Herren har blivit min borg, min Gud är min tillflykts klippa.
Psaltaren 94:22

Världen idag

Trump gör som Obama gjorde – och lär få senatens stöd

Nyhetskommentar · Publicerad 00:00, 24 sep 2020

Med beskedet från senator Mitt Romney att stödja president Donald J Trump i beslutet att nominera en ny domare till Högsta domstolen, är allt upplagt för att också en tredje värdekonservativ uttolkare av de amerikanska grundlagarna tillsätts under sittande president. Det skulle innebära att var tredje innehavare av detta livstidsämbete i USA:s synnerligen mäktiga högsta juridiska instans nominerats av president Trump.

Tidigare utnämningar gällde det 57-årige Neil Gorsuch, 2017, samt 55-årige Brett Kavanaugh, 2018. Båda dessa domare är konstitutionalister, en juridisk tradition där man ser till författningens/konstitutionens originaltext som den är skriven, vare sig mer eller mindre.

Det är en uppfattning republikanerna stöder, nämligen att USA:s (närmast heliga) författning från 1787 – därefter utökad med 27 tillägg, så kallde amendments – ska läsas och förstås utifrån vad som faktiskt står där, i original, och inte användas för att läsa in något annat i en vilja till politisk-juridisk aktivism.

Mormonen Mitt Romney, företrädare i senaten för delstaten Utah, var republikanska partiets presidentkandidat mot demokraten Barack Obama 2012. Med sin eleganta, personliga framtoning och brett erkända saklighet i politiken, förankrad i en grundmurad religiös tro, är det extra tydligt att just senator Romney haft extra svårt att acceptera att amerikansk politik förråats.

Det sågs därför som en käpp i hjulet för republikanerna och president Trump att senator Romney inledningsvis ansåg att man skulle tillgodose den sista önskan från den i förra veckan avlidna domaren i Högsta domstolen, den liberalt vänsterinriktade Ruth Bader Ginsburg, som nominerades av den demokratiske presidenten Bill Clinton 1993, en domare som rönt stora juridiska framgångar.

Låt oss återkomma till vad denna sista önskan handlar om, och i stället övergå till vad som är bärande delar i Ginsburgs juridiska arv, den andra kvinnan någonsin i Högsta domstolen, samt den första judinnan på denna post.

Hit hör inte minst att hon varit en av de ideologiskt mest pådrivande bakom att upprätthålla det faktum att USA:s delstater inte får förbjuda abort. Hit hör även att ge samma delstater rätten att lagliga aborter kan äga rum under hela den 40 veckor långa graviditeten, det vill säga utan några veckogränser alls. 

Detta är en lagstiftning som Demokratiska partiet storligen firade när man för något år sedan fick igenom den för första gången, detta i delstaten New York. 

I egna ögon såg Demokratiska partiet beslutet som en stor framgång för kvinnan och kvinnlig jämställdhet, nämligen att fullgångna fosters liv skulle få släckas – för att destrueras eller kastas på avskrädeshögen som vilket avfall som helst.

Till Ginsburgs juridiska arv – i sina yngre år verksam i Sverige, samt hederdoktor vid Lunds universitet – hör inte enbart rätten till lagliga, framtvingade aborter, utan även familjerätten. Ideologiskt drev hon även på att det federala USA, inte delstaterna, ska definiera vad som är ett äktenskap.

På så sätt lades bottenplattan i 2015 års uppmärksammade och historiska beslut i Högsta Domstolen att avlägsna delstatsrätten att själva definiera vad som är ett äktenskap. 

Det skedde trots att ett trettiotal delstater, i klara utslag i folkomröstningar, sagt att äktenskapet är en förening mellan en man och en kvinna.

Så vad var då Ruth Bader Ginsburgs sista önskan? Jo, att en efterträdare till henne skulle utses först efter presidentvalet den 3 november. 

Här väljer nu president Trump, numera understödd av även senator Romney, att göra precis som demokraten Barack Obama gjorde i slutet av sin presidenttid, 2016, nämligen att nominera en ny innehavare. Skillnaden är bara den att senatens republikanska majoritet – med 53 av 100 ledamöter – denna gång kommer att bifalla förslaget.

Till Ginsburgs juridiska arv ... hör inte enbart rätten till lagliga, framtvingade aborter, utan även familjerätten. Ideologiskt drev hon även på att det federala USA, inte delstaterna, ska definiera vad som är ett äktenskap.

Dödshjälp för ingen – eller för alla?

Debatt Bara genom att stifta en dödshjälpslag utsätter samhället alla människor som kan omfattas av... tisdag 27/10 00:00

Ge mer frihet till familjerna!

Ledare Ett nytt stort slag om familjepolitiken och om föräldrars och barns rättigheter är på gång. Risken... tisdag 27/10 00:00

17-åriga Signe levde utan skärmar under sex månader

Fasta. Det tillhör inte vanligheterna att en 17-åring väljer att leva skärmfritt. Men för Signe Strålin...

Varför tro på uppståndelsen?

Mot väggen De första kristna hävdade att de mött Jesus uppstånden. Varför ska vi ta det påståendet på allvar?...

Den lidande församlingen – brevet till Smyrna

Även Smyrna var en viktig stad i Mindre Asien. I praktiken tävlade man med Efesos om att vara...