Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Lukas Berggren: Är Sverige en sekulär sekt?

Opinion · Publicerad 00:00, 12 okt 2015

I onsdags kväll sändes den sjunde delen av programmet ”Den enda sanna vägen” i SVT. I presentationen av programmet står det att läsa: ”Vem vill vara med i en sekt? Hur är det att leva som troende i ett strängt religiöst samfund? Och vad händer om man vill lämna gemenskapen?”. Scientologikyrkan, Moonrörelsen och Jehovas vittnen finns bland annat med i programmet. Men nu också Livets ord. En del har påpekat att programmet aldrig uttryckligen kallar Livets ord för en sekt. Må så vara, men genom att klumpa ihop dem med verkliga sekter och genom att introducera programmet på ovan nämnda sätt medverkar man förstås till att befästa sektstämpeln. Sällskapet och sammanhanget gör intentionerna tydliga. Alldeles nyligen svingade även Aftonbladets ledarskribent Daniel Swedin sektstämpeln mot Livets ord.

Det blir aningen magstarkt att titta på programmet. Man kastas mellan berättelser om rena fritagningsförsök från Moonsekten, till en pastors (Livets ords pastor Joakim Lundqvists) tålmodiga försök att förklara för en Public Service-journalist att kristna faktiskt tror att Gud kan kommunicera till människor. Fråga vilken frikyrkopastor som helst, och du lär (förhoppningsvis!) få samma svar. Det krävs en god portion av religiös analfabetism för att ställa en pastor till svars för att han tror att Gud kan tala.

Det har blivit närmast självklart för en del medier att okritiskt stämpla Livets ord som en sekt och sortera in dem bland andra sekter. Men det är likafullt ohederligt. Det är bra att Joakim Lundqvist nu bjuder motstånd mot detta intellektuella haveri. För det innebär en kränkning och förolämpning mot tusentals människor i detta land, som antingen är medlemmar i Livets ord, eller relaterar till deras arbete på något sätt. I det inlägg som publicerats på församlingen Livets ords hemsida redogör Joakim Lundqvist väl för de sakliga skälen till att resonemanget brister, utifrån definitionen av en verklig sekt. Hans inlägg har glädjande nog inneburit massivt stöd från många kristna ledare i andra sammanhang.

Bara för några veckor sedan vände sig socialchefen i Uppsala kommun till just församlingen Livets ord, för att be om hjälp i den akuta flyktingkrisen. Livets ord ställde förstås upp, för de har för vana att sträcka sig utanför sitt eget sammanhang och hjälpa andra. Skulle en sekt, som inte vill beblanda sig med omvärlden, ha gjort det? Eller samarbetar kanske Uppsala kommun med en sekt? Förstås inte. För Livets ord är ingen sekt, utan en kristen kyrka bland andra kyrkor i Uppsala.

En sekt brukar dessutom utmärkas av att den distanserar sig mot andra trosriktningar och skyr all ekumenik. Livets ord har emellertid ett omfattande ekumeniskt arbete, både lokalt i Uppsala kristna råd och i övriga Sverige. Och utöver världen. Men just den lilla detaljen verkar ha gått redaktionen på SVT helt förbi. Okunskap är förlåtligt, men när de går hårt ut och medverkar till att sektstämpla ett helt kristet sammanhang borde de ha betydligt bättre på fötterna. Det ägnar sig helt enkelt åt dålig journalistik, med bristfällig research.

Den punkt som kanske sticker mest i ögonen på en sekulär kultur är att människor i församlingen Livets ord inte tror och tänker som Aftonbladets ledarskribenter eller SVT:s journalister. De verkar nämligen tro på Bibeln, hör och häpna. Men detta faktum gör inte Livets ord till en sekt. Tvärtom sätter det Livets ord i ett sammanhang som är större än valfritt sammanhang i Sverige. Bibeltroende kristna finns det nämligen gott om i världen.

För ett par år sedan myntade statsvetaren Henrik Oscarsson begreppet åsiktskorridoren. Han definierade begreppet som ”den buffertzon där du fortfarande har visst svängrum att yttra en åsikt utan att behöva ta emot en dagsfärsk diagnos av ditt mentala tillstånd”. De som säger sig ”gilla olika” brukar inte sällan vara flitigast med att diagnostisera oliktänkande. Sektstämpeln nyttjas gärna och ofta när de tycker att det blir på tok för mycket olika.

En av definitionerna på en sekt är ”en grupp som markant avviker från den eller de religiösa huvudlinjerna i ett samhälle”. Intressant definition, för det borde göra Sverige till en sekt i världen. Och Aftonbladets ledarredaktion till en ännu mer extrem sekt, nästan lite som Moonsekten. Sverige avviker nämligen markant från de religiösa huvudlinjerna i världen. Vi är extremt sekulariserade, i en omvärld som verkar vara obotligt religiös. Gör det Sverige till en sekulär sekt, kanske? En del skribenter och journalister ska nog vara glada att vår omvärld är mer öppna för oliktänkande än vad de själva är. Men i den svenska, sekulärt hårdbevakade, åsiktskorridoren är det fortsatt trångt.

Lukas Berggren
lukas.berggren@varldenidag.se

Hopp om förändring med ny sexualundervisning?

Ledare Skolverket lämnade i veckan sitt svar på regeringens uppdrag att förtydliga skolans läroplan kring sex och samlevnad. Med tanke på den normkritiska...