Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Foto: Hasse Holmberg / TT

Lukas Berggren: Rättsskydd för drömmar

Opinion · Publicerad 00:01, 20 mar 2015

En norsk man, som har blandat abortpiller i sin tidigare flickväns dricka, fick sin dom i veckan. Sex års fängelse blev straffpåföljden, och dessutom 200 000 norska kronor i skadestånd. Kvinnan var gravid i tolfte veckan och var fast besluten att behålla barnet. Hon var dessutom emot abort. Domen, och rapporteringen i anslutning till domen, väcker en rad intressanta principiella frågor.

I både Norge och Sverige är aborten fri upp till tolfte graviditetsveckan. Kvinnan ifråga hade därmed laglig rätt att göra abort om hon hade velat. Men nu ville hon inte det, utan det var en annan person som genomförde aborten, mot hennes vilja. Hur den skillnaden uppfattas av en domstol är förstås intressant. Birthe Eriksen, vid juridiska fakulteten i Bergen, noterar att storleken på skadeståndet motsvarar ersättningen vid dråp. Men det är inte mord eller dråp, konstaterar den svenske kollegan, tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem. "För att dömas till mord eller dråp krävs det att en människa är född.", säger han till Världen idag. Och så är det ju.

Sven-Erik Alhem tror att motsvarande händelse i Sverige åtminstone skulle betraktas som synnerligen grov misshandel och vållande till kroppsskada. Det är intressant i sig. Men han säger också något annat, ännu mer intressant. Nämligen att en domstol skulle ta hänsyn till att kvinnan inte får föda sitt barn och att domstolen skulle se det som en försvårande omständighet. "Han har berövat kvinnan möjligheten att framföda ett barn hon vill framföda, ett levande foster får inte chansen och mamman får inte chansen att uppleva det livet", och konstaterar att brottet därför hade haft ett "enormt straffvärde" i en svensk domstol.

Vad blir slutsatsen av detta? I ett liknande svenskt fall skulle mannen dömas, inte för något han har gjort mot barnet, utan mot kvinnan. Därför blir det kroppsskada och misshandel, snarare än dråp eller mord. Men han får dessutom ett högre straff för att ha berövat kvinnan en möjlighet, en chans att uppleva ett nytt liv. Den enda rimliga slutsatsen blir att mannen ifråga, åtminstone om det hade skett i Sverige, skulle ha dömts för att ha krossat kvinnans drömmar.

Tydligare än så kan inte det absurda i vår kulturs syn på det ofödda livet sammanfattas. Det ofödda barnet värde hänger på hur önskat det är. Födda människors drömmar och längtan efter barn värderas högre än ofödda människors liv. Vi har rättsskydd för drömmar, men inte för ofödda barn.

Domen talar om ett ofött "barn", inte om ett "foster", en "cellklump" eller ett "livmoderinnehåll", som annars är vanligt. Det är också värt att notera språkbruket i media, angående det liv som fanns i kvinnans mage. I såväl svensk som norsk media används ordet "barnet" i rapporteringen. "I rätten förklarade mannen att han var tvungen att ge kvinnan abortmedel vid två olika tillfällen eftersom hon inte miste barnet första gången", skriver Aftonbladet. "När hon inte förlorade barnet blandade han en smoothie med medlet i", står det i Expressen. "Hon fick kraftiga smärtor och förlorade barnet i tolfte veckan", heter det i SVT.

Inkonsekvensen i abortfrågan gör sig påmind på nytt. Om samma liv hade avslutats av kvinnan, hade det benämnts foster. Nu kallas det i stället för barn. Skillnaden i språkbruk handlar återigen inte om barnet i sig, utan om huruvida det är önskat. Värdet ligger således i betraktarens, eller snarare i mammans, öga.

Till sist. Sven-Erik Alhem menar att straffvärdet troligen hade ökat på grund av att "ett levande foster inte får chansen". Kanske är det så. Men det skulle i så fall uppenbara ytterligare en inkonsekvens i vår syn på de ofödda. Varje abortsituation handlar nämligen om just detta: att ett levande foster inte får chansen.

Lukas Berggren
twitter.com/lukasberggren

Estoniadrabbade får inte rätt till skadestånd

En fransk domstol säger nej till skadeståndskraven på de företag som byggde och inspekterade olycksfärjan M/S Estonia, uppger AFP. 852 personer omkom...

Politiska experiment – förödande för familjer

Ledare Vi vet att även om det finns en stabilitet och självläkningsprocess inbyggd i det ekologiska systemet så kan balansen rubbas. Ingreppen kan bli så...