Innan bergen blev till och du skapade jorden och världen, från evighet till evighet är du, Gud.
Psaltaren 90:2

Världen idag

Demonstranter på Självständighetstorget Majdan i Kiev, december förra året. Foto: Alexander Zemlianichenko / AP / TT

Kristna fann varandra

Nyhetskommentar · Publicerad 00:00, 7 mar 2014

När unga modiga ukrainska män och kvinnor kunde samlas i tiotusentals under tre månader på Självständighetstorget Majdan i Kiev – en plats som många av dem bodde på i enkla tält i ur och skur, regn som snöfall – ställer det oss själva här i Sverige inför frågan om varifrån dessa tappra och offervilliga personer fick sin kraft och energi, sina värderingar och motivation, sin uthållighet och mod.
Gemenskap, samarbete och stöd till varandra framstod som nödvändiga förutsättningar. Inom det mellankyrkliga livet i Ukraina hade dessa egenskaper, alltså en i grund och botten god och varm ekumenik, knappast tillhört det mest framträdande draget eller den bäst utvecklade förmågan kyrkorna emellan.
Det skulle visa sig att massprotesterna kom att förändra på detta.

Inte enbart på det stora Majdantorget i huvudstaden, utan runt om i landet, främst i de västra delarna, samlades stora skaror och krävde ett nytt styre, ett nytt Ukraina. Där detta ägde rum dominerar de ukrainsktalande, och befolkningen har en västvänlig och Europa-oriente­rad inställning parad med skepticism till den ryska statsledningen. Dessutom tillhör man i huvudsak andra kristna kyrkor än landets största, Ukrainas ortodoxa kyrka under patriarken av Moskva. Så vill vi återkomma till vad detta betyder.
Att den ukrainska nationens framtid så uppenbart stod på spel verkade förlösande inom de kristna leden. Här fanns en ödesmättad uppgift att gå upp i, för alla kyrkor och det samtidigt och gemensamt. Så fann de kristna och deras kyrkor en sak och kallelse att enas kring och tillsammans skrida till verket för.
Det handlade om inget mindre än hela landets pånyttfödelse, moraliskt, kulturellt och andligt. Bort måste den korrupta regimen, en ledning fast i ett träsk av mutor, mutkolvar och oegentligt tillskansade omfattande personliga förmögenheter. Utmaningen gäller inte enbart den politiska ledningen, utan är mer omfattande än så: en osund mentalitet som länge präglat hela Ukraina, ja, folket självt.
Nu öppnade man sina kyrkobyggnader och församlingshem för demokratiaktivisterna som härbärgen för mat och övernattning, sjukvård, socialt, andligt och moraliskt stöd samt ekumeniskt erbjuda prästerlig närvaro på demonstrationstorgen och från dess scener.

De ortodoxa utgör den klart största kristna kyrkofamiljen. Den är dock i sig uppdelad i tre huvudfåror efter varifrån respektive kyrka har sitt huvudsäte och ledande patriark och därmed styre, antingen i ryska Moskva, i ukrainska Kiev eller den mindre autokefala (självstyrande) ortodoxa kyrkan i Ukraina. Den senare kan räknas som en yngre aktör som uppstod 1921 som ett ortodoxt uttryck för även kyrkligt oberoende, i anslutning till Ukrainas korta självständighetsperiod direkt efter ryska revolutionen och Första världskriget.
Av dessa två ortodoxa kyrkor utsattes de två senare – Kievpatriarkatet och den autokefala (självstyrande) – för betydande förföljelser av den sovjetkommunistiska regimen i Moskva.
Diktatorn och massmördaren Josef Stalin förbjöd och stängde de båda kyrkosamfunden. För att kunna bevara sin kristna tro och kyrkotillhörighet tvingades medlemmar, prästerskap och munkar till en underjordisk verksamhet. Först med Ukrainas återvunna självständighet 1991 kunde dessa samfund återfå sin rätt att existera, verka öppet igen samt återfå vissa av sina kyrkobyggnader och andra egendomar.

