, grannar och arbetskamrater. Vi får aldrig som kristna ställa krav på människor att de ska leva som vi för att få vår vänskap och kärlek.

Däremot är det väldigt viktigt hur vi som kristna ledare talar om samlevnadsfrågor och sexualetik i detta nya klimat. Vill man hålla fast vid en biblisk standard måste man peka med hela handen, och ständigt lyfta fram Guds plan och tanke med det livslånga, trogna förbundsförhållandet mellan en man och en kvinna. Självklart måste det kombineras med själavård och vägledning i församlingarna där vi hjälper människor att komma rätt i sina liv på detta område. Vår kamp med livet och våra misslyckanden måste hanteras varsamt och kärleksfullt i församlingarna.
Men släpper vi taget i förkunnelsen och värderingarna så tappar vi greppet och sekulariseringen tränger in i den kristna församlingen. Det är uppenbart att inställningen till samkönad samlevnad och samlevnad utan äktenskap har liberaliserats i svensk frikyrklighet under de senaste 25 åren.
En del tycker inte att detta är ett problem. Jag tycker att det är ett stort problem. Att bryta mot Guds normer drabbar oss människor. Mycket lidande följer i äktenskapsupplösningens fotspår.

Men en uppluckrad kristen sexualetik har en djupare andlig betydelse. Våra kroppar är skapade till att vara Guds tempel. Vi är kallade till att ära Gud med våra kroppar. Därför säger Paulus att det är extra allvarligt att synda med sin egen kropp. Att förstöra och vanhelga Andens tempel kan vi göra på många sätt. Det kan handla om missbruk av alkohol, läkemedel och droger, det kan handla om frosseri, det kan handla om för mycket arbete och för lite sömn, det kan handla om miljöförstöringen och alla kemikalier som släppts loss i naturen som skadar våra kroppar, men det handlar också om vår sexualitet. I stället för att föraktfullt och nedvärderande tala om "underlivsteologi" och "underlivsfrågor", som vissa liberalteologer började göra på sjuttiotalet i sexliberalismens fotspår – ska vi tala om kroppens teologi.

Ibland hävdas att vi kristna talar för mycket om sex. Jag tror att det förhåller sig precis tvärtom. Det är inte kyrkan som lyft fram homosexfrågan, utan vi jagas med blåslampa av samhället för att ändra våra värderingar. I den kristna kyrkan behöver vi frimodigt tala om våra kristna ideal och undervisa om hur vi ska leva våra liv i Kristi efterföljd. Därför behövs ett kristet ledarskap som pekar med hela handen i riktning mot Bibelns standard.

Rätt ska vara rätt om mänskliga rättigheter

Ledare Det talas mycket om mänskliga rättigheter i dag. Det är bra. FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna har precis firat 70 år, och de 30 punkter...