Jag längtar efter din frälsning, Herre, din undervisning är min glädje.
Psaltaren 119:174

Världen idag

Stefan Swärd: Viktigt att försvara kärnfrågorna

Opinion · Publicerad 00:00, 30 okt 2013

Den kristna kyrkan är alltid en generation från utplåning. Om vi inte lyckas överföra tron och kristna läran till nästa generation, då finns det inte något kvar. Därför är väckelse och andlig förnyelse i varje generation en livsnödvändighet, men också att man lär sig Bibelns innehåll och förstår grunderna i den kristna tron. Den första kristna kyrkan var konstant utsatt för attack och de svåraste attackerna var de som kom inifrån, från dem som ville omtolka kärnan i kristna tron. En kamp var mot judaiseringen och att lagen som frälsningsväg skulle krypa tillbaka in i den kristna kyrkan. En annan kamp var med gnosticismen, som ville luckra upp den kristna läran. Breven i Nya testamentet är präglade av denna kamp för evangeliets äkthet.

Samma brottningskamp lever vi med i vår tid. Därför måste vi våga ställa de raka frågorna och kritiskt granska vad kristna ledare säger, och vi har rätt och skyldighet att pröva det som sägs utifrån Bibeln och hur kristna kyrkan genom historien har tolkat Bibeln. Man måste här skilja på frågor där vi kristna kan ha olika uppfattningar, och frågor som utgör själva kärnan och grunden i den kristna tron. Frågor som inte är förhandlingsbara och där vi inte kan kompromissa.

Frågorna till nyvalde ärkebiskopen om synen på jungfrufödseln är exempel på viktiga frågor som måste ställas. Läran om hur Gud blev människa, finns med i alla de klassiska trosbekännelserna, och något som alla kristna kyrkor är överens om. Det är kring dessa kärnfrågor som villfarande sekter som till exempel Jehovas vittnen avviker.

En annan fråga som debatteras både i USA, England och Sverige handlar om synen på korset och försoningen. När den liberala teologin slog igenom på 1800-talet som en följd av upplysningen medförde det att de grundläggande kristna lärorna började ifrågasätta från teologiskt-akademiskt håll. Inte minst läran om de eviga straffen och Jesu seger på korset.

I svensk kristenhet inträffade den stora försoningsdebatten på 1870-talet när Missionsförbundets ledare PP Walden­ström ifrågasatta den traditionella svenskkyrkliga lutherska förkunnelsen om Jesus som gav sitt liv för vår frälsning, och som därmed blidkade Guds vrede och tog på sig domen över vår synd i vårt ställe. Waldenström betonade att det inte var Gud som behövde försonas, det var människan som behövde försoning. Gud har aldrig upphört att älska oss, menade han.
Waldenström höll sig ändå inom lutherska ramar för kristen tro. Han insåg syndens allvar. Han förstod att syndens lön är döden. Gud dömer synden. Men Waldenström underskattade allvaret i den skilsmässa som synden skapat mellan Gud och människa. Det behövdes en för­soning från båda hållen. Gud dömer synden, och visar vrede över synden. Och han älskar människan och vill inte att någon ska förgås.

Det var detta som var anledning till korset. Gud själv blev människa. Gud själv tog på sig vår synd, vår död, vår skuld, förbannelsen, alla syndens konsekvenser. För att vi genom tro och av nåd skulle få del av alla Guds rikedomar. Detta är evangeliet. Det behöver förkunnas, predikas, under­visas och förklaras i vår tid.

Stefan Swärd
twitter.com/stefansward

Religionsfrihet nämndes inte i utrikesdeklarationen

Utrikespolitik. För första gången på flera år nämns inte frågan om religionsfrihet eller religiösa minoriteter i... onsdag 24/2 17:00

Linde pressades om bistånd till Islamic Relief

Utrikespolitik. Iran, Turkiet, svenskt bistånd och ett eventuellt svenskt Natomedlemskap var några av de många... onsdag 24/2 16:50

Biverkningar av mindfulness en viktig väckarklocka för Sverige

Ledare 20 000 personer med sviter av mindfulness hörde förra året av sig till organisationen Cheetah House... torsdag 25/2 00:10

Framgång är inte mätbara resultat, utan äkthet och trohet inför Gud.

Inför söndag 1 Mos 32:22–31 Det blir ingen vändning utan omvändelse. Det blir ingen förändring i samma gamla... torsdag 25/2 00:00

Hur kan vi hjälpa vår son som har ångest?

Familjefrågan. Vår son som är 25 år har mycket ångest. Under mellanstadiet och högstadiet blev han mobbad. Han bor...
Följ Världen idag i sociala medier