Under Stalins sovjetkommunistiska diktatur, då Ukraina inte var en egen stat utan ingick som en så kallad socialistisk sovjetrepublik, en delstat utan självbestämmande, förbjöds alltså två ukrainskt sinnade ortodoxa kyrkor. Utanför denna ortodoxa kristna krets drabbades mycket svårt även Ukrainas grekisk-katolska kyrka, även kallade de unierade, med påven i Rom som sitt andliga överhuvud. Just denna kyrka uppfattades av Stalin och det ryskdominerade kommunistpartiet som extra farlig för att kunna stärka ett ukrainskt nationellt självmedvetande och andligt-kulturell identitet.
Vid ett av säkerhetspolisen NKVD riggat illegitimt kyrkomöte 1946 i Lviv, nära den polska gränsen, valde de dödshotade ombuden att rösta för sin egen kyrkas likvidering. Under tvång gick man upp i Ukrainska ortodoxa kyrkan (Moskva­patriar­ka­tet).
I nära ett halv sekel levde därefter Ukrainas grekkatoliker, flera miljoner kristna, under en av de värsta religionsförföljelserna i hela efterkrigstidens Europa. Med ukrainsk återvunnen självständighet 1992 återuppstod kyrkan, och har nu under den tre månader långa protestperioden spelat en avgörande roll i att ge andligt och praktiskt stöd samt kunna mobilisera troende aktivister.

När den grekisk-katolska kyrkans överhuvud, den unge ärkebiskopen Sviatoslav Shevchuk talade till de demonstrerande massorna, liksom vid en presskonferens i Kiev den 13 januari, knöt han samman nutiden med denna sin kyrkas svåra historia.
Så sent som den månaden i år hotade nämligen kulturdepartementet att vidta rättsliga åtgärder mot kyrkan, med indirekt hot om att återigen beröva den sin lagliga rätt att verka, om inte den grekisk-katolska kyrkan upphörde att be utanför kyrkobyggnader och kyrkogårdar. Med korrupte presidenten Viktor Janukovytjs hastiga och abrupta flykt från sitt land direkt efter avsättningen den 22 februari avlägnades det akuta nya hotet mot grekisk-katolska kyrkans existens.
Vad vi ser är att länder där stora delar av  befolkningen har erfarenheter av inte minst förföljelser för sin tros skull, kan visa sig besitta en extra moralisk styrka samt andlig uthållighet och fördjupning i utsatta lägen längre fram. Detta gäller för många av Ukrainas kristna och kyrkor. Av detta kan svensk kristenhet lära.

Lennart Sacrédeus

Del 3 av 3 om Ukrainas frihetskamp. Den första artikeln publicerades onsdagen den 26 februari, den andra måndagen den 3 mars.

Krisen kan vitalisera demokratin och öppna nya regeringsalternativ

Ledare Måndagens omröstning i kammaren ställer Sverige inför en ny politisk kris. Det är långt ifrån en... tisdag 22/6 00:10

Är du förberedd på att du kan komma att bli olaglig?

Gästkrönika Är du förberedd på att du kan komma att bli olaglig? Trots att det inte är något du strävar efter... tisdag 22/6 00:00

Stefan Löfven sonderar för ny regering

Misstroendeomröstningen. Statsminister Stefan Löfven (S) väntar med besked om det ska bli extraval eller inte. Han ska först... måndag 21/6 14:51

Världen idag gratulerar: Alf Lax, 70 år

Musikevangelist. I 40 av sina snart 70 år har Alf Lax levt med Jesus vid sin sida. Men de första 30 åren i hans liv...

Fortsatt stöd för Israels regering från kristna Israelvänner

Israelkommentar Efter tolv år med Benjamin Netanyahu vid makten svors på söndagskväll en ny regering in i det...
Podcasts
Följ Världen idag i sociala medier