HERRENS namn är ett starkt torn, den rättfärdige skyndar dit och får skydd.
Ordspråksboken 18:10

Världen idag

Eli Göndör, fil. doktor i religionshistoria. Foto: Amnon Israeli

”Vi vill ha bort allt som får oss att känna skuld”

Många i vårt samhälle vädjar till samvetet, men när det kommer samvetsfrihet i vården får ofta diskussionen ett tvärt slut. Det konstaterar fil. dr. i religionshistoria Eli Göndör, som ser en växande problematik i att vi i Sverige räds existentiella frågor om liv, död, sjukdom och åldrande.

Nyheter · Publicerad 00:00, 14 jan 2015

Aktivister som ropar efter ökad miljömedvetenhet och debattörer som kräver förändrade konsumtionsmönster. Det är två exempel på grupper som appellerar till människors samvete för att man ska förändra sina levnadsvanor. Dessa nämner Eli Göndör för att visa på att hänvisningar till samvete och moral i själva verket är något som förekommer hela tiden, vilket ofta har glömts bort i diskussionen om samvetsfrihet.

I en debattartikel i Expressen i mellandagarna menade Eli Gön­dör att samvetsfrihet borde vara en liberal hjärtefråga.

– Alla frågor vi pratar om i samhället, och som handlar om att påverka andra, är samvetsprovocerande i någon mening. Men när det kommer till abort så tar det stopp, då försvinner en politisk grundprincip och det blir ett blockage. Man kallas antingen kristdemokrat eller sverigedemokrat, vilket hänt mig. Eller så är man kvinnofientlig. Det blir invektiv och ingen diskussion, säger han.

Eli Göndör betonar att han själv är för aborträtten. Men han vänder sig emot att abortfrågan behandlas som ett feministiskt flaggskepp. I stället borde den diskuteras som den existentiella fråga det är, menar han.

– Man kan inte isolera den här frågan från samtalet eller utgå från att bara en part har rätt. I ett öppet och fritt samhälle finns det flera aspekter.

– Abort får konsekvenser och är en existentiell fråga, som man inte bara kan avfärda.

Ju närmare något kommer, desto svårare blir det att hantera, konstaterar Eli Göndör. Att diskutera samvete när det gäller exempelvis barnarbete i Pakistan är enligt många bra.

– Men det är lätt därför att det är långt borta. Det blir svårare att hantera en diskussion om ett liv som håller på att skapas efter en kärleksakt mellan en man och kvinna, där det här livet är en del av dem båda i all tänkbar mening. Då kommer det mycket närmare.

Eli Göndör menar att vi överlag har problem i Sverige med hur vi ska hantera det som rör vår mänsklighet och bräcklighet. En möjlig förklaring till det kan vara vår relation till staten, tror han.

– Vi har haft ett politiskt system där staten och myndigheter ska hantera de här frågorna. De äldre, sjuka och fattiga tas om hand, vi behöver inte hjälpa varandra. Det är förstås viktigt med fungerande vård och sociala institutioner där vi kan få hjälp. Men på sikt mår vi inte bra av att leva i ett samhälle där alla frågor som tillhör vår mänsklighet och vårt varande städas undan. Det gör oss till sämre människor.

Han tycker sig se tecken på att många helst vill slippa närma sig det existentiella och att vi skaffar undan saker som kan få oss att känna skuld.

– Det finns de som vill rensa bort tiggare från gatorna, man vill att det ska vara rent från misär. Det kan inte jag förstå. Det är väldigt tråkigt att någon ska behöva tigga, men ens tanken på att rensa bort människor säger någonting.

– I Sverige har man också ofta svårt att planera in tid för att begrava anhöriga. Jag kan inte förstå det. Jag kommer från ett sammanhang där begravning av anhöriga går före allt och man flyger över världen för att ta sig dit i tid.

När Elisabeth Svantesson (M) utsågs till ny arbetsmarknadsminister, blev hon utsatt för ett drev till följd av sina åsikter och sin tro. Eli Göndör menade då i en debattartikel att vi i Sverige har en "unikt aggressiv syn på tro".

– Sverige har gått från att vara en religionsdiktatur, som människor flydde för att kunna utöva religion på annat sätt än det kyrkan krävde. Det har nog satt ett historiskt minne som är obehagligt, och som delvis kan vara anledning till att man har den syn man har på religion och den sekularisering som pågått i Sverige. Det finns i dag en oförsonlighet till religion som gör att man tappar kontakten med religionens fördelar.

– Men man behöver inte vara religiös på något sätt för att se betydelsen av att hantera existentiella frågor. Det räcker att man är människa och humanist, konstaterar Eli Göndör.

Den blockering som uppstått i frågan om samvetsfrihet tror Gön­dör kan ha sin orsak i betoningen på kollektivet i Sverige, att alla måste göra allt.

– Det är bara dumheter, att om några barnmorskor får rätt att inte göra abort så skulle det leda till att aborter inte blir utförda. Det är bara en fråga om hur man planerar arbetsuppgifterna. I USA och en majoritet av Europas länder fungerar det.

– Det finns ett bristande förtroende för människor i de starka statliga systemen. Får vissa samvetsfrihet kommer alla att kräva det, tror man. Men det är bara hypotetiskt, det finns massor av barnmorskor som kommer göra abort ändå för att de ser det som sin plikt, sedan finns vissa som inte vill göra det. Då får andra hoppa in. Det är så vi hela tiden får vårt samhälle att fungera, genom att andra hoppar in. ​

Samuel Teglund
samuel.teglund@varldenidag.se

Anställda hoppar av barnklinik som behandlar könsdysfori

Storbritannien. Fem anställda vid Britain’s National Health Service (NHS) har valt att lämna sina tjänster på en klinik som arbetar med barn som kan ha könsdysfori....

Dagen efter katastrofen – men före jublet

Ledare Under en vecka på året blir de vanliga samtidspolitiska diskussionerna jämförelsevis små. Frågor som annars utlöser stora och infekterade debatter...