Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Evangeliets sanning får inte tidsanpassas

Opinion · Publicerad 00:00, 22 jul 2013

Enhet behöver gå hand i hand med sanning. Kristen enhet är eftersträvansvärt och något som Bibeln tar för givet. Samtidigt har den kristna kyrkan under 2 000 år utvecklats åt många olika håll och blivit alltmer spretig. Därför behövs ledarskap som kan visa vägen, och det behövs en gemensam strävan att hålla fast vid den kristna tron och läran. Olika kristna rörelser behöver också bedriva samtal med varandra och utveckla gemenskapen för att utveckla förståelsen av vår gemensamma kristna tro. Västvärldens kristenhet har blivit alltmer vildvuxen, inte minst som en följd av den liberala teologin, som slagit undan grunden för respekten för Bibeln som Guds ord och de grundläggande kristna lärosatserna.
Den kristna tron är under attack inifrån och så har det kanske alltid varit. De första kristna generationerna kämpade mot gnosticismen och judaiseringen inom de egna leden. Sammanblandningen mellan kyrka, stat och den världsliga makten har bidragit till många urspårningar i kristna kyrkan under mer än 1 000 år.

Frikyrkoväckelserna, med början vid mitten av 1800-talet, strävade efter sanningen, att den kristna församlingen skulle bli äkta och vara bibelordet och församlingens Herre trogen. När pingstväckelsen bröt igenom på 1910- och 1920-talen, var det i tydlig opposition mot de äldre kyrko­samfunden, som man upplevde hade stelnat och även luckrat upp teologin och läran. Vi har en hög nivå av enhet och samarbete i svensk kristenhet. Men den enheten får inte ske på bekostnad av sanning. De profetiska rösterna får aldrig tystna. Vår förkunnelse måste alltid kunna prövas utifrån Guds ord.
Utmaningarna från 1800-talets liberal­­teologi är fortfarande aktuella. Liberal­teologi handlar oftast om att tidsanpassa kristendomen, att göra den rumsren. Att slipa bort sådant som är stötande i vår kultur. Går man på den vägen, går man på en farlig väg bort från Kristus, den kristna trons centrum.
Några exempel på sådan teologisk liberalisering är att börja betrakta centrala delar i Gamla Testamentet som icke-historiska myter. Om man tror att Adam och Eva aldrig har existerat, att det inte fanns en Edens lustgård och att det inte har inträffat ett syndafall vid en specifik tidpunkt i mänsklighetens historia, då vilar även Nya Testamentet på en bräcklig grund. Både Jesu trovärdighet och Pauli undervisning bygger då på en felaktig grund. Ett nedtonat syndafall hänger ihop med en nedtoning av syndens allvar och korsets nödvändighet.

Ett annat exempel är uppluckringen av den kristna försoningsläran. Det är riktigt att Bibeln ger en rik bild av Jesu seger på korset. Det finns nyanser i tolkningar och betoning. Men det leder helt fel att ta bort tanken att Jesus tog på sig vår synd, att han besegrade mörkrets makter, att vår synd leder till att vi hamnar i fiendskap med Gud och evig död, och att Jesus löste detta problem genom att ge sitt liv.
Det är fullt accepterat i modern kristenhet att tona ned korset, att endast se korset som martyrskap och en inomvärldslig händelse som bara har symbolisk betydelse. Då saknar korset den frälsande och befriande kraften.
Förkunnelsen och kampen för hela evangeliet måste fortsätta i all kraft. Sanningen ska segra.

Stefan Swärd
twitter.com/stefansward

Hopp om förändring med ny sexualundervisning?

Ledare Skolverket lämnade i veckan sitt svar på regeringens uppdrag att förtydliga skolans läroplan kring sex och samlevnad. Med tanke på den normkritiska...