Vad händer om Ryssland invaderar Gotland i vinter? Den frågan ställde författaren och säkerhetspolitiske reportern Mikael Holmström på ett seminarium om krig och fred hos Axess nyligen.
Frågan var inte bara retorisk. Vi har sett hur Ryssland 2008 invaderade grannlandet Georgien och hur man ockuperade Krim som är en del av Ukraina 2014. Med Vladimir Putin har Ryssland visat att krigsmakt alltid övertrumfar politik, diplomati och civila avtal. Det är fortfarande sant att varje land har en armé, sin egen eller någon annans.
I Sverige har vi länge trott på våra egna sagor om att det aldrig mer kan bli risk för krig i vår del av världen. Jag vet inte varifrån önsketänkandet kommer och varför det får så starkt genomslag i politiken hos oss. Kanske därför att vi lyckats stå utanför krig i 200 år. Men samtidigt har våra grannländer utkämpat flera krig och ockupation, Baltikum ända fram till 1991.
Sedan de baltiska länderna gick med i Nato, är Finland och Sverige de enda som inte har tryggheten i en säkerhetsgaranti från andra demokratiska nationer, om att de ställer upp på oss om vi skulle bli angripna. Samtidigt har Sverige avrustat och står med försvar i högst en vecka.
Detta vet naturligtvis Ryssland. De vet också att Nato tänker öka sin närvaro i Baltikum för att trygga dessa Natoländer från ryskt angrepp. I detta läge har Gotland blivit geografiskt betydelsefullt. En ockupation av Gotland skulle ge Ryssland en stärkt position att försvara sina intressen.
Alltså. Vad skulle hända om Ryssland genomförde en invasion av Gotland? Sverige skulle inte kunna köra i väg de fientliga trupperna. Och om regeringen riktade uppmaningar om hjälp från Nato, vad skulle Nato göra?
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har tydligt markerat att Nato bara kan garantera skydd för medlemsländerna. "Som medlem har man en absolut garanti och förpliktelse att Nato ingriper om ett medlemsland blir anfallet", något som inte gäller för icke-medlemmar.
Putin kan alltså kalkylera med att Nato kommer att hamna i långdragna interna diskussioner om huruvida man ska bistå Sverige som inte är medlem. Det skulle ge Putin tid att etablera en ny verklighet på marken, det som var hans strategi på Krim. Om Ryssland intar Gotland och landsätter en stor trupp på ön är frågan vad Nato kan göra några veckor senare.
Är Nato berett att starta storkrig för att rädda en ö tillhörande ett land som inte är medlem, eller kommer man att se Gotland varande ryskt territorium som fete accompli, ett fullbordat faktum? Det är fullt möjligt med tanke på att också Nato-medlemmar har rustat ner sin försvarsförmåga och därför har fullt upp med att skydda egna medlemmar mot angrepp.
Svenskt territorium är inte heligare än andras. Frågan utifrån Natoperspektiv är vad man mäktar med och vad som är mest väsentligt. Och självklart är det viktigare att värna Estland, Lettland och Litauen än att rycka ut för Sverige, så länge vi inte är med. Om resurserna inte räcker till båda uppgifterna, kommer Nato inte att ingripa för att rädda Gotland åt Sverige.
Mikael Holmström var förvånad att svensk politik inte tar säkerhetspolitiska risker som denna på större allvar. Och med det fick jag svar på varför vi inte är med i Nato: önsketänkandet regerar.
Dick Erixon
debattör och bloggare
redaktionen@varldenidag.se