Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Bevara äktenskapets kampanj 2007 och Sverigedemokraternas kampanj 2015. Foto: Världen idag arkiv och Pi Frisk / SvD / TT

Lukas Berggren: Det kallas visst demokrati

Opinion · Publicerad 00:00, 7 aug 2015

Året var 2007 och jag var relativt ny på jobbet för Svenska Evangeliska Alliansen (SEA). Under flera år samlade vi stora delar av kristenheten, och även många andra, i kampanjen Bevara Äktenskapet. Vi opinionsbildade för en klassisk syn på äktenskapet – som en förening mellan en man och en kvinna. Bakgrunden var de allt mer högljudda kraven på att göra äktenskapet könsneutralt.

Hösten 2007 skulle Moderaterna, det största regeringsbärande partiet, fatta beslut om sin väg i frågan. I samband med deras partistämma i Gävle bestämde vi oss för att genomföra en stor annonskampanj i Stockholms tunnelbana. ”Bevara Äktenskapet – mamma, pappa, barn” var budskapet på affischerna. En opinionsyttring för då gällande svensk lagstiftning.

Harmlöst, tyckte många. Flera av de som trots allt inte gillade budskapet, stödde ändå vår principiella rätt till yttrandefrihet. Men inte alla. Omedelbart startades grupper på Facebook, som uppmanade människor att slita ner affischerna. Inom loppet av ett par dagar var alla affischer nerrivna. Media svämmade över och debatter anordnades i både radio och tv. Samtliga debatter hade en sak gemensamt; de behandlade inte den egentliga sakfrågan – huruvida könsneutrala äktenskap var en bra eller dålig idé. Det enda som debatterades var om vi hade rätt att uttrycka vårt budskap i det offentliga rummet. Flera debattörer och politiker menade att vi inte borde ha den rätten.

Felix König, som då var andre vice ordförande för RFSL Ungdom, uttryckte det kanske tydligast: ”Jag vill inte behöva se homofoba och värdekonservativa budskap i det offentliga rummet.” Nej, det är jobbigt med demokrati ibland. Ett ironiskt faktum i sammanhanget är att Felix König nu är politiskt sakkunnig hos kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP). Den bristfälliga kunskapen om de demokratiska spelreglerna verkar inte ha utgjort en belastning för tjänsten.

Samtidigt gick våra telefoner varma. Vår hemsida släcktes ned av hackers. Tunnelbaneförarnas fackliga företrädare ansåg att vår annonskampanj utgjorde ett arbetsmiljöproblem för deras medlemmar. Många lät meddela, företrädesvis via e-post, att vi var både intoleranta, homofober, fascister och en hel del annat mindre smickrande. Toleransens stolta anförare menade att vi var så intoleranta att vi egentligen borde drivas ut ur landet. Det ska medges att det var aningen svårt att ta till sig deras självuttalade tolerans, kärlek och medmänsklighet i störtfloden av okvädesord. Många skulle nog ha uppfattat deras sätt att uttrycka sin kärlek som lätt burdust. Men de kanske tänker som de brukar skandera; ”all kärlek är bra kärlek”.

Den här gången är det Sverigedemokraterna som har annonserat i tunnelbanan. Budskapet – att vända sig till turister och be om ursäkt för alla tiggare som sitter på våra gator – tycker jag är osmakligt. Det andas populism. De verkar vara mer inriktade på att skämmas över tiggarna än att faktiskt hjälpa dem. Jag gillar det inte. Men det är jag. För samtidigt måste jag konstatera att 49 procent av svenskarna vill förbjuda tiggeri. Och kampanjen kan knappast utgöra hets mot folkgrupp. Som juridikprofessor Mårten Schultz uttrycker det: ”… det är ett oskick att använda sig av juridiken för att göra politiska poänger av rättsligt irrelevanta händelser.” Osmakligt, om du frågar mig, men knappast olagligt alltså. SD har sin fulla frihet att yttra sina åsikter, andra har sin fulla frihet att yttra andra åsikter. Demokrati, kallas det visst.

Men vad händer? Cirka 200 personer stormar Östermalmstorgs tunnelbanestation, sliter ner affischerna och kastar en massa ägg mot polisen. Det, mina vänner, är både olagligt och osmakligt. På den föregående demonstrationen visades, enligt Aftonbladet, plakat med texten ”För ett Sverige fyllt av kärlek där vi hjälper varandra.” Vad sägs om att sluta upp med er kriminalitet, respektera vår demokrati och att lära er att äggkastning inte är ett uttryck för kärlek? Det vore till stor hjälp för oss andra.

Lukas Berggren
twitter.com/lukasberggren 

Prisade evangelister hyser hopp för Sverige

Prisceremoni. För elfte gången har Evangelistfonden delat ut stipendier till Årets evangelister. – Ingen kan ensam förändra hela världen. Men om vi alla vinner en...

Trettio år i fängelse för ett förlorat barn

Ledare Lagstiftning Trettio år är en lång tid för den som sitter i fängelse. I Sverige är det ett straff som så gott som aldrig utdöms. Snitt-tiden i fängelse för så...