Överge inte visheten och den kommer att bevara dig. Älska den och den skall beskydda dig.
Ordspråksboken 4:6

Världen idag

Lukas Berggren: Har pappan blivit betydelselös?

Opinion · Publicerad 00:02, 15 aug 2014

Männens och fädernas roll är ifrågasatt nu för tiden. En del verkar tycka att det vore bättre om männen avskaffades helt och hållet. Tidigare talade många politiker om barns rätt till sin mamma och pappa. Nu talar man möjligen om barns rätt till föräldrar, men mer om barns behov av vuxna förebilder. Föräldrarollen försvagas, mamma och pappa ersätts med alltmer diffusa begrepp. Allra mest handlar de politiska förslagen om vuxnas rätt till barn.
Det senaste förslaget är kravet på insemination för ensamstående. Enligt den utredning som regeringen har tagit emot ska lagändringen genomföras den 1 juli 2015. Men först ska förslaget ut på remiss och sedan lär det bli debatt. Kristdemokraterna står ensamma i regeringen i den här frågan, men har lovat att blåsa till strid. Det är bra. För förslaget innebär att man aktivt lagstiftar bort barnens rätt till en närvarande pappa.

Ann-Britt Grünewald, som under tjugo års tid var fängelsedirektör på Österåkersanstalten och som dessutom var med i det feministiska nätverket Stödstrumporna, får i en radiointervju från 2011 en intressant fråga. "Men har du träffat på någon fånge genom alla år som faktiskt har haft en bra uppväxt, eller framför allt en bra relation till sin pappa?", frågar reportern på SR. Grünewalds svar är tydligt. "Alltså, det finns enstaka fall som påstår det, men jag har haft väldigt svårt att tro dem", svarar hon.
Här sitter alltså en fängelsedirektör, med ett långt liv av kontakter med de allra grövsta fängelsekunderna i vårt land. Hon kan inte komma på en enda av dessa som inte har haft en dålig relation till sin pappa. Inte bara till någon av sina föräldrar. Inte bara till en vuxen förebild. Utan till pappan.

Men är det verkligen så noga att det är just pappan? Som feminist säger hon även andra intressanta saker i intervjun. "Nu är det ju så att vi föds till män och kvinnor och det är nog någon mening med det." Sådant som brukar få Fi-folket att hålla långa utläggningar om "det sociala könet" och ställa krav på "mer genusteori i förskolan". Grünewald verkar tänka annorlunda. Men så pratar hon inte heller om teori, utan om verklighet. Och i verkligheten har tydligen pappan sin unika betydelse. I verkligheten har ett barn inte bara behov av "föräldrar" eller "vuxna förebilder", utan av sin mamma och pappa. Tänk vad verkligheten är gammaldags och har svårt att anpassa sig efter de senaste teorierna.

Det Grünewald säger är inte att alla killar med frånvarande fäder blir kriminella. Ingen skuld ska läggas på alla de ensamstående mammor som utför heroiska insatser varje dag. Men det hon faktiskt säger är det omvända. Att alla kriminella, möjligen med något undantag som hon själv betvivlar, har en dålig eller obefintlig relation till sin pappa. Det finns alltså ett mönster, en gemensam faktor. Vill vi se färre unga män hamna snett, i kriminalitet och droger, behövs fler närvarande fäder. Att lagstifta bort pappan är ett steg i helt fel riktning. "Det är inte så att farsorna har rätt till sina barn, utan det är barnen som har rätt till sina farsor", säger Ann-Britt Grünewald.

Det borde följaktligen ligga i samhällets intresse att värna kärnfamiljen. Barns rätt till sin mamma och pappa. Att minska antalet skilsmässor och att göra det lättare för familjer att få tillvaron att gå ihop. I stället handlar de politiska förslagen om att lagstifta bort pappan. Som förslaget om insemination för ensamstående. Det krävs säkert många och långa genusteoretiska kurser för att landa i sådana slutsatser. Men också obefintliga studier av den krassa verkligheten. Det är sorgligt att många av de politiska förslagen handlar mer om att värna vuxnas rätt till barn, än barns rätt till mamma och pappa.
Ann-Britt Grünewald sammanfattar det väldigt väl: "Det är ju det som är att vara vuxen, att kunna sätta barnets behov före sina egna". Och utifrån det kan man konstatera att den politiska debatten många gånger är infantil. En del politiker behöver kanske mogna. Växa upp helt enkelt. Och kanske börja med att lyssna på de som lever mer i verkligheten än i genusteoriernas förtrollade värld.

Lukas Berggren
twitter.com/lukasberggren

Storgåva från megakyrka ska rädda ofödda

Abort. En amerikansk megakyrka vars pastor kunde ha aborterats av sin mor, har donerat 50 000 dollar – drygt 460 000 kronor, till ett rådgivningscentrum för...

Paulus brev hyllades av författare i Sveriges Radio

Media. Vi behöver Paulus mer än någonsin. Det skriver författaren Mattias Hagberg i en essä som publicerats av Sveriges Radio. I texten finns både bibelord...