”Ni ska vara heliga ty jag är helig”

När Jesaja i en vision får se Gud beskrivs det som en minst sagt omtumlande upplevelse. Profeten beskriver Gud som universums absoluta centrum som tronar på en "hög och upphöjd  tron". Han får även se himmelska varelser som omger den högste och de ropar ständigt: "Helig, helig, helig är Herren Sebaot". Det hebreiska ordet för helig i grundtexten är "kadosh" och det betyder "avskild". Ordet kopplas här och genom hela Bibeln ihop med en beskrivning av Gud som absolut unik och därmed den Ende som är värd vår tillbedjan. Paulus beskriver Gud som unik på följande sätt i 1 Tim 6:15-16: "..han, den salige, ende Härskaren, konungarnas Konung och herrarnas Herre, som ensam är odödlig och bor i ett ljus dit ingen kan komma".
Visionen av den Helige får Jesaja att instinktivt förnimma att han själv är i behov av rening: "Då sade jag: Ve mig jag förgås! Ty jag är en man med orena läppar...". Den helige Guden lämnar inte Jesaja åt sitt öde utan tvärtemot meddelar och ingjuter Gud sin egen förlåtelse till den bävande profeten. Detta föder å sin sida en stor frimodighet hos Jesaja som nu anmäler sig som frivillig att bära Guds budskap till ett vilset folk.
Detta Gudsmöte glömde säkert profeten aldrig. Han fick genom uppenbarelsen av den Helige både en förnyad vision av Guds upphöjda och genomträngande helighet och förlåtande och befriande nåd på samma gång